Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konjunktiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KON
KON
849
KONJUNKTIV, kånnjuncktfv, m. 3. (gram.)
Del modusaf elt verb, hvilket utmärker handlingen
såsom vilkorlig, möjlig, oviss, önsklig. Kallas äfv.
Opiativ. Skrifves också, enligt latinet,
Conjuncli-vus. [Conjuncliv, Konjunktif.]
KONJUNKTUR, kånnjuncklür, f. 3.
Sammanträffande af omständigheter, tidsställning,
tidsförhållande. [Conjunclur.]
KONKAV, kånnkåv, a. 2. (lat. Concavus)
Ur-hålkadl rund, skålformig, skålig. K. spegel,
brännspegel. [Concav.]
KONKAVITET, kånnkavitét, f. 3. Rund
ur-hållcning. skälighet. [Co—.]
KONKAV-KONVEX, kånnkåv-kånnväx, a. 2.
På ena sidan urhålkadt rund, på den andra
upp-höjdl rund.
KONKAV-KULA, kånnkåvküla, f. 4. (artil.)
Ihålig kula.
KONKLAV, kånnklåv. m. 3. (lat. Conclave,
rum) 4) Stället, der kardinalerne vid påfveval äro
instängde. — 2) Kardinalernes församling vid
påfveval. [Conclav.]
KONKLUSION, kånnkluschön, f. 3. Slutsats,
slulföljd. [Con —
KONKORDANS, kånnkårrdånns, f. 3. 4)
öf-verensslämmelse, isynnerhet emellan de bibliska
skrifterna. — 2) Register öfver alla språk i bibeln.
[Concordans.]
KONKORDAT, kånnkårrdåt, n. 3. o. B. Ett
emellan påfven och en verldslig fursle sluladt
fördrag i kyrkosaker. [Concordat.]
KONKORDIEBOKEN. kånnka rdieb6k’n, f. sing.
def. En af Lutherska kyrkans symboliska skrifter.
Kallas äfv. Konkordieformeln.
KONKRET, kånnkrét, a. 4. (fil.) K. begrepp,
föreställningen om ett ting i och för sig, med
af-söndring af dess egenskaper. — Molsals: Abstrakt.
(Concret.)
KONKRETION, kånnkrelschön, f. 3. (fysiol.
o. patol.) a) Bildning uti djurkroppar, i egna
håligheler eller i cellväfven, tillkommen genom
afsällning af jordhalliga partiklar, hvilka, efter
insugning af flytande delar, antagit en fast
konsistens. Perlor och kräflslenar äro k-er. — b)
Förväxning af sårade eller såriga delar. [-[Con-cretion.]-] {+[Con-
cretion.]+}
KONKUBIN, kånnkubi n, f. 3. Frilla,
sam-qvinna. [Concubin.]
KONKUBINAT, kånnkubinåt, n. 3. o. B. En
mans och en qvinnas sammanlefnad ulan
äktenskap. [Conc—.]
• KONKURRENS. kånnkurrä’nns, f. 5. Täflan
emellan köpmän, fabrikanter m. fl., alt lemna
bästa vara lill bästa pris. [Conc —.]
KONKURRENT, kånnkurrä nnt. m. 3.
Med-täflare i försäljning eller tillverkning af varor.
[Conc —.]
KONKURRERA, kånnkurrcra, v. n. 4. 4)
Medverka. — 2) Täfla i försäljning eller
tillverkning af varor.
KONKURS, kånnkürrs, m. 3. (lat. Concursus
(creditorum)) Det förhållande, då en person
af-trädt sin egendom till sina borgenärer. [-[Con-curs.]-] {+[Con-
curs.]+}
KONKURSMASSA, kånnkürrsmåssa, f. 4. En
gäldenärs lill borgenärerna afträdda egendom.
[Conc —
KONKYLIER, se Conchylier.
KONNESSÖR, —ö’r, m. 3. (fr. Connaisseur)
Kännare, konstkännare. [Co —.]
KONNETABEL, kånnelåbl, m. 3. pl. —
la-bler. 4) Kronofältherre, fordom i Frankrike. —
2) Titel på åtskilliga höga ärftliga värdighcler i
andra länder, såsom i Spanien. [Co —.]
KONNEXION, kånnäckscbön, f. 3. Samband,
sammanhang. [Con—.]
KONNIVENS, kånnivä’nns, f. 3. 4) öfverseende
med något, som man borde och kunde hindra:
efterlåtenhet, flathet. — 2) Hemligt förstånd.
[Co-.]
KONNÄSSEMENT, kannässemä’nnt, n. 3. (fr.
Connaisscmenh Se Fraklscdel. [Connossernenl.]
KONREKTOR, kånnrä cktårr, m. 3. (uttalas
i pl. — lörärr) Andre läraren i en skola.
KONSEK R ATION, kånnsekralschön, f. 3.
Brödets och vinets helgande i nattvarden.
[Con-secr —.]
KONSEKUTIV, kånnsekulfv, a. 2. Som är 1
naturlig följd. K. verkan, eflervcrkan. [-[Con-secutif.]-] {+[Con-
secutif.]+}
KONSELJ, kånnsä fij, m. 3. (fr. Conseil, af
lat. Consilium) 4) Rådsförsamling, statsråd. —
2) Rådsförsamlings sammanträde. [Co-.]
KONSEQVENS. kånnsekvänns, f. 3. 4)
Nödvändig följd, påföljd. — 2) Vigt, betydenhet. —
3) Följdriktighet, följdenlighet. — 4)
Fnsläm-migbel med sig sjelf i begrepp och grundsatser.
[Co -.]
KONSEQVENT, kånnsckvä’nnt, a. 4.
En-slämmig med sig sjelf i begrepp och grundsatser;
följdriktig, följdenlig. — Adv. Följdriktigt.
[Co
KONSERT, kånngsä’r, m. 3. (fr. Concerl, af
lat. Concerlarc) 4) Slörre tonstycke, vid hvars
föredragande cn eller flere af de spelande har
tillfälle att ådagalägga en hög grad af musikalisk
utbildning. — 2) Musikalisk underhållning, då
sådana jemtc andra tonstycken föredragas. — Ss.
K-s al. [Co—.]
KONSERTMÄSTARE, kånngsä’rmä’slare, m. B.
Titel på den medlem af clt hofkapcll, som leder
instrumenlalmusiken. [Co —.]
KONSERTSPELARE, m. 6. Tonkonstnär,
som låter höra sig på konserter. [Co —.]
KONSERTSÅNGARE, m. S. —SÅNGERSKA,
T. 1. Sångare, sångerska,’ som låter böra sig på
konserter.
KONSERVATIV, kånnsärrvatfv, a. 2. (polil.)
Som yrkar beståendet af del gamla. [Con —,
KONSERVER, kannsä’rrv’r, m. 3. pl. 4)
Glasögon, som stärka synen. — 2) (sockerb.) Elt slags
lorr konfekt, som beredes af frukter, blommor,
välluklande vallen och essenser, äfven likörcr,
hvarlill tages betydligt mera socker, än lill andra
dylika tillredningar, för alt bibehålla ämnenas
naturliga egenskaper och vällukt. [Co —.]
KONSERVERA, kånnsärrvèra, v. a, 4.
Bibehålla, förvara, vidmakthålla. —
Konserverande, n. 4. o. Konservering, f. 2.
K0NS1DERABEL,––––––åb’l, a. 2. Ansenlig,
bctvdande. [Co—.]
KONSIDERATION, kånn — tschön, f. 3 4)
Betraktande, öfvervägande. — 2) Afseende,
und-seende. — 3) Aktning. [Co—.]
KONSIDERERA, v. a. 4. Betrakta, öfverväga,
göra afseende på. [Co —.]
K0NS1GNATI0N. kånnsiggnalschön, f. 3.
(han-delsl.) 4) Varors öfversändning lill viss person,
alt af honom försäljas. — 2) Sålunda öfversända
varor. [Co —.]
KONSIGNATÖR, kånnsiggnalö’r, m. 3.
(handelst.) Person, som emoltager öfversända varor,
för all sälja dem för ägarens räkning. [Co —.]
407
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
