Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Marskalkstaffel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
MAR
MAS
MARSKALKSTAFFEL, mårrschallkstafTI, m.
2. pl. — lafllar. Hoflaffel för gäster, som icke
spisa vid konungens bord, och der en
hofmar-skalk eller kammarherre är värd.
MARSKEN, mår-schén, n. 3. Se Mareld.
MARSKOG, m. 2. Skog, bestående af vresiga
dvergträd och buskar.
MARSTRANDSARBETE, n. 4. (fig. fam.)
Ganska plågsamt och svårt arbete.
MARSVIN, n. 3. (t. Alcerschwein) Djur af
Gnagarne, omkring 7 tum långt, nästan ulan svans,
till färgen rödgrålt; skriker som elt svin; finnes
i Amerika. Cavia Cobaya.
MARSÖL, n. sing. öl, brygdt i Mars månad.
MARTALL, martall, f. 2. Artförändring af
tall, med låg stam och mörk bark, i myror.
MARTER, mårt’r, m. 3. i) Plåga, som en
marterad person är underkastad. — 2) (fig.)
Ytterlig plåga, pina. — Bildar sammansättningen
Själs-marler.
MARTERA, v. a. 4. 4) Plåga med
pinored-skap. antingen till straff eller för att aftvinga
bekännelse. — Mar le rande, n. 4. o. AI ar
tering, f. 2.
MARTIALISK, marrlsialissk, a. 2. Krigisk.
— Martialiskt, adv.
MARTOFVA, f. 4. Sammantrasslad lock, som
i stall om morgnarna stundom träffas på hästars
manar. Tillskrifves af vidskepelsen Maran. Deraf
namnet Polska m-n, en utslagssjukdom i hufvudet,
då håret hoplofvar sig.
MARTYR, mårrlyrr o. marrly’r, m. 3. (egentl.
grek, ord.) 4) En, som med sitt blod lider för
kristna läran. Blodvittne. Dö som m. Bli m.
för sin tro. — 2) (i allm.) En, som lider för
religion, dygd, rätt och sanning. — I feminin
brukas någon gång Afarlyrinna.
MARTYRDOM, marrty rdömm, m. 2. Lidande,
hvilket någon undergår såsom martyr.
MARTYRDÖD, m. 2. Död, hvilken någon
lider såsom martyr.
MARTYRHISTORIA. f. 3. Historia om någon,
som lidit martyrdöden för kristna religionen.
MARTYRISERA, v. a. 4. Göra till martyr.
— Alar ly riser ande, n. 4. o. Mar ly
rist-ring, f. 2.
MARTYRKRONA, f. 4. (i kyrklig stil) Den
himmelska segerkrona, som väntar en martyr för
kristna religionen.
MARTYRLISTA, f. 4. Lista på martyrer för
kristna religionen.
MARÜGGLA, f. 4. (pop. o. fam.) Se Mara, Z.
MAR VATTEN, n. sing. Ligga i m., segla
i m., säges om fartyg eller farkost, då de äro
fulla med vatten.
MARÄNG, -ä’nng, m. 3. Ett slags bakverk
af ägghvita och socker. Al-er kallas äfv.
Mödomar.
MAS, m. 2. (pop.) En, som går och släpar
benen efter sig. Jfr. Dalmas.
MAS, m. 2. (fr. Masse) 1) Smalare cylindrisk
biljardkäpp, i hvars ena ända är anbragt cn liten
klots.
MASA, v. n. 4. (fam.) Gå och släpa benen
efter sig, gå helt makligt.
MASA SIG, v. r. 4. (fam.) Med en känsla af
vällust njuta den behagliga värmen ifrån eld eller
sol. AL sig vid brasan, i solen. M. sig i
sängen, ligga och njuta af sängvärmen. — Syn.
Badda sig.
MASCHIN, m. fl., sc Maskin. Sec.
MASK, m. 2. I. Brukas i sing. äfy.
kollek
tivt. 4) a) Djur med kallt, hvitt blod, ulan fötter
och utan spröt, men oftast i stället med oledade
trefvare eller känseltrådar och rörelseverktyg utan
leder. Läran om m-arna. — b) (i inskränkt
mening) För helsan skadlig intestinalmask.
Me-del emot m. — c) Se Metmask. — 2)
Benämning på en del insekters larver, L ex.: Kålmask.
— Sr Al-formig, -fri, -lik.
MASK. m. 3. II. (fr. Masgue) 4) En ansigtet
liknande ansigtsbetäckning af papp, sammet, vax,
o. s. v. Hafva m. för ansigtet. Taga af m-en.
(Fig.) Taga m-en af någon, lägga dess falskhet
i dagen. Under vänskapens m., under sken af
vänskap. — Syn. Skråpukansigte, Larv. — 2)
(fig.) Person med skråpukansigte.
MASKA, f. 4. En till slinga tilldragen,
bunden eller knuten tråd, isynn. på nät, strumpor
och sticktyg.
MASKA, v. a. 4. (mindre brukl.) Göra maskor.
M. upp, upplaga maskorna på något.
MASKERA (k hårdt). v. a. 4. (fr. Afasquer)
4) Sätta mask på; förkläda. — 2) (fig.) a)
Bemantla. — 6) Dölja, skyla, skymma för, betäcka,
betaga ulsigten. — c) (krigsk.) Genom uppsiällda
trupper eller uppkastade skansverk dölja något
för fienden. — M. sig. v. r. 4) Sätta mask för
ansigtet. — 2) (fig.) Dölja sina tänkesätt eller
af-sigter, förställa sig. — Alaskerande, n. 4.
[Masquera.]
MASKERAD, masskerad (k hårdt) ell.
massk-råd, m. 3. (fr. Alascarade) Samling eller sällskap
af maskerade personer till förlustelse.
[Masque-rade. Maskrad.]
MASKERADBAL, masskcrådbål, m. 3. Bal,
der de dansande äro maskerade.
MASKERADDRÄGT, c. 3. Drägl, som
nyttjas vid en maskerad eller vid maskerader.
MASKERADKOSTYM, masskerådkåsty’m, m.
3. Sc Afaskeraddrägl.
MASKBO, n. 4. Bo, näste för maskar.
MASKDRIFVANDE, a. 4. Säges om
läkemedel, som drifva mask.
MASKERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
maskerar. — 2) Sättet, huru person eller sak är
maskerad. En lyckad m.
MASKFEBER, m. 2. pl. — febrar. Feber,
förorsakad af mask i magen.
MASKFRAT, n. sing. Frat, förorsakadt af
mask.
MASKFRÖ, n. sing. 4) Dc maskdödande fröen
af växten Arlemisia santonica. — 2) Sjelfva denna
växt.
MASKHÅL, n. 3. Hål, förorsakadt af mask.
MASKIN, maschfn, m. 3. (lat. Machina) 4)
Hvarje redskap, som kan tjena att underlätta
kroppars rörelse och att med ringa ansträngning
af kraft besegra ett stort motstånd. Häftyg. —
2) (fig.) a) Säges om mcnniskor, som äro blott
viljelösa redskap. — b) (fam.) Förkastlig, dålig
menniska. Del är en äkla m. En dum m. —
c) (fam.) Säges äfv. stundom i skämtsam mening
om hvarjehanda föremål. — Skrifves äfv. Machin,
Alaschin.
MASKINERI, maschineri*, n. 3. 4) Flera till
elt ändamål förbundna eller använda maskiner
tillsammantagna. — 2) (på teatrar) Alla dc
förrättningar, hvarigenom scenförändringar
åstadkommas. Äfv. Alachineri, Alaschineri.
MASKINIST, maschinfsst, m. 3. En, som
sköter ell maskineri. Äfv. Alachinist,
Maschi-nisl.
MASKINLÄRA, maschi’nlä’ra, f. sing. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
