Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nedskälla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NED
NED
139
NEDSKÄLLA, v. a. 2. (fam.) öfverhopa med
skällsord, förfölja med smädelse och förtal. — Äfv.
Skälla néd.
NEDSKÄRA, v. a. 3. (böjes som Skära) Skära
lös person eller sak, så alt de falla ned. N. en
tom hängt tig.
NEDSKÖLJA, v. a. 2. Med något vått, som
sköljer, neddrifva. N. maten med vin. — Äfv.
Skölja néd. — Ned skölj ande, n. 4. o.
Ned-sköljning, f. 2.
NEDSLAG, n. 3. (i musik) Slag med
taktpinnen nedåt, för att tillkännagifva en starkare
lakldel.
NEDSLAGEN, a. 2. neutr. — cl. Som fällt
modet; vid sorgset mod. — Syn. Modfälld; se
f. Ö. Bedröfvad. — Nedslaget, adv.
NEDSLAGENHET, f. 3. Nedslaget sinne,
sorgset mod. — Syn. Modfälldbet; se f. ö.
Bedröf-velse.
NEDSLAGNING, f. 2. Handlingen, då man
nedslår.
NEDSLASKA, v. a. 4. Slaska full. — Äfv.
Slaska néd.
NEDSLUKA, v. a. 4. Se Sluka. — Äfv. Sluka
néd.
NEDSLÅ, v. a. 3. (böjes som Slå) 4) Slå något,
så att del blir lägre. — 2) Slå till marken,
nedlägga, döda. N. en fiende. N. en oxe med en
klubba. — 3) Neddrifva, nedstöta. N. en påle i
marken. — 4) Lägga ned åt marken, luta ned.
Regnet har n-slagil säden. — S) Fälla, sänka.
N- ögonen, sänka blickarna nedåt. — 6) (fig.) a)
Vederlüyia. N. ens argumenter. — b) Minska,
tillintetgöra. N. model. Denna händelse n-slog
alldeles hans mod. N. ens hopp. — Äfv. (för
alla bem.) Slå néd. — N-en de, part. akt. Brukas
äfv. adjektivt och betyder då: Som nedslår modet.
En n. nyhet, händelse. — Nedslående, n. 4.
NEDSMETA, v. a. 4. Smeta full. — Äfv.
Smeta néd.
NEDSMUTSA, v. a. 4. Alldeles smutsa. —
Äfv. Smutsa néd.
NEDSMÄLTA, v. a. 2. Smälta arbetad ädel
metall. Säges isynn. om silfver. — Äfv. Smälla
néd. — Nedsmältande, n 4. o.
Nedsmält-ning, f. 2.
NEDSMÖRJA, v. a. 2. (böjes som Smörja)
öfverallt besudla, fläcka med något smörjigt ämne.
— Äfv. Smörja néd.
NEDSNÖA, v. a. 4. öfvertäcka med snö.
NEDSOTA, v. a. 4. Sota full. — Äfv. Sota
néd.
NEDSPARKA, v. a. 4. Sparka till något, så
att del faller ned. — Äfv. Sparka néd. —
Ned-sp arkande, n. 4. o. Nedspa rkning, f. 2.
NEDSPILLA, v. a. 2. Spilla full. — Äfv.
Spilla néd.
NEDSPÄNNA, v. a. 2. Upplösa något med
spänne fasladt, nedflytta det och åter spänna till.
— Äfv. Spänna néd.
NEDSTÄMMA, v. n. 4. (mindre brukl.)
Härstamma. Säges i fråga om någon ganska aflägsen
stamfader.
NEDSTAMPA, v. a. 4. Genom stampning
göra lägre, jemna, tillplatta. — Äfv. Slampa néd.
NEDSTICKA, v. a. 3. (böjes som Slicka, I)
1) Nedföra, nedstoppa genom hål, öppning. N.
handen i fickan. — 2) Slicka till något, så att
det faller ned. — 3) Fälla till marken med uddigt
vapen eller eggjern, döda. N. någon med knif,
dolk, värja. — Äfv.* (för alla bem.) Slicka néd.
— Nedstickande,n.4. o. Ne dslickning, f. 2.
NEDSTIGA, v. n. 3. (böjes som Sliga) 4) Gå,
stiga nedåt. N- utför trappan. — 2) (fig.) a)
Sänka sig, falla. Barometern har n-gil. Priset
har n-gil till 8 Bdr tunnan. — b) Nedlåta sig.
Han n-ger i sina skrifter ofta lill pöbeln. —
Äfv. Stiga néd (dock mindre ofla i fig. bem.). —
N-nde, part. pres. Brukas adjektivt i uttrycket:
N. linie (ell. led), slägtled, hvarvid räknas nedåt,
ifrån far till son. — Nedstigande, n. 4. o.
Nedstign ing, f. 2.
NEDSTRYKA, v. a. 3. (böjes som Stryka)
Stryka något så. att det fälles ned. N. luggen
på en hall. — Äfv. Stryka néd. — Ne
dstrykande, n. 4. o. Nedslrykning, f. 2.
NEDSTJELPA. v. a. 2. Sljelpa något, så att
det faller ned. — Äfv. Sljelpa néd. —
Nedstjel-pande, n. 4. o. Nedsljelpning, f. 2.
NEDSTÄMMA, v. a. 2. 4) Stämma lägre. N.
ett musikinstrument. — Äfv. Stämma néd. —
2) (fig.) Minska, nedsätta, göra ringare. N- sina
anspråk. N. tonen, vara mindre pockande,
högljudd; gifva med sig. — Nedstämmande, n.
4. o. Neds lämning, f. 2.
NEDSTÄNKA, v. a. 2. Stänka full. — Äfv.
Stänka néd.
NEDSTÖTA, v. a. 2. 4) Stöta till något, så
all del faller. N. en kägla. — 2) Med stötning
neddrifva. N. laddningen i bösspipan. — 3)
Gifva någon en stöl med knif, dolk, värja o. s. v.,
så atl han faller, dör. N. en fiende, — Äfv. (för
alla bem.) Slöta néd. — Nedstötande, n. 4.
o. Nedstötning, f. 2.
NEDSUDDA, v. a. 4. Sudda full. — Äfv.
Sudda néd.
NEDSVÄRTA. v. a. 4. Nedsmörja med svärta;
fläcka full, besudla med något svart ämne. —
Äfv. Svärta néd.
NEDSÅ. v. a. 2. Se Så.
NEDSÄNKA, v. a. 2. 4) Se Sänka. — Äfv.
Sänka néd. — 2) (fig.) Se Försänka, 2. Denna
underrättelse n-kte honom i sorg. —
Nedsänkande, n. 4. o. Ned sänkning, f. 2.
NEDSÄTTA, v. a. 2. (äfv. Sälla néd) 4) Sätta
något ifrån sig på en nedanför varande yla. N.
en flaska, som man bär, på marken. — 2)
Sälta längre ned, flytta ned.— 3) Nödga alt sitla
ned. — 4) N. i förvar ell. blott n., lemna i
förvar. N. penningar hos någon. — Syn.
Deponera. — 3) (fig.) a) Minska, göra ringare, fälla.
N. priset på en vara. N. sina anspråk. — b)
Förringa, förklena. N ens förljensler. — Äfv.
(för alla bem.) Sälla néd. — N sig, v. r. 4)
Sälla sig neder. — 2) Bosätta sig. N sig på
tandel, i en stad, i Amerika. — Äfv. Sälla sig
néd. — Nedsättande, n. 4. o. Nedsällning,
f. 2.
NEDSÖLA, v. a. 4. Söla öfverallt, alldeles
orena. — Äfv. Söla néd. — Nedsölande, n.4.
NEDTAGA, v. a. 3. (böjes som Taga) Taga
och nedföra ell. nedflytta. N. en lafla af väggen.
— Äfv. Taga néd. — N edlagande, n. 4. o.
N e dia g ning, f. 2.
NEDTALGA, v. a. 4. Nedsmörja med talg. —
Äfv. Talga néd.
NEDTILL, nèdti’ll, adv. Se Nedanpå, Nedvid.
NEDTJÄRA, v. a. 4. Tjära full. — Äfv. Tjära
néd.
NEDTRAMPA, v. a. 4. Genom trampning
nedtrycka, nedplatta, jemna, packa.
NEDTRUGA, v. a. 4. Tvinga ned. Säges om
mat. — Äfv. Truga néd. — Ne dlrugande,
n. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
