Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Metref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
MET
MIK
Retorisk trop, då orsaken sättes i st. f. verkan,
delen för det hela, innehållet för det innehållna,
o. s. v.» eller tvärtom. [Melh —.]
METREF. f. 2. pl. — refvar. Ref af tagel
eller grönt silke, sorn begagnas på metspön.
METRIK, - i’k, f. sing. 1) Läran om de
allmänna lagarna för versmåttet, samt om de olika
versslagen. — 2) Läran om reglorna for
verskonsten.
METRISK, a. 2. Skrifven, författad efter
versmått, i versform.
METROLIT, mclråliT, m. 3. Se Stenkärna.
METROMANI, mclråmani’, f. 3. Vurm att
göra vers.
METROMETER, metråméfr, m. 2. pl. —
metrar. Se Kronometer, 2.
METROPOLIT,––––-it, ell.
METROPOLITAN, ––––––––-ån, m. 3. Grekiska namnet på en
erkebiskop.
METROPOLITAN-KYRKA,––––––ån–, f. 4.
Domkyrka.
METVURST. mètvürrst, m. 2. (t. Meltwursl,
af Meit, kött, skild! ifrån fett) Korf af finhackadt
svinkölt med salt, peppar, stundom äfv. kummin
och citronskal.
MIASMA, miåssma, m. sing. (grek.)
Smittämne, isynn. sådant, som alstras i sjelfva luften
eller genom densamma meddelar sig.
MIASMATISK, a. 2. Sorn har egenskap af
miasrna.
MICHAELI, m. fl., se Mikaeli, &c.
MIDDAG, m. 2. 4) Midten af dagen. Om
m-en, om m-arna är hettan starkast. l
morgon m. Han kommer i m., vid medlet af denna
dag. / m-s, säges om någol, som inträffat vid
denna tid, t. ex.: Han var här i m-s. Mot,
vid m-en. God m.! tillönskan af glädje och
lycka åt någon, sorn träffas vid medlet af dagen.
— Syn. Middagstid. — 2) Den tidpunkt på
dagen, då solen står högst på himmelen eller det
astronomiska dygnet begynner, d. v. s. klockan
lolf. — 3) Hufvudmållid, sorn intages vid midten
af dagen eller något sednare. Spisa, äta,
inlaga m. Gifva någon m. Bjuda Ull m. Hafva
främmande Ull m-en. Vi hade sex rätter Ull
m-en. Sofva m., taga sig en lur, sedan man
spisat middag. — Syn. Middagsmål,
Middagsmåltid. — Ss. M-sbön, -sgäsl, -shella,
-smål, -småltid, -sslund.
MIDDAGSCIRKEL. –si’rrk’1, m. 2. pl. —
cirklar, (astr.) Ett middagsplans interscklion med
jordens yta. — Äfv. Meridiancirkel.
MIDDAGSHÖJD, f. sing. (astr.) Det afstånd
ifrån horisonten, hvari en viss sljerna eller punkt
på himmelen, som står i meridianen, befinner sig.
(Fig.) Hans lycka är nu i sin m., är nu som
störst.
MIDDAGSLINIE. f. 3. Se Meridian.
MIDDAGSLUR, m. 2. Se Middagssömn.
MIDDAGSMAT, m. sing. Mat. som är
tillredd och förtäres till ett middagsmål; äfv. sådan
mat. som vanligen spisas till middag.
MIDDAGSPLAN, n. 3. (astr.) Plan, som man
föreställer sig gå genom jordens axel.
MIDDAGSRÄKNING, f. 2. (sjöt.) Den räkning,
som, på ett seglande fartyg, för hvarje dags
middag, göres med alla sedan förra middagen seglade
kurser och distanser, för alt deraf finna latituden
och longituden af den punkt, der man
befinner sig.
MIDDAGSSOL, f. 2. Solen i sin middagshöjd.
, MIDDAGSSÖMN, m. sing. Sömn efter
in
tagen middagsmåltid. Är den kort, kallas den
Middagslur.
MIDDAGSTID, m. 3. 4) Tiden, då middagen
(bem. 4. o. 2.) infaller. — 2) Tiden, då man
spisar middag.
MIDDAGSTIMME, m. 2. pl. — mar. 4)
Tidpunkten för middagen eller klockan lolf. — 2)
Timmen emellan lolf ocb ell. — 3) Den timme,
då man spisar middag. — 4) Timme, som
arbetsfolk m. fi. hafva fri, då de äta middag.
MIDFASTA, f. 4. Medlet af fastan.
MIDFASTOSÖNDAG, m. 2. Fjerde söndagen
i fastan.
MIDJA, f. 4. Midlen af menniskans kropp.
Bäcka någon Ull m-n. Fatta någon om m-n.
MIDNATT, f. sing. Medlet af natten, eller
den tidpunkt, som delar nalten i två lika delar,
d. v. s. klockan lolf. Vid, före, efter m. — Ss.
M-små l, -sslund, -slid.
MIDSKEPPS, adv. (sjöt.) Betecknar midlen af
clt farlyg, i hänseende till dess längd ocb bredd.
MIDSOMMAR, (uttalas vanligen: mfsså’mmar)
m. 2. pl. — somrar. Medlet af sommaren eller
tiden omkring Midsommarsdagen.
MIDSOMMARSBLOMSTER, n. 5. örten
Ge-ranium pratense. Se äfv. Smörblomster.
MIDSOMMARSDAG, m. 2. S:l Jobannis dag
eller den 24 Juni.
MIDSOMMARSNATT, f. 3. pl. - nätter.
Natten till Midsommarsdagen.
MIDSOMMARSSTÄNG, f. 3. pl. — stänger.
Se Majstång.
MIDT, mfll, m. 3. Den del af elt ting, som
är lika långt ifrån begge ändar. Brukas mest i
best. form. M-en af brädet. Genomskära en
linie i m-en. Säges äfv. i fråga om tid, t. ex.:
l m-en af 18:de seklet. — Syn. (för lid) Medel.
MIDT, mi lt, adv. I, vid, på, omkring midten.
M. emellan Haparanda och Ystad. Bryta m.
af. Käppen gick m. af. M. emot, m. för, rakt
framför, t. ex.: M. emot kyrkan, m. för huset.
M.^ i staden. M. uti strömmen. M. i tu, i
två lika stora delar, t. ex.: Dela, skära m. i tu.
M. ibland hopen. Slinga någon m. igenom
lifvel, genom midlen af kroppen. M. om lifvel,
omkring midjan, M. på galan, fältet, torget.
Såga ell bräde m. på, vid midten. Segla m.
på ell skepp, segla så, alt del farlyg. som man
är på, stöler emot ett skepp vid midlen deraf.
M. under, m. inunder huset, lodrätt derunder.
M. öfver, lodrätt öfver, t. ex.: Solen stod m.
öfver oss. — Säges äfven i fråga om lid, samt
figurligen och i vissa talesätt, l. ex.: M. i
vintern, m. i Maj. M. på dagen. M. under
stormen, medan stormen rasade som värst. M.
under marschen, under del man som bäst
marscherade. M. emellan frisk och sjuk, hvarken
rätt frisk eller riktigt sjuk. M. emellan bra och
dåligt, temmeligen, så der. Säga en någol m.
i synen, ulan omsvep, rent ut. — M. emellan,
adverbiall talesätt, sorn betyder: Hvarken godl
eller ondt, hvarken bra eller dåligt, o. s. v.;
lcnnnc-ligen. så der.
MIDTSKÄRM, m. 2. (jäg.) Se Kungsskärm.
MIDVINTER, m. 2. pl. — vintrar. Medlet
af vintern. Vid m-n.
MIG, pron. pers. dal. o. ackus. af Jag. Gif
m. boken. Bed m. ej mera.
MIGRÄN, -än, m. 3. (fr. Migraine, af grek.
Hämikrania} Värk i ena sidan eller en del af
hufvudet.
MIKAELI, -éli (uttalas i allmänhet: mikcli).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
