- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
63

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lönande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÖN

folk väl. — Syn. Aflöna. — 2) Belöna,
veder-gälla. L. en välgerning med olack. L. en
något. Gud löne honom för allt det goda,
han gjort mig! L. mödan, säges om det, som
förtjenar att göra sig möda för, t. ex.: Del l-r
icke mödan alt gå dil. — L. sig, n. r. Gifva
tillräcklig afkastning, inkomst. Den handeln l-r
sig icke. Förelaget l-de sig bra.

LÖNANDE, a. 4. (egenll. part. akt. af Löna)
Som lönar sig. En l. rörelse. Ell l. yrke. —
Syn. Indrägtig, Lukrativ, Vinstgifvande.

LÖNEBÉSPARING, f. 2. Innehållen bespard
del af embets- eller tjenstemans lön.

LÖNGIFVARE, m. 3. Den, som lön (<)
gif-ver. — Motsats: Löntagare.

LÖNLÖS, a. 2. Säges om det, för hvilket
man ingen lön har. L. Ijensl, möda. L-l
arbete. — Syn. Tacklös, Otacksam.

LÖNN, L 2. L Ett bekant lummigt trädslag
af medelstorlek. Acer. Allmän L., lummigt
träd af medelmåttig storlek, med gröngula
blommor; innehåller mycket sockerämne. A.
platanoi-des. Se f. ö. Sockerlönn, Luddlönn, Nafver.

LÖNN, adv. II. (af gamla verbet hlauna,
gömma, dölja) Lägga foster å l., afsides, på
hemligt ställe. — Skrifves äfv. Lön.

LÖNNDOM. I l., adverbiall uttryck, som
betyder: i hemlighet. Äfv. LÖndom.

LÖNNDÖRR, f. 2. Hemlig dörr. [Löndörr.]
LÖNNFICKA, f. 1. Hemlig ficka. [Lönficka.]
LÖNNGIFT, a. 4. 4) (föga brukl.) Hemligen
gift. — 2) (bot.) L. växt, se Kryptogam. [-[Lön-gift.]-] {+[Lön-
gift.]+}

LÖNNGIFTE, n. 4. Hemligt giftermål.
[Lön-gifle.l

LÖNNGÅNG, m. 2. Hemlig gång. [Löngång.]
LÖNNHÅL, n. S. Hemligt bål. (Fig. fam.)
Hafva ell l. all krypa i, hafva någon hemlig
utväg att draga sig ur knipan, någon hemlig
und-flykt. — Syn. Smyghål, Smygvrå. [Lönhål.]

LÖNNLAG, m. sing. Vårtiden aflappad safve
af lönn.

LÖNNLIG, a. 2. Se Hemlig. L-l anslag,
förehafvande. — Äfv. Lönlig.

LÖNNLIGEN, adv. Se Lönligl. —
AU.Lön-ligen.

LÖNNLIGHET, f. 3. Se Hemlighet. - Äfv.
Lönlighet.

LÖNNLIGT, adv. Hemligt, i hemlighet. —
Äfv. Lönligl. — Syn. Lönligen, I löndom.

LÖNNLÅDA, f. 1. Hemlig låda. [Lönlåda.]

LÖNNMORD, n. 3. Mord, som föröfvas i
lönndom. [Lönmord.]

LÖNNMÖRDA, v. a. 4. I lönndom mörda.—
Lönnmördande, n. 4. [Lönmörda ]

LÖNNMÖRDARE, m. 3. En, som begår eller
begått lönnmord. [Lönmördare.]

LÖNNPORT. m. 2. Hemlig port. [Lönport.]
LÖNNRUM, n. 3. LÖNNSTÄLLE, n. 4.
Hemligt rum. ställe. [Lönrum, Lönställe.]

LÖNNSIRAP, m. sing. Sirap, beredd af
lönnlag.

LÖNNSKÄRM, m. 2. (jäg.) Smärre skärm, som
sättes vid bogen under ett skall. [Lönskärm.]

LÖNNSOCKER, n. sing. Socker, beredt af
lönnlag.

LÖNNT, a. 4. Hålla l., hålla hemlig. — Äfv.
Lönt.

LÖNNTRAPPA, f. 4. Hemlig trappa. [-[Löntrappa.]-] {+[Lön-
trappa.]+}

LÖNNVRÅ, f. 3. pl. — vrår. Hemlig vrå,
smygvrå. [Lönvrå.]

LÖP 63

LÖNNVÄG, m. 2. Hemlig väg, smygväg.
[Lön-väg. I

LÖNS K ALÄGE, n. 4. (lagt.) Olofligt samlag
emellan ogifta.

LÖNSKLAF, m. 2. pl. — lafvar. Ett
laf-slägle. Endocarpon.

LÖNTAGARE, m. S. En, som åtnjuter
årslön. — Motsats: Löngifvare.

LÖPA, v. n. 3. Impf. indik. sing. Lopp; pl.
Lupo. Imper. Löp. Impf. konj. Lupe. Sup.
Lu-pil. Part. pres. Löpande; part. pret. Lupen
(mest i sammansättningar). 4) Se Springa.
Säges både om menniskor och djur. Hästen löper
fortare än en menniska. L. af och an. L.
emot någon. L. emot väggen. L. på
spek-lakler. på baler, ofta besöka dem. (Fig.
talesätt) L. med limstången, se Limstång. — L.
börl, se Dorllöpa. — L. efler, se Springa efler.
L. emot, (Gg.) se Köra emöl. — L. fram, se
Framlöpa. — L. ifrå n, se Springa ifran. —
L. thöp, hastigt samlas ifrån flera håll, äfv.
sammanträffa i en punkt, på ett ställe (såsom linier,
vägar, o. s. v.). — L. in, se Inlöpa. — L. méd,
gifva sig med i sällskap, t. ex.: Han skulle inte
lupil med. — L. med sqvaller, sqvallra; äfv.
vara fallen för sqvaller. — L. miste, göra ett
förfeladt språng; (fig.) misstaga sig. L. miste om,
gå miste om. — L. 6m, se Springa 6m. — L.
omkring, se Springa omkring, gå omkring. —
L. omkull, pa, ut, åstad, se Springa omkull,
pa, ul, åslåd. — Syn. Se Springa. — 2) Säges
i fråga om hvarjchanda hastiga rörelser: flyta,
rinna, fara, o. s. v. Blodet löper i ådrorna.
Floden löper från öster till vesler. Trossen,
lågel löper elj. löper ul, far ut. Låta ell låg l.,
utsläppa ett tåg. Ring, som löper på ell snöre.
— L. af, se Aflöpa, 4. L. af stapeln, se Stapel.
— L. fråm, förbi, flyta fram, förbi. — L. ihop,
se Sammanflyta. — L. ul, se Ullöpa — L. ö
fver, se Flöda öfver. — 3) (orn fartyg) Segla,
fara. Alltid med åtföljande partikel. L. ån, se
Anlöpa. L. in, ul, se Inlöpa, Utlöpa. — 4)
Säges om det, som ligger i en oafbruten lång
sträckning. En bergsrygg, som löper ul Ull
hafvel. Hvari löper den vägen? Ådrorna i
kroppen l. kors och tvärs. L. ihop,
sammanträffa i en punkt, på ett ställe (såsom linier,
vägar, m. m.). — S) (om tid) Förflyta, förgå. Tiden
löper fort. L. fråm, förbi, se För fly la. — 6)
(om kreatur, helst honor, vid parning) Vara i
brunst. Hyndan löper. Den hyndan har lupil
med en mops, parat sig med en rnops. Hyndan
har lupil ut, har slutat att löpa. — 7) L. ell.
l. ihop, se Löpna. L. ihop betyder äfv,: Lefra
sig, Grädda sig. — 8) Brukas för öfrigt i
åtskilliga uttryck, talesätt och ordställningar, hvilka
icke gerna kunna föras under någon af
förestående bemärkelser, t. ex.: Ring, som löper på ell
snöre, påträdd ett snöre, hvarpå den kan flyttas
fram och åter. Låta tankarna l., gifva dem fritt
lopp. L. fara, risk, vara underkastad fara,
äf-venlyr. Sedel, som löper med ränta,
räntebärande sedel. Ell rykte löper om honom, det
går om honom ett rykte. L. af, se Aflöpa, 2. —
L. igenom, se Genomlöpa. — L. in, se Inlöpa.
Deras ägor l. in i hvarandra, sträcka sig in i
hvarandra, — L. upp,n se Upplöpa; äfv. (om
maskor, sömmar o. d.) gå upp. — L. ö fver, se
Öfver löpa, Öfverhoppa. — L-nde, part. pres. En
l. häst. L. hynda, löpsk. Brukas adjektivt
i åtskilliga uttryck, t. ex.: L. år, månad,
innevarande å.» m. L. ränta, som betalas för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free