Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krigsoperation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
868 KRI
KRI
KRIGSOPERATION, kriggsoperatschön. f. 3.
Särskilt företag emol fienden, hvilket utgör en
del af ett fälttåg.
KRIGSOROLIGHETER. f. 3. pl. Oroligheter
i ett land eller flera, förorsakade af krig.
KRIGSPLAN, m. 3. Plan, uppgjord för
utförandet af elt krig.
KRIGSPUTS. n. 5. Se Krigslist.
KRIGSRAKET, kriggsrakct. m. 3. Se
Brandraket.
KRIGSROP, n. 5. Se Härskri.
KRIGSRUSTNING, f. 2. 4) Rustning,
an-sialler till krig. — 2) Vapenrustning.
KRIGSRÅD, n. 3. o. 5. 4) Församling af de
förnämsta och skickligaste oflicerarne i en
krigshär, dem fäliherren eller hefälhafvaren för en
de-lacherad corps sammankallat, för all i svårare fall
höra deras mening. — 2) (pl. — er) Högre civil
ledamot af Krigskollegium, näst under presidenten.
KRIGSRÅDINNA. f. 4. Eli krigsråds fru ell.
enka efter ett krigsråd.
KRIGSRÄTT, m. 3. Första domstolen vid
hvarje regemente eller corps i landlhären och
flottan.
KRIGSRÖRELSE, f. 3. Rörelse, som företages
af en krigshär eller en del deraf, vid utförandet
af en krigsoperation.
KRIGSSKOLA, f. 4. Läroanstalt för dem,
som egna sig ål krigsyrket.
KRIGSSPEL, n. 5. Ett slags spel, liknande
schack, men med flera pjeser och 600 rutor på
brädet, uppfunnet, för att närmare visa, buru det
tillgår i krig.
KRIGSSTAT, m. 3. 4) Stat, hvars
samhälls-inrältning gör den benägen för krig. — 2)
Anslagen för krigsväsendet, i en stals budget.
KRIGSSTYRKA, f. sing. Se Krigsmakt.
KRIGSSTÅND, n. B. K et, klass i samhället,
bestående af dem, som tjcnstgöra vid landlhären
eller flollan.n
KRIGSSÅNG, m. 3. Sång, som har till
föremål alt lifva del krigiska modet hos ell folk eller
en här.
KRIGSTEATER, kri’ggsteål’r, m. 2. pl. —
teatrar. Den de! af elt eller flera länder, der
krig föres. [-Ihea-.]
KRIGSTJENST, f. 3. Tjenstgöring vid
landt-här eller örlogsfloiia. Gå i k. Vara i k.
KRIGSTUKT, f. sing. Tukt, ordning, som
handhafves i krigitjensten.
KRIGSTÅG, n. 5. Tåg af cn här eller flotta
lill ell främmande land, i fiendtlig afsigt.
KRIGSVAGN, m. 2. Se Stridsvagn.
KRIGSVETENSKAP, f. 3. Vetenskap, som
behandlar de nödiga kunskaperna för krigskonstens
utöfvande.
KR1GSVETENSKAPS-AK ADEMI, f. 3.
Akademi i Sverige, slifiad år 17S6, och som har lill
föremål alt befrämja krigsvetenskapens utveckling
och förkofran i landet.
KRIGSVÄSENDET, n. sing. def. Allt hvad
som hör till krig och dermed har sammanhang.
KRIGSÄRA, f. sing. Ära, förvärfvad i krig.
KRIGSÅRENDER, n. 3. pl. Sådana
riksären-der, som angå krig eller krigsmakten lill lands
och vatten.
KRIGSÖFN1NG, f. 2. Öfning i vapnens
hand-lerande, i falt- och lägerljenst, m. m.
KRIGSÖFVERSTE, m. 2. pl. — öfverslar. (i
bibeln) Befälhafvare för en legion (Tribunus mililum).
KRIKON, n. 5. Den lilla, mörkt rödblå, sura
fruklen af:
KRIKONTRÄD. n. 5. Mindre fruktträd,
liknande plommonträdet. Primus insililia.
KRIMINAL, - -ål, a. 2. Brottmål angående,
brottmåls-. Brukas endast i sammansättningar,
l. ex.: K-domare, -process. [Cri—.]
KRIMINALLAG, - - ållåg, m. 2.
Brotlmåls-lag. [Cri-.]
KRIMINEL. –näll, a. 2. Se Kriminal.
K-clla mål. [Cri —.]
KRIMSKRAMS, kri mmskråmms, n. sing. (fam.)
4) Samling af hvarjehanda lapprisaker; lappri. —
2) Grannlåt på kläder.
KRING, prep. Förkortning af prep. Omkring.
Se d. o. Brukas mest i dagligt tal. i samlalsstil
och i sammansättningar. Betecknar i dessa
sednare dels: a) Rörelse i krets, i ring; läge,
ställning rundt omkring. Följande sammansättningar,
som höra under denna bemärkelse, förklaras lätt
af sig sjelfva: Kr ing binda, -bygga,
-bädda, -bära, -böja, -dansa, -drifva,
-fara, -fladdra, -flyga, -flyta, -fläta,
-föra, -gjorda, -gjuta, -gnaga,
-gräf-va, -hoppa, -hölja, -kasta, -klättra,
-knyta, -köra, -leda, -linda, -lägga,
-löpa, -mura, -påla, -rida, -ro,
-rulla, -segla, -simma, -skjuta, -slunga,
slänga, -spänna, -svänga, -valsa,
-veckla, -vrida, -vältra, -vända, -växa,
-åka; — dels: b) Spridning, skingring ål alla
håll; handling, verkan, som sträcker sig lill eller
utgår ifrån alla håll rundt omkring. Sådana äro:
Kringblåsa, v. a. o. n., -drifva, -fara,
-flacka, -fladdra, -flyga, -flytta,
-färdas, -föra, -fösa, -hoppa, -hvina,
-hvirfla, -hälla, -irra. -jaga, -kasta,
-klättra, -krypa, -kuska. -köra, -leda,
-lin ka, -löpa, -resa, -ri fva. -röra,
-segla, -skicka, -skjuta, -sk juls a, -
skutta, -skynda, -slicka, -slänga, -släpa,
-smeta, -smyga, -snärja, -sparka,
-speja, -spilla, -spinna, -springa,
-sprula, -sprälla, -stoppa, -slråla,
-strö, -ströfva, -ställa, -slänga,
-stänka, -susa, -svalla, -svänga, -sända,
-sälla, -Irippa, -åka, -äta.
KRINGBJUDA, v. a. 3. (böjes som Bjuda)
Bjuda något rundt omkring i ett lag. K. vin. —
Äfv. Bjuda kring. — K r i n g bj uda n d e, n. 4.
o. Krinqbjudning, f. 2.
KRINGBOENDE, a. 4. pl. Som bo rundt
omkring en ifrågavarande plats. De k.
herr-skapcrna. — Brukas äfven substantivt, l. ex.:
De k.
KRINGDELA, v. a. 4. o. 2. Utdela rundt
omkring ål alla. — Kr in g delan de, n. 4. o.
Kringdeln in g. f. 2.
KRING DRAGA, ▼. a. 3. (böjes som Draga}
4) Draga rundl omkring en plats, en person, o.
s. v. — 2) Draga omkring på alla håll, än hit
än dit. — Äfv. Draga kri’ng. —
Kringdra-gande, n. 4. o. Kringdragning, f. 2.
KRINGFLUTEN, part. pass, af Kringflyta.
På alla sidor omgifven af vatten. Brukas
adjek-livt. EU k-el slott.
K RING FLÄTAD, part. pass, af Kringftäla.
Rundt omkring omgifven af flätverk. Brukas
ad-jektivt. En k. butelj.
KRINGGIFVA. v. a. 3. (böjes som Gifva)
Gifva rundl omkring åt alla i elt lag. — Äfv.
Gifva kring. — Kringgifvandc, n. 4. o.
K r i n g g if n ing, f. 2.
KR1NGGUNGA, f. 4. Sådan slags gunga, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
