Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Madonna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAD
MAG
67
MADONNA, -då’nna, f. 4. (Ital. ord, som
egentligen betyder: min fru.) 4) Den heliga
jungfrun. — 2) Bild af jungfru Maria. — Ss.
M-bild.
MADRA, madra, f. 4. Örtslägtet Asperula.
Se Färgmadra och Myskemadra.
MADRAS, madrass, m. sing. Ett slags tjockt
bomullstyg, benämdt efter staden Madras i
Oslin-dien, hvarifrån det först kom till Europa.
MADRASS, -åss, m. 3. (t. Malralze)
Underlag i en säng, af bolstervar eller säckväf, stoppadt
med hår. tagel, spån o. d.
MADRASSERA, v. a. 4. (sadelm.) Stoppa med
ull, bår, m. m.
MADRASSNÅL, - åssnä’l, f. 2. Ett slags lång
nål, som nyttjas vid madrasscring.
MADRIGAL, –ål, m. 3. (itsl. Madrigale)
Mindre, lyriskt skaldestycke af 4 till 46 rader,
som uttrycker någon nätt, sinnrik tanke, hvars
föremål vanligen är kärlek.
MADSP1NDEL, m. 2. pl. — spindlar. Ett
slags mörkgrå spindel på ängar. Lycosa
amen-lata.
MAESTOSO, maästöso, adv. (ital., i musik)
Majestät! igt.
MAG, m. 3. M-er kallades, hos Perser och
Meder, medlemmarnc af prcstkasten, hvilka voro
i besittning af åtskilliga kunskaper, som den tiden
ansågos för öfvernaturliga. Har sedan äfven fått
betydelsen af: Trollkarl, svartkonstnär.
MAGASIN, - -in, n. 3. o. S. (arab.
Magha-zin) 4) Hus, ställe, rum, der hvarjehanda slags
förråder, varor o. s. v. förvaras, t. ex. Varu-,
Spannmåls-, Saltmagasin, m. fl. — 2) Förråd,
nederlag. — 3) (fig.) Samling af skriftliga
uppsatser; äfv. titel på vissa periodiska skrifter. —
4) Øäg.) a) Det ställe i varggård eller på
jagt-plals, der åteln är utlagd. — b) (på bösslås)
Förvaringsrum för fängkrutet. — Ss. M-s
förvaltare. [—zin.]
MAGASINERA, v. a. 4. Upplägga i
magasin.
MAGASINS-FLINTLÅS, - - i’nsfli’nntlå’s, n. 5.
Bösslås, hvilket har en i pannan gående till en
tredjedel öppen cylinder, som emoliager
fängkrutet ur magasinet.
MAGBALSAM, mågbållsamm, m. 3. Ett slags
magstärkande balsam.
MAGBRÅCK, n. 3. Bråck, då magen genom
någon onaturlig öppning till en del utträder ur
sitt rätta naturliga läge.
MAGDROPPAR, m. 2. pl. Se Magelixir.
MAGE, m. 2. pl. magar. 4) a) (i allm.) Rund
säck, beslående af flera förenade hinnor, hvaruli
de genom matstrupen inkomna födoämnen medelst
magsaflen förarbetas till näring för kroppen.
Idis-lande djur hafva fyra magar. — b) (hos
men-niskor) Dylik säck, belägen upp under
mellangärdet, emellan lcfvern på högra och mjelten på
venstra sidan. God, dålig m., som väl, illa
smäller maten. Väder, mask i m-n. Ha ondl
i m-n. (Fig. fam.) Göra någon ondl i m-n.
väcka afund hos honom. Jag får ondl i m-n,
bara jag ser det, det förtretar, förargar mig alt
se det. Del går honom i m-n, det förtretar
honom. Jag har ej m. all se det, det upprör mig
för mycket. Se äfv. Hungrig. — Syn. Buk,
Belg, Våmb, Kakstad. — 2) Buk. Hafva en hög
m. Skjuta ut m-n. Hon går med stor m.
(Talesätt) Lägga sig till m., få stor buk, blifva
tjock och fel.
MAGELIXIR, måg–i’r, n. 3. o. 8. Elixir,
nyttigt för magen, t. ex. Hoffmanns droppar. —
Kallas äfv. Magdroppar.
MAGER, måg’r, a. 2. 4) Spm ej har mycket
kött. En m. menniska. Magra armar. M.
som en skrika, ytterst mager. — Syn. Affallen,
Afmerglad, Aftacklad, Ben och skinn. — 2) Ej
fet. M-l kött, fläsk. — 3) (fig.) M. mållid, föga
närande. M. jordmån, ej bördig. M. åker, som
har mager jordmån. M. förljensl, vinst,
inkomst, tröst, o. s. v., klen förljenst, m. m. M.
syssla, med små inkomster. M-l ämne, hvarom
ej mycket är alt säga.
MAGERHET, f. 3. Egenskapen alt vara mager.
MAGERLAGD, a. 2. Af naturen danad för
att vara mager.
MAGERMAN, m. sing. 4) (fam.) Mager karl.
— 2) (gam. sjöt.) Benämning på hvardera
för-märsbolinen.
MAGERT, adv. Lefva m., af föga närande
föda. Äta m , föga närande spis.
MAGFEBER, m. 2. pl. — febrar. Feber, som
härrör af något magens lidande.
MAGGROP, f. 2. Se Magmun.
MAGHINNA, f. 4. Hinna på magens
insida.
MAGHOSTA, f. 4. Hosta, som härrör ifrån
ett skarpt och segt slem i magen.
MAGI, maschf, f. sing. (lat. Magia)
Trollkonst, hexeri.
MAGISK, måjissk, a. 2. 4) Som innebär eller
har afseende på magi; trolsk. M-a konster. —
2) (fig.) Förtrollande, förtjusande.
MAGISTER, maji’sst’r, m. 2. pl. — sirar.
Latinskt ord, som egentl. bclyder: Förman,
läromästare. Filosofie M. ell. blott M., en som tagit
graden i filosofiska fakulteten vid ett universitet.
— M. kallas äfv., i tilltal och dagligt tal, lärare
vid en lärdomsskola. ulan afseende på, om han
tagit filosofiska graden eller icke; likaså S. M.
adjunkter.
MAGISTERBREF, maji’sst’rbrév, n. 5. eller
MAGISTERDIPLOM, majissfrdiplåm, n. 3.
Diplom (se d. o.), som af universitetsstyrelse
tilldelas den, hvilken blifvit promoverad till filosofie
magister, innehållande i behörig form affattadt
betyg deröfver.
MAGISTERGRAD, m. 3. Filosofisk
univer-sitetsgrad.
MAGISTERKRANS, m. 2. Krans af lager,
som vid magisterpromotion påsältes hvar och en
af dem, hvilka promoveras, till tecken af deras
vunna värdighet.
MAGISTER-PROMOTION,––––––-tschön, f. 3.
Den högtidliga ceremoni, som äger rum vid ett
universitet, då de, hvilka aflagt derlill föreskrifna
prof och examina, promoveras till magistrar.
MAGISTRAT, majistråt, m. 3. (lat.
Magislra-lus, öfverhet) Styrelse Öfver en stad, beslående i
Sverige af borgmästare och rådmän.
MAGISTRÄTS-PERSON, majislråtspärrsön, m.
3. Öfverhetsperson.
MAGISTRERA, majistrèra, v. n. 4. (föga brukl.)
Taga magistergraden.
MAGKRAMP, m. sing. Kramp i magen.
MAGKÖRTEL, m. 2. pl. — körtlar, (anat.)
Stora m-n, en stor körtel i magen, som
afsön-drar en egen vätska, hvilken, jemte gallan, tjenar
att ur näringsmedlen afskilja chylus.
MAGMEDEL, n. 3. Läkemedel, nyttigt för
magens lidanden.
MAGMORSELLER, mågmårrsälFr, m. 3. pl.
Ett slags konfekt af socker, pomeransska), hackad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
