Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Latinpedant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 LAT
LATINPEDANT, - inpedånnt, m. 5. Pedant,
som sätter latinets studium Öfver allt annat slags
undervisning, eller ständigt har latinska glosor på
tungan.
LATINSEGEL, n. S. (skepp.) Trapezformigt
segel.
LATINSEGLARE, m. 5. (sjöl.) Fartyg eller
båt, å hvilken hufvudsakligen föres latinsegel.
LATINSK, n. 2. I) (hisl.) Som tillhör eller
har afseende på invånarne i det fordna
landskapet Latium i Italien. — 2} Som tillhör eller har
afseende på det fornronierska språket. Eli l-l
ord, lalcsäll. — 3) L. stil, se Anliqua.
LATINSKOLA, - fnsköla, f. 4. Skola, der
företrädesvis undervisning i latin bibringas.
LATMANSGÖRA, n. sing. (fam.) Sådant göra,
som ej fordrar någon möda.
LATMANSLIF, n. 5. (fam.) 1 lättja
till-bragt lif.
LATMANSSYSSLA, f. 4. (fam.) Syssla, som
upptager föga tid eller utan möda kan förrättas.
LATMASK, m. 2. (fam., förakll.) Se
Lat-hund.
LATITUD, –tyd, f. 3. Geografisk bredd,
d. v. s. en orts kortaste afstånd ifrån eqvatorn.
LATRACKA, f. 4. Se Lulhynda.
LATRIN. - i’n, f. 3. (lat. Lalrina) Aflopp för
orenlighct; afträde.
LATRINGÖDSEL, - i’n –, m. sing. Gödsel
af menniskolräck.
LATSIDA, låtsfda, f. sing. (fig. fam.) Slå,
lägga sig pä l-n, slå sig på lättja.
LATTA, f. 4. (skepp.) Tunt, urhålkadl
trästycke. som faslnajas vid stående gods, der det
är utsatt för skamfilning.
LATUN, - ün, m. sing. (fr. Laiton) Till bleck
utvalsad messing.
LATVERG, lattvä’rg, m. 3. (t. Latwerge)
Medicinskt mos.
LATVULEN, a. 2. neutr. — lel. (pop. o. fam.)
Böjd för lättja, lat.
LATYR, -y’r, f. 3. Se Gigalsärler.
LAUDANUM, - - dånumrn, n. sing. (med.) Ett
slags söfvande opiat (se d. o.)
LAUDATUR, - - dåturr. Latinskt ord, som
betyder »han berömmes»: det högsta af de fyra
hufvudbetygen vid en examen.
LAUDERA, v. a. 4. (fabr.) Medelst bomolja
gifva glans ål svarta kläder.
LAVA, lava, f. 1. (ilal.) Den smälla, glödande
massa, som utströmmar ifrån eldsprutande berg.
— L-ström.
LAVAGÅNG, m. 2. (geol.) Lava, som i sill
flytande tillstånd fyllt en remna och sedan stelnat.
LAVEMANG, - - ånng, n. 3. (fr. Lavemenl,
af lat. Lavare, tvätta) Se Riislir.
LAVEMANGSPRUTA, - - ånngsprula, f. 4.
Se Klistirsprula.
LAVENDEL, - vä’nnd’1. m, sing. (ital.
Lavcn-dola) En bekant, viilluktande trädgårdsväxt med
små blå blommor.
LAVENDELGRÄS, - vä’nnd’lgrä’s, n. sing. Se
Vårbrodd.
LAVENDELOLJA, f. sing. Ett slags eterisk,
genom dislillalion af lavendel beredd olja.
LAVENDELVATTEN, n. sing. (på franska:
Eau de Lavande) Ett slags luktvatten af
laVen-del med åtskilliga andra tillsatser.
LAVERA, v. a. 4. (lat. Lavare, tvätta) (mål.)
4) Med vallen fördrifva en pålagd färg. — 2)
Måla med en tunn och flytande vattenfärg, såsom
med tusch, bister eller sepia.
LED
LAVERING, f. 2. 4) Förfarandet, då man
laverar. — 2) Den färg, hvarmed en teckning
sålunda blifvit belagd. — 3) Sålunda färglagd
teckning.
LAVETT, - vä’lt, m. 3. (t. Laffele) Underlag
för en kanon. Bildar sammansättningarna:
Fästnings- eller Vall-lavett, Fält-, Skepps-,
Slycke-lavett.
LAVETTPLANKA, - vätt–, f. 4.
Benämning på hvardcra af de tvenne plankor, på hvilka
kanonen med sina tappar hvilar.
LAVIN, -i’n, m. 3. (i Schweiz Lauwine)
Stor snömassa, som nedrullar ifrån ett högt berg.
Snöras.
LAX, m. 2. 4) Ett välsmakande fiskslägte,
som har alla delar af munnen samt svalg och
lunga fullsatta med tänder. Salmo. — 2)
Allmän L., art af delta slägte, 4 till 6 fot lång,
ryggen svart, buken silfverglänsandc och
brun-fläckig, fenorna gula. S. Salar. Se f. ö.
Blanklax, Rhenlax, Spctslax. Lägga lök på l en, se
Lök, II. — Ss. L-fiske, -fångst, -hane,
-hona, -hufvud, -not, -nät,-pudding,
-rygg.
LAXATIV. –iv, n. 3. o. 5. (med.) AfTörande
medel, purgativ, purgermedel.
LAXBLOMSTER, n. 6. (bot.) Se
Bullerblom-sler.
LAXERA, v. n. 4. (lat. Laxare) Intaga
affö-rande medel, afföra, rena, purgera. —
Laxe-rande, n. 4. o. Laxer in g, f. 2.
LAXERMEDEL, - èrméd’l, n. 5. (med.)
Affö-rande medel.
LAXERMOS, - èrmös, n. 5. (med.) AfTörande
mos.
LAXGÅRD, m. 2. Fiskegård till fångande af
lax.
LAXHUGG, n. 3. (byggn.k.) Se Laxsljerl, 2.
LAXHUS, n. 3. Lilet bus, som bygges öfver
en stark ström till fångande af lax.
LAXKAR, n. 5. Kar eller kista, till fångande
af lax, vid forsår.
LAXKNUT, m. 2. Se Laxsljerl, 2.
LAXREF, f. 2. pl. — refvar. Ref, som
begagnas till laxfångst.
LAXSTJERT, m. 2. 4) Sljerl af lax. — 2)
(byggn.k.) Knulars sammanlimriug i likhet med
sljerten af en lax.
LAXÖRING, m. 2. En art lax, 2 fot lång,
med svarta och rödgula, ögonlika fläckar. Salmo
Trutta.
LAZARETT, se Lasarett.
LAZARON, - ön, m. 3. (ilal. Lazzarone) L-er,
en egen klass af mcnniskor uti Italien, isynnerhet
i Neapel, ulan bestämdt yrke och hemvist.
LAZUR, se Lasur.
LE, v. n. 2. Impf. Log. Sup. Lclt. Draga
på munnen med ett uttryck af munterhet,
tillfredsställelse, vänlighet, äfven förakt eller hån.
Le vänligt, ljuft, mildl, bchagligl, föraktligt,
hånfullt. I.e mot någon, gifva ett leende
uttryck ål sitt ansigle, med blicken vänd på någon
kommande. Le ål någon, blicka leende på
någon; se äfv. Bele. Le ål någol, dervid yttra
munterhet, förakl eller hån.
LED, f. 3. I. (af Lida, framgå) 4) Väg, kosa.
Följa samma l. Komma ur rälla l-en.
Bildar sammansättningarna Farled, Segelled, samt
för vissa orler, t. ex. Upsalaleden, leden, vägen
till Upsala. o. s. v. — 2) Väderstreck, håll. De
seglade ål samma l. De gingo borlc hvar åt
sin L Från hvad l. blåser vädret Al hvad l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
