Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nyckelring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
NYC
NYR
NYCKELRING, m. 2. Ring af metall att hänga
nycklar på.
NYCKELRÖR, n. 5. Se Nyckelpipa.
NYCKELSKYLT, m. 2. Skylt, som betäcker
ett nyckelhål.
NYCKFULL, a. 2. Full af nycker. En n.
menniska. — Nyckfullhet, f. 3.
NYCKTER, m. fl., se Nykter.
NYFIKEN, a. 2. neulr. — et. Begärlig alt
se, höra, erfara hvad som med nyhetens behag
kan lifva sinnet och inbillningskraflen. En n.
menniska. Vara n. pä något.
NYFIKENHET, f. 3. Egenskapen att vara
nyfiken. Del relar, väcker den allmänna n-en.
NYFIKET, adv. På ett nyfikel sätt, med
nyfikenhet.
NYGIFT, a. i. Som blifvit nyligen gift. Etl
n. folk, tvenne nyligen gifta makar. — Brukas
äfv. subslantivt. De n-e.
NYG1RIG, a. 2. Sc Nyfiken. — Ny
girighet. f. 3. — Ny gir i gl, adv.
NYGJORD, a. 2. Nyligen gjord, tillverkad.
N-a ord, nya uppfunna.
NYGREKISK, a. 2. Som tillhör eller har
afseende på Nygrekerna. N-a språket. N.
byggnadskonst, en sammansättning af antika och nya
byggnadsformer.
NYGÖTISK, a. 2. N. byggnadskonst, som
hade spetsbågen lill grundform.
NYHET, f. 3. 1) Egenskapen att vara ny.
N-ens behag, förljensl. — 2) Ny sak. något nytt.
Fisk är nu en n. för oss. — 3) Underrättelse
om något nytt. En god, elak n. Vänta n-er
om ens helsotillstånd. — 4) Ny lära (i religion,
politik, o. s. v.); nytt bruk, ny inrälining,
förändring. Hvarje n. finner anhängare. Folket
springer efter n-er. Uppkomma med n-er.
Tycke för n-er. — 5) Nymodig köpmansvara.
Man finner alltid någon n. hos denne
köpman. — 6) Nyligen utkommen bok, skrift, gravur.
Boklådans n-er. — Ss. N-sbegär,
-sälskare.
NYHETS JÄG A RE, m. 5. En, som jagar efter,
flitigt efterforskar nvheler (bem. 3).
NYHETSKRÄM A RE, m. 3. En, som alltid
har nyheter att omtala.
NYHETSMAKARE, m. 3. En, som har
öf-verdrifvel tycke för och gcrna vill införa nya
inrättningar, bruk, förändringar i beslående
förhållanden. Säges mest i politisk mening.
NYHETSMAGASIN,––––––si n, n. 3. o. 3. i)
Magasin för nya varor. — 2) (fam.) a) Ställe, der
alltid nytt vankas. — b) (fig.) Se Nyhctskrämare.
NYHETSST1FTARE. m. 3. En, som söker
att införa nyheter (bem. 4).
NYKLÄCKT, a. 4. 4) Nyligen kläckt. — 2)
(fig. fam.) Nyligen tillkommen, utkommen, utnämd,
o. s. v. — Syn. Nybakad.
NYKOMLING, m. 2. En, som nyligen
ankommit till en ort, börjat visa sig på ett ställe,
o. s. v.
NYKOMMEN, a. 2. neulr. — et. Nyligen
ankommen. Brukas stundom subslantivt: En n.
NYKRISTEN, a. 2. neulr. — el. Nyligen
omvänd till kristendomen. Brukas oftast som
substantiv. En n.
NYKTER, ny’ckt’r, a. 2. 4) Som ännu
ingenting förtärt på dagen. I allmänhet säges numera
för denna ordets ursprungliga mening: Fastande.
N. spoll, saliven hos en person, som ännu
ingenting förtärt på dagen. På n. mage, på fastande
mage. — 2) Ej rusig. Han hade druckil elt
par glas, men var fullkomligt n. Bli n. igen.
Han är aldrig n. — 3) Som aldrig eller högst
sällan berusar sig. Den a/lidne var känd för
all alltid hafva varit myckel n. — 4) (fig.)
Säges om förfaltare eller vitlerhetsalster, som
saknar fantasi och snilleeld, men med Öfvervägande
förståndsskärpa.
NYKTERHET, f 3. Egenskapen att vara
nykter (bem. 2, 3, 4).
NYKTERHETSFÖRENING, f. 2. Förening af
personer, som förbundit sig alt afhålla sig ifrån
spirituösa drycker och alt hvar i sin mån söka
all främja nykterhet ibland folket.
NYKTERT, adv. På elt nyktert sätt, med
nykterhet. Säges både egentligen och fig. Lefva
n. Dikta n.
NYLIG, a. 2. (nytt ord, föga brukl.) Nyligen
inträffad, skedd.
NYLIGEN, adv. För kort lid sedan. En n.
inträffad händelse.
NYLÄRING, m. 2. En, som nyligen börjat
lära något.
NYMF, ny’mmf, f. 3. (grek. Nymphä) 4) Så
kallades i Grekers och Romares fabellära vissa
ungdomliga halfgudinnor, hvilka benömdes olika
efter olika bestämmelse och uppehållsort, såsom:
Dryad, Najad, Oroad, m. fl. — 2) (fam.)
Glädjeflicka. — Äfv. Glädjenymf. — N-er, pl. (anal.)
De små blygselläpparne hos qvinnan. — Ss. N-lik.
[Nymph.]
NYMODIG, a. 2. Som är på nya model,
öf-verensslÄmmer med sednast rådande bruk. —
Nymodighet, f. 3. — Nymodigl, adv.
NYMÅNAD, m. 3. eller
NYMÅNE, m. 2. pl. — månar. Se
Nyländ-ning.
NYMÄRE, n. 4. (gam.) Något nytt, nyhet. —
Svarar emot det franska Nouveauté.
NYO, se under Ny, adj.
NYP, n. 3. (fam.) Nypning. Gifva någon
ell n.
NYPA, v. a. 3. Irnpf. Nöp. Sup. Nupit ell. Nypit.
Part. pass. Nupen ell. Nypcn. 4) Med all siyrka
klämma mellan de yttersta fingerspetsarna, mellan
långändar, o. s. v. N. någon i öral. N. med
glödande tänger. N. åf, se Afnypa. N.
sönder, nypa något så hårdt, all del går sönder. —
2) (fig. fam.) a) Tukta, aga. — b) Stjäla, tillgripa.
— Har fordom skrifvils Njupa. — Nypande,
n. 4.
NYPA, f. 4. Så mycket af ett ämne, som
man kan hålla mellan tummen och de två
näst-liggande fingerändarna. En n. mjöl. — I äldre
språket Njupa.
NYPLOG, m. 2. För första gången upptagen
och plöjd jord.
NYPLÖJNING, f. 2. 4) Plöjning af
nyupptagen jord. — 2) Se Nyplog.
NYPNING, f. 2. Handlingen, då man nyper.
NYPON, n. 3. Det röda bäret af
Nyponbusken. — I äldre språket Njupon.
NYPONBLOMMA, f. 4. Blomma af
Nyponbusken.
NYPONBUSKE, m. 2. pl. — buskar.
Allmänt känd buskväxt med vackra, välluktande,
röda eller hvita blommor, af Rosslägtet. Rosa
canina.
NYPONROS. f. 4. Se Nyponblomma.
NYPONSOPPA, f. 4. Soppa, tillredd af nypon.
NYPTÅNG, f. 3. pl. — tänger. Se
Knip-lång.
NYRÖDJNING, f. 2. 4) Jords upprödjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
