Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hälftenbonde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738 HÄL
mindre. H-en så stor, så myckel, öfver h-en,
mer än h-en. Till h-en hvil, Ull h-en svart,
ell. h-en hvil, h-en svart. Rösterna voro
delade, h-en för och h-en emot. (Skämtvis) Äkta
h., den ene af tvenne äkta makar.
HÄLFTENBONDE. m. 3. pl. — bönder.
Bonde, som har jord i hälftenbruk med ägaren.
HÄLFTENBRUK, n. 5. En jordegendoms
brukande för hälften utaf afkastningen, hvaremot den
andra hälften leinnas till ägaren. Lemna en gård
till h. Taga, nyttja jord under h.
HÄLFTENBRUKARE, m. 5. Landlbrukare,
som har jord i hälftenbruk med ägaren.
HÄLG. se Helg.
HÄLJEFLUNDRA, sc Hclgflundra.
HÄLGÅNGARF, m. 3. (naL bist.) Rofdjur,
som, i likhet med menniskan, går på hela foten.
Björnen är en h.
HÄLL, f. 2. (af Hallr, sten) 1) Flat, jemn-
tjock skifva af sten eller jern. — 2) Sc Berg-
häll.
HÄLL, s. oböjl. . Lägga på h., lägga nagol
så, att det; lutar. Tunnan är på h., sc Håll-
ning.
HÄLLA, f. 4. Rem på långbyxor, som gar
under foten och håller dem ncdspända.
HÄLLA, v. a. 2. 4) Luta. H. en
dricks-tunna. Brukas numera mindre ofta i denna bem.
Oftare säges neutralt: H. på, t. ex.: H. på elt
fal, en ankare. — 2) Sakta utgjuta vatten ur
elt kärl. H. vallen på händerna. H. vin ur
buteljen i ell glas. H. af, bort, i’, ul, sc
Af-hälla, Sec. — H. pa, fortfara att hälla, hälla
mera eller fortare; äfv. åler påfylla, t. ex.: H. på
flaskorna, buteljerna. — V. n. 4) Luta, hafva
lutande läge. Galan häller. — 2) H. ned. sc
Hdllrpgna. Del regnar så, all del häller ned.
HÄLLANDE, n. A. Handlingen, då man
häller. — Adj. 4. (egentl. part. pres. af Hälla) H.
regn. se. Hällregn.
HÄLLEART, m. 3. Sådan slags stenart, som
utgör cn beståndsdel af granitbergen.
HÄLLEBERG, n. 3. Hårda klippan, hård
klippgrund. Bygga på h-el. Så på h-el.
HÄLLEFL1NTA, f. sing. Bergart, som består
af qvarts, f dtspat samt andra silikater.
HÄLLEFLUNDRA, sc Hclgflundra.
HÄLLEGRÄS, n. 3. Se Felknopp.
HÄLLEKNOPPAR, m. 2. pl. Mångårig växt
på berg, med tjocka syllika blad, gula blommor,
många rotskott och jordkrypande grenar. Sedurn
rcflexum.
HÄLLKISTRÖR, n. 3. Benämning på ett slags
forntida grifler, bestående af på berghällar
bop-förda steurösen. innehållande små af stenflisor eller
hällar hopfogade kisllika grafrum.
HÅLLNING, f. 2. 4) Lutande. — 2) Sakta
utgjutning af vatten ur elt kärl. — 3) Lutande läge,
lutad ställning. Tunnan, drickal är på h-en,
man måste luta tunnan, för att tappa dricka af
henne; drickal är snarl slut. (Fig.) Vara på
h-en, säges om det, hvaraf icke mycket är qvar.
HÄLLRE, se Hellre.
HÄLLREGN, n. 3. Ganska stridt regn.
HÄLLREGNA, v. impcrs. 4. Regna ganska
stridt, liksom om regnet hälldes ned af himmelen.
HÄLLRISTNING, f. 2. Rcnämning på de
forntida figurteckningar, hvilka man finner inhuggna
på sluttande berghallar flerstädes inom
Skandinavien.
HÄLLÄDER, hä’l-U’d’r, n. 3. Läder på hälen
af skodon.
HÄM
HÄLSA, se Hclsa.
HÄLSOT, sc Helsol.
HÄLST, se Helsl.
HÄMD, f. sing. 4) Handling, hvarigenom man
hämnar sig sjelf eller någon annan. En grym
h. Taga h., ulkräfva h., hämnas. Taga h. på,
ulkräfva h. af någon för något. Den ädlaste
h-en är alt förlåta. Drifva h-en Ull del
yttersta. Delta kräfver h., bör hämnas. Han gjorde
del Ull h., för del all ... , för alt hamnas,
att ... . Den gudomliga h-en, Guds slraflf. —
Syn. Efterräkning. Bakräkning. — 2) Se
Hämd-begär. Göra nägol af h. Min själ brinner
af h. [Hämnd.]
HÄMDBEGÄR, n. 3. Begäret att straffa den.
som tillfogat oss sjelfva eller någon annan en
oförrätt. [Hämnd—.]
HÄMDEROP, n. 3. 4) Rop pä bänid. — 2)
(fig.) Högljudd fordran af hämd.
HÄMDGIRIG, a. 2. I högsta grad begärlig att
hämnas oförrätter.
HÄMDGIRIGHET, f. 3. Starkl b?gär att
hämnas oförrätter.
HÄMDKRÄFVANDE, a. 4. Som kräfver hämd,
bör hämnas.
HÄMDLYSTEN, a. 2. neutr. — el. Se
Håmd-girig.
HÄMDLYSTNAD, m. sing. Se Hämdgirighet.
HÄMKEDJA, f. 4. Kedja, hvarmcd farten af
cn vagn hämmas i backar, när man kör utföre.
[Hämin—]
HÄMMA, v. a. 4. 4) Hindra gången, loppet,
rörelsen, fortgången af något. Säges både i
fysisk och andlig mening. H. farten af en vagn.
H ell hjul. H. kroppsvätskor, blodet.
H.sjelfs-våldel, missbruken. — Syn. Hejda, Dämpa, Satta
bom, dam för. — Hämmande, n. 4.
HÄMNA, v. a. 4. Pä enskilt väg och utan
lagens mellankomst straffa för tillfogad oförrätt,
rältskränkning, lag- eller pliglöfverträdelse. Har
till objekt dcn person, som man anser oförrätiad,
och saken, för hvilken man vill ulkräfva hämd.
H. sin vän, fäderneslandet. H. någon pa dess
fiender. H. en oförrätt, skymf, ell brott. I
utsträckt mening säges äfv.: Gud h-r den
lidande oskulden. H. den förtryckta mensklighcten,
o. s. v. — H. sig, v. r. Enskilt slraffa någon
för oförrätt, som blifvit cn sjelf tillfogad. H. sig
på sina fiender för lidna oförrätter med cn
våldsbragd. — H-s, v. d. Se Hämna, v. a.
H. på någon för någol. H. sin far. IL sin
fars mord på mördaren. — H-nde, part. akL
Brukas stundom adjektivt, t. ex.: Den h. Guden,
som slraffar menniskors brott. H. hand, vapen.
HÄMNANDE, n. 4. Handlingen, hvarigenom
man hämnas.
HÄMNARE, m. 5. o. -ARINNA, f. 1. En,
som hämnar. Den evige H-n, Gud.
HÄM PL ING, m. 2. Fågel af Finkslägtet» 6
tum lång, yttre vingpennorna och sljcrtpennorna
svarta med hvita kanter; näbben om sommaren
hornbrun, om vintern ljusgrå; hjessa och bröst på
hanen om våren blodröda, hufvud och rygg
askgrå, bringa, mage och undergump hvita, sidorna
rostgula. Fringilla caonabina.
HÄMTA, v. a. 4. 4) (från del gamla verbet
Hænla ell. Hænda, af Hand, således egeniligen:
taga med banden) Taga, laga till sig. H. ell bref
på posten. Der är ingenting alt h., att få. (Fig.)
H. andan, hvila ut, till dess andedrägten icke går
fortare än vanligt. H. mod, taga mod till sig.
— H. efter, se Efter hämta. — 2) (af gamla
ver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
