Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6«2
HEL
HEL
heder, med besked, raskt, flinkt. En h. skälm.
— Neulrum brukas ofla substantiv! både i
obestämd och bestämd form. Elt hell, hvad som
utgör ett inbegrepp af alla sina delar. Fysiskt
h-l, en substans, som fy ller ry mden. Geometriskt
h-l. hvarje begränsad ry md, betraktad utan någon
deri befintlig kropp. Aritmetiskt h-l, hvarje af
enheter bildad summa. Matematiskt h-l, säges
både om ett geometriskt och aritmetiskt helt.
Logiskt h-l, hvarje begrepp, så vida det utgör
en sammanfattning af kännetecken, hvilka anses
för enheter i förhållande till begreppet, deras
summa. Del h-a, säges om något, som betraktas
med afseende på alla dess delar samlagna till elt,
utan alt fästa sig vid någon särskilt del. / ell.
på del h-a, i ell. på del h-a tagel, med
afseende på del hela, Öfver hufvud, i allmänhet tagel.
— Helt, adv. Sc längre ned.
HELA, v. a. 4. (Egenll.: göra hel) Läka,
återställa till helsan. Säges isynnerhet i fråga om
sår. H. ell sår. H. bcnsårspalienler. — Syn.
Se Bota. — H-s, v. d. Blifva helad. Sårel
h-s nu snart. Han h-dcs snart under denne
insigtsfulle läkares vård. — Hel an de. n. 4.
HELBAD, n. 5. Sådant slags bad, då hela
kroppen nedsänkes ända till hakan i vattnet.
HELBOTTENBRÄDER, hèlbålCnbiä d’r, m. 3.
pl. Bräder af 2 7, till 3 tums tjocklek.
HELBREGDA, ha llbrä jda, a. oböjligt. Frisk
och sund. — Syn. Oskadd, Behållen, Välbehållcn.
Anm. Ordet kommer, enligl Spegel, af Hel, helsa,
och Obrigdur, stadig, fast, d. v. s. vid sladig,
god helsa.
HELBRODER, hèlbröd’r, m. 3. pl. — bröder.
Se Broder, 4.
HELBRÄDDAD, a. 2. (bot.) H-l blad, sorn
Ar utan alla inskärningar.
HELDRE, HELDST, se Hellre, Helst.
HELEN-ELD, helènélld, m. 2. Se Elms-eld.
HELFLÅDD, a. 2. neutr. — flådt. H-dl skinn,
alflådt helt, ouppskurel.
HELFRANSK, hèlfrannsk, a. 2. Se Fransk.
HELFRI, hèlfri’, a. 2. neutr. — fritt. Säges
om svenskt fartyg, som är bygdt i riket och i
behörig ordning naluraliseradl, då del endast
erlägger den i taxan utsatta tull för alla varor, som
dermed till riket införas eller derifrån utföras.
H. tull, som erlägges af helfriU farlyg. Den h-a
tullen förhöjes för alla varor, som inkomma
eller utföras med främmande farlyg, ulom då
särskilla traktater med främmande makter
häruli göra undanlag.
HELFRIHET, f. 3. Egenskapen alt vara
hel-fri. Jfr. föreg. ord.
HELFVETE, m. fl., se Helvete, m. fl.
HELFÖRÅDLAD, a. 2. H. ull, sådan som
fås af får, tillkomna genom parning af inländska
moderfår med baggar af ursprungligen spansk ras,
och tvärtom.
HELG, hällj, f. 3. Kyrkohögtid af flera dagar.
Till, före, under, efter h-en. — Ingår i
sammansättningarna Jul-, Påsk- och Pingsthelg.
HELGA, hèllga, v. a. 4. 4) Hålla helig. H.
sabbaten. H. Guds namn. H-dl varde ditt
namn. — t) Göra helig. Nåden i Christo h-r
den troende. — 3) Gifva heligt anseende, helig
vigt, betydenhet, förläna helighet. Chrisli
blodiga dod på korset har h-l Långfredagen för
alla kristna. — 4) Inviga till Guds tjenst.
Detta tempel är h-dl ål Gud. H. sill lif ål
Gud. — Säges i samma mening med afseende på
hedcndomens gudar. Ell tt mpel. h-dl ål Jupiler
Slalor. — 5) (fig.) Egna. H. sina krafter ål
statens tjenst. — Syn. Egna. Offra.
HELGA, HELGE, sammandraget af Heliga,
Helige.
HELGAHÖGBEN. hèllgahö’gbén. n. 5. Se
Väggspindel. — Skrifvcs äfv. och rikligare
Helga Högben.
HELGALEN, hèlgalänn, a. 2. neutr. — el.
Fullkomligt galen.
HELGAMANNA-SAMFUND, n. 3. (teol.) De
heligas gemenskap i Gud och Christo.
HELGANDE, n. 4. Handlingen, hvarigenom
någon eller något helgas.
HELGD. hälljd, f. sing. 1) Egenskapen alt
vara helig och som sådan böra anses. Sabbatens,
edens h. Hålla i h., hålla helig. — 2)
Egenskapen alt ej slrafflöst kunna kränkas.
Lagar-nes, rättvisans, majestätets h.
HELGDAG. hä’lljdåg, m. 2. (egenll. Helgedag)
Ställe på ell farlyg, som vid ojemn tjärning eller
lappsalfning blir bart.
HELGEANDSHUS, n. 5. Så kallades i
forntiden hospitalcr. inrättade af fromma brödralag.
HELGEDAG, hèllgedåg (i dagligt tal: hä lljdåg
ell. hélldag, äfv. hèlldåg), m. 2. En till gudstjensi
och andra andaklsöfningar helgad dag. (Ordstäfv.)
Del kom som en h. midl i veckan, hell
oför-modadt.
HELGEDAGSKLÄDER. m. 3. pl. och
HEL-GEDAGSKLÄDNING. f. 2. Kläder, klädning. som
man nyttjar endast helgedagarna och vid
högtidliga tillfällen.
HELGEDOM, hèllgedömm, m. 2. 1) Ett till
religiöst bruk bestämdt ting. Förvara något
som en h. — 2) Qvarlefva af ett helgon. — Syn.
Relik. — 3) Heligt rum, hus. Träda in i h-en.
Herrans h.
HELGEDOMSKAR, hèllgedommskår, n. 5.
Kärl af förgyldt silfver eller guld, som fordom
hörde till kyrkans inventarier.
HELGEDOMSSKRIN, n. 5. Skrin, hvari elt
helgons qvarlefvor förvaras.
HELGELSE, f. 3. (teol.) Den genom Guds
nåd hos menniskan verkade förändring, atl hon
blifver helig, d. v. s. hennes förbättring till
förstånd, vilja och lefverne, så att hon både i
tankar, ord och gerningar söker att rälla sig efter
Guds vilja.
HELGEMESSA, f. 4. 4) Se Allhelgonadag.
— 2) Den dag i nu varande almanackan, som
benämnes Alla Helgons Dag.
HELGERÅN, hèllgerå n, n. 5. 4) Rån af till
religiöst bruk bestämda ting. — 2) (fig.) Gudlös
handling, hvarigenom man liksom förnekar allt
hvad heligt är. n
HELGESMÅL, n. 3. 1) Aftonen före en
helgedag. — 2) Ledighet ifrån arbete på sådana
aftnar. Ringa h., genom klockringning vid
denna tid tillkännagifva en helgpdags ingång.
HELGFLUNDRA, hälljflünndra, f. 4. Fiskart,
den största af Flundrornas slägte, långlagd, slät,
brun, 6 till 8 fot lång; väger stundom elt
skep-pund. Plcuronectcs Hippoglossus. [Helje—,
Häl-ge—, Hälje—.]
HELGHÖ, hä lljhö’, n. sing. Ett slags
fodergräs med röda blommor. Hedysarum
Onobry-chis.
HELGJUTEN, a. 2. neutr. — el. 4) Gjuten
i ett stycke, på en gång. — 2) (fig.) Säges om
konstverk och vitterhetsalslcr, som visa en
fullkomlig harmoni, enhet, öfverensstümmelse mellan
delarna och det hela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
