Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mekanisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
MEK
MEL
hvars yrke Är att förfärdiga konstbyggnader eller
maskiner. — Skrifves äfv. Mechanicus.
MEKANISK, a. 2. 1) Till mekaniken hörande.
— 2) Säges om allt hvad som göres, förrättas efter
gammal vana, eller utan att förståndet dervid
be-höfver vara verksamt. — Syn. Handtverksmessig,
Maskinmessig. [Mecbanisk.]
MEKANISM, –fssm, m. sing. En maskins
inre sammansättning. [Mecha —
MEKER. m. sing. Se Fleper.
MEKONSYRA, - önsy’ra, f. sing. (kem.) Ett
slags syra, som finnes i saften af vallmo.
MELANKOLI, –-Ii’, f. sing. (af grek.
Me-las, svart, och Cholä’, galla) 1) (med.) Ett slags
själssjukdom, som ger sig tillkänna genom en
vemodig sinnesstämning och tankarnes uteslutande
riktning på sorgliga, oro och ångest väckande
föremål, samt folkskygghet eller mcnniskohat. — 2)
(i allm.) Vemod, svårmod.
MELANKOLISK, a. 2. 4) (med. o. fysiol.)
Som lider af eller är fallen för melankoli. M-t
temperament, långsamt väckta, men kraftiga och
djupa känslorörelser och begär. M. komplexion,
fasta och spända muskler och nerver, med mycken
retlighet och kraft, samt en tjock, svartaktig,
långsamt flytande blod. — 2) (i allm.) Vemodig,
svår-modig.
MELANKOLISKT, adv. Vemodigt,
svårmo-digt.
MELASS, - åss, m. Den bruna sirap, som
afllyter vid beredning af råsocker.
MELERA, v. a. 4. (fr. Méler) Blanda,
hopblanda. — M-d, part. pass. Blandad. Brukas
äfv. adjektivi och betyder då: Af blandad färg,
t. ex.: M-e kläden, af olika färgad, före
väfnin-gen blandad ull.
MELILOT. –öt, m. 3. Apoteksört med gula,
stundom hvita blommor. Melilotus oflicinalis.
MELILOTEN-KLÖFVER, m. sing. Se Melilot.
MELILOTEN-PLÅSTER, n. sing. Elt slags
fördelande, mörkgrönt plåster af vax, kolofonium,
bomolja och pulveriserad melilot. — Kallas i
dagligt tal: Melonpläsler.
MELIS, - li’ss, m. sing. En sorl loppsockcr,
sämre än raflinad.
MELISS, - fss, f. 3. (af grek. Melissa, bi)
Örtsläglet Melissa, hvaraf den välluktande arlen
Citronmeliss nyttjas till åtskilliga tillredningar,
såsom Melissbrännvin, -spirilus, -vatten.
MEL1SSOLJA, f. 4. Elt slags olja, som fås
af Citronmeliss.
MELLAN, prep. Se Emellan. — Ingår i en
mängd sammansättningar, dels med nomina, dels
med verber, och har då vanligtvis betydelsen af
något, som är, befinner sig. har sitt läge, sker,
rörcs emellan tvenne föremål, t. ex.:
Mellan-balk, balk, som har sitt läge mellan tvenne
andra; Mel lan lägg a, lägga något emellan tvenne
föremål. Sådana ord äro för öfrigt:
Mcllan-bjelke, -bark, -byggnad, -draga,
-drif-va, -fara, -flyta, -flytta, -fläta, -foga,
-föra, -gå, -gång, -hinna, -hjul, -hvarf,
-kasta, -lag, -läge, -lägga, -läkt, -ord,
-pelare, -rad, -sitlande, -skjuta,
-slicka, -slreck, -stående, -ställa, -stöta,
-sula, -sätta, -varande.
MELLANAKT, m. 3. Tiden emellan tvenne
akter af ell skådespel. [— acl.]
MELLANAKT, m. 3. Art, som förmedlar
tvenne andra.
MELLANBLÅ, a. 2. neutr. — blått. Som har
en mellanfärg emellan mörkblått och ljusblått.
MELLANBROSK, n. 5. (anat.) Brosket, som
skiljer begge näsborrarna åt.
MELLANDÄCK, n. B. 4) Skeppsdäck, som
har sitt läge mellan tvenne andra. — 2) Medlersla
delen af däckel på elt fartyg.
MELLANFINGER, n. S. Det medlersta eller
längsta af fingren på hvardera af en menniskas
händer. — Kallas äfv. Långfinger.
MELLANFODER, n. B. Foder, som sättes
emellan det yltre fodret och sjelfva tyget på ell
klädesplagg.
MELLANFÄRG, m. 3. Färg, som utgör en
skiftning emellan tvenne andra.
MELLANGIFT, f. 5. Hvad som vid byte
gif-ves emellan. Byta ulan m., jemt om jemL Få,
gifva en summa i m.
MELLANGÅRD, m. 2. 4) Gård emellan tvenne
andra. — 2) Se Mellangärde, 2.
MELLANGÄRDE, n. 4. 4) Gärde, som ligger
emellan tvenne andra. — 2) (anat.) Se Diaphragma.
MELLANGÖRA, n. sing. Göromål, som
förrättas på lediga stunder, emellan andra vigtigare.
MELLANHAND, f. sing. Silla i m., säges i
kortspel om den, som vid spelningen bör kasta
på sitt kort emellan den, som slår ut, och den,
som sticker af.
MELLANHANDEL, m. sing. Det slags
handel, då elt land emot inhemska varor tillbyler
sig andra utländska.
MELLANKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma)
4) Komma emellan (i fysisk mening). — 2) (fig.)
a) På hinderligt sätt inträffa, innan något annat
skall ske. Andra saker m-kommo och hindrade
utförandet af denna plan. — b) På etl medlande
sätt träda emellan. Om icke han hade m-mit,
skulle de råkal i slagsmål. — Äfv. Komma
emellan.
MELLANKOMST, c. 3. Händelsen, alt
person eller sak mellankommer.
MELLANLIGGANDE, a. 4. Som ligger,
be-finnes, har sitt läge mellan tvenne andra
föremål, ting.
MELLANLINIE, f. 3. 4) Linie mellan tvenne
andra. — 2) Linie, som i tryck skiljer tvenne
stycken eller afdelningar ifrån hvarandra.
MELLANLÄNK, m. 2. 4) Länk, som förenar
tvenne andra. — 2) (fig.) Föreningsband.
MELLANLÖPARE, m. B. En, som Är i godt
förstånd med bvartdera af tvenne motsatta
partier.
MELLANMUR, m. 2. Se Skiljemur, 4.
MELLANMÅL, n. B. Mindre mållid, som
tillfälligtvis intages emellan de vanliga.
MELLANPJES, –pjä’s, m. 3. Teaterpjes,
som gifves emellan tvenne andra.
MELLANRADIG, a. 2. Skrifven eller tryckt
emellan raderna. M. öfversätlning.
MELLANREGERING, f. 2. Den lid, som
förflyter emellan en regenls afgång och en annans
utväljande eller uppstigande på tronen. — Syn.
Interregnum.
MELLANRUM, n. B. 4) Rummet emellan
tvenne bestämda punkter eller föremål. M.
emellan rader, bjelkar, pelare, träd, o. s. v. — 2)
(fys.) Se Por.
MELLANRYMD, m. 3. Mellanliggande rymd.
MELLANRÄTT, m. 3. Maträtt, som serveras
emellan för- och efterrätterna.
MELLANSATS, m. 3. 4) (log. o. gram.) Se
Bisals. — 2) (i musik) Underordnad sals, som
förbinder tvenne hufvudsatser.
MELLANSKIFTE, n. 4. Se Mellantid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
