- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
781

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Intresseräkning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INT
tagande, fängsla nyfikenheten, uppmärksamheten,
underhålla, roa. Saken, boken, pjcsen i-r mig
på del högsta, — 3) I. för en sak, väcka lifligt
deltagande derför. — 4) Röra, angå. Del dr en
sak, som alls icke i-r mig. Hvad skulle del
i. dig? — 5) (om person) Intaga, vinna tillgift
venhet, väcka deltagande. Hon dr ej vacker,
men i-r alla. — I. sig, v. r. I. sig för, hysa
deltagande, lägga sig ut för, deltaga i ens öde.
— I-d, part. pass. 1. för någon, som deltager i
ens öde. I. för en sak, som har fördel af en saks
framgång. /. i någol, delägare, deltagare deri.
Äfy. Inleressera.

INTRESSERÄKNING, f. 2. Det slags
räk-ningssält, som sysselsätter sig med beräkning af
intressen å kapitaler.

INTRIG, inntrfg, m. 3. (fr. Intrigue) i)
Listig, invecklad anläggning; (i plur.) ränker. —
2) Hemlig kärlekshandel. — 3) Sammanknytning
af händelserna i elt dramatiskt arbete.

INTRIGANT, inntrigånnt, a. 4. Ränkfull. —
S. m. Ränksmidare.

INTRIGERA, v. n. 4. Bruka ränker.
1NTRIGMAKARE, m. 5. Ränksmidare.
INTRIGSTYCKE, n. 4. Dramatiskt arbete,
hvars hufvudsakliga förtjenst ligger i intrigen, d.
v. s. händelsernas sammanknytning.

INTRIKAT, –ål, a. 4. (af lat. Inlricare,
bringa i oreda) 4) (om sak) Intrasslad;
kinkig, krånglig, benig, betänklig. — 2) Illistig,
ränkfull.

INTRODUCERA, v. a. 4. Införa; skaffa
inträde (i sällskap, o. s. v.).— Introducerande,
n. 4. o. Inlroducering, f. 2.

INTRODUKTION, - - ducktschön, f. 3. 1)
Införande; förskaffande af inträde. — 2)
Tillfället, då någon gör sitt inträde, t. ex. i en orden.
— 3) (i musik) Inledning till ett tonstycke.

INTROLLA, v. a. 4. Genom trolleri göra, att
någon eller något inkommer. — Äfv. Trolla Tn.
— In Irollande, n. 4.

INTRUGA, v. a. 4. Truga i en något.—
In-trugande. n. 4.

INTRYCK, n. 5. 4) Intryckt spår, märke
efter något; bild, uppkommen genom det
derigenom afbildade föremålets intryckning i ylan af
ett annat föremål. Man träffar ofla i. af djur
och växter i sten, — 2) (fig.) Inverkan på
själen, sinnet, af person eller sak. Händelsen
gjorde ell lifligt i. på honom. Yttre i., af yltre
föremål. Emollaga ell i.

INTRYCKA, v. a. 2. 4) Genom en saks
tryckning emot ylan af ett föremål deri lemna spår,
märke efter det påtryckta. I. sill namn i vax
med ell sigill. — Äfv. Trycka Tn. — 2) (fig.)
Inskärpa, inplanta. I. någol i ens själ, minne.
Hennes bild är för evigt i-ckl i min själ. —
Intryckande, n. 4.

INTRYCKNING, f. 2. 4) Handlingen,
hvarigenom något intryckes. — 2) Se Intryck.

INTRÄNG, n. 5. (egentl. Inträngande)
Skada, som man tillfogar någon, genom att
olofligl-vis begagna hans rälligheter. Göra i. i ens
näring.

INTRÄDA, v. a. 2. I. Träda, insticka, införa
i något. I. Irådsändan i nålsögai. I. handen
i ärmen. — Äfv. Träda Tn. — Inträdande,
n. 4.

INTRÄDA, v. n. 2. II. 4) Träda, stiga, gå
jn. /. i kyrkan. — 2) (fig.) Börja. Eli nyll
tidskifte har nu i-dl. I. i sill 50:de år. I.
i ulöfningen af sina rälligheter, börja all ul-

INT 781

öfva dem. — Äfv. Träda Tn. — Inlrädande,
n. 4.

INTRÄDE, n. 4. 4) Händelsen, atl någon
inträder. Vid hans i. i rummet, på
scenen. — 2) Första gången, då man förrättar en
erhållen syssla, utöfvar nya rättigheter, o. 8. v.
Göra sill i. i ell embele, en Ijenst. En presls
i., första gången han förrättar tjenslen i en
församling, der han blifvit pastor eller
komminister.

INTRÄDES.kFGIFT, f. 3. Afgift, som
erlägges för tillståndet att inträda på ett ställe,
t. ex. vid en konsert. — Syn.
Inlrädespennin-gar-

INTRÄDESBILJETT, ––––-jä ll, m. 3. Se
Biljell. 2.

INTRÄDESKALAS.–––––ås. m. 3. Kalas,
som tillställes af en embels- eller tjcnslcman, vid
hans inträde i tjenslen. — Syn. Inlrädesmållid.

INTRÄDESMÅLTID, m. 3. Se
Inlrädes-kalas.

INTRÄDESPENNINGAR, m. 2. pl. Se
In-trddesafgifl.

1NTRÄDESPREDIKAN. f. sing. indef.
Predikan, som hålles af en prest, då han gör sitl
inträde i en kyrka.

INTRÄDESTAL, n. S. Tal, som hålles af
någon, då han gör sitt inträde i embele eller
värdighet.

INTRÄFFA, v. n. 4. 4) (om person) Anlända,
ankomma. Dagen, då han i-de i Stockholm.
— 2) Hända. Om den händelsen i-r. — Syn.
Se Hända. — 3) Se Infalla, 3. — 4) Gå i full,
bordan, slå in. Hans spådom inträffade ej. —
Äfv. Träffa Tn (utom för bem. 4). —
Inträffande, n. 4.

INTRÄNGA, v. n. 2. Egentl.: Genom
trängsel bana sig väg in. 4) a) Med våld bana sig
väg in. I. i ell rum. Fienden i-gde långt in
i landet. I. bland fienderna. — b) Resa,
färdas långt in i ett land. Resande hafva i-gt
djupt i delta land. — 2) (om sak) Insugn sig i
en kropp, ett ämne. Vattnet i-ger i svampen.
Oljan i-ger i papperet. — 3) (fig.) a) Göra sig
väl bekant med. /. i naturens hemligheter. —
b) Göra djupt intryck. Ell tal, som i-ger i
själen. — Äfv. Tränga Tn. — V. a. Genom
på-trängning indrifva; intvinga. I. någon i ell rum.
— I. sig, v. r. Se Intränga, v. n. 4, a och 2.
Se f. Ö. Tränga sig Tn.

INTRÄNGANDE, n. 4. Handlingen eller
verkningen, då nåcon eller någol intränger (för v. n.).

INTRÄNGNING, f. 2. Handlingen,
hvarigenom någon tränges in. Se Intränga, v. a.

INTVINGA, v. a. 4. Med våld, genom tvång
indrifva. — Äfv. Tvinga Tn. — Inlvingande,
n. 4.

INTUITION,–––-tschön, f. 3. Åskådning.

INTUITIV, –-fv, a. 2. Åskådlig.

INTVÅLA, v. a. 4. 4) Med tvål väl
öfver-stryka. — 2) (fig. fam.) a) Lexa upp, skurpensa.
— b) Lura, bedraga. — Äfv. Tvåla Tn. —
Intvålande, n. 4. o. Inlvålning, f. 2.

INTYG, n. 5. Muntligt eller skriftligt
vittnesbörd, hvarigenom någol intygas. Äga i. om
god fräjd. Skaffa sig i. om någol. Enligt hans
i. — Syn. Intygande. Se äfv. Belyg.

INTYGA, v. a. 4. Munlligen eller
skriftligen vitsorda en omständighet, elt förhållande. /.
sanningen af något. Alla i-de, all ... .
Skriftligen i. någol. — Syn. Se Betyga,
Bekräfta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free