- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
158

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Näste ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188 NÄS

NÄSTE, n. 4. 4) En fågels bo. Säges isynn.
om större fåglar. Örnens n. Flyga ur n-l.
Taga ungarna ur n-t. (Ordspr.) Hvar fågel
tycker om sill n., hvar och en trifs bäst hemma
hos sig. — Säges äfv. stundom i fråga om vilda
djur. Björnens n. — 2) (fig.) a) Tillhåll för
röfvare, skälmar, bedragare, dåligt folk, liderliga
qvinnor. Eli n. för banditer. Eli lidcrligl n.
— Bildar sammansättningarna: Röfvarnäste,
Krog-näste, m. fl. — b) Litet dåligt hus. Han bor i
ell n. nära tullen.

NÄSTFÖLJANDE. a. 4. Som följer näst efter,
näst i ordningen. N. dag. rad, kapitel. — Syn.
Se Näst, 2.

NÄSTFÖREGÅENDE, a. 4. Som går eller gått
näst före. N. dag

NÄSTGRÄNSÅNDE, a. 4. Som gränsar näst
intill. N. land, provins. — Syn. Nästliggande.

NÄSTINSTUNDANDE, a. 4. Närmast
Instundande. N. månad. — Syn. Se Näst, 2.

NÄSTIPP, m. 2. Näsans spels.

NÄSTKOMMANDE, a. 4. Som kommer näst
efter. Säges både i fråga orn rum och lid. Del
n. ledet i processionen. N. månad. — Syn.
Se Näst, 2.

NÄSTLA SIG, v. r. 4. N. sig t n, se
Innästla sig.

NÄSTLIDEN, a. 2. neutr. — el. Sednast
förfluten, lilländalupen. N-dnc månad. — Syn.
Näslviken. [Nästleden.]

NÄSTLIGGANDE, a. 4. Närmast liggande,
belägen.

NÄSTON, m. 3. 4) So Näsljud, i. — 2) Ton.
liknande ett näsljud.

NÄSTVIKEN, a. 2. neutr. — el. Se
Näst-liden. [Nästviken.]

NÄSTÄPPA, f. 4. Åkomma, då näsan är
liksom täppt, så alt nässlemmel ej flyter.

NÄSVIS, a. 2. 4) Som i ord eller uppförande
lar sig allt för stora friheter emot andra. En n.
menniska. — 2) Som röjer, lillkännagifver
näsvishet. Ell n-t svar, beteende. En n. uppsyn.
— Syn. (för begge bem.) Djerf, Oförsynt, Oblyg,
Tilltagsen, Oförskämd. Närgången. Påflugen.

Anm. Ordet förmodas af somliga härleda sig från
del fordna Näseeis (på ell näs boende viking af
mindre betydenhet än Näskonung, af Viser,
höf-ding). med afseende på dessa Nasevisars djerfhel
och tilllagsenhel. Sannolikare är dock
barledningen ifrån del tyska nassweis, hvilket liar
alldeles samma bemärkelse som del svenska ordet.

NÄSVISHET, f. 3. Allt för stor djerfhel,
oblyg tilltagsenhet, hvarmcd man tilltalar,
bemöter någon. — Syn. Djerlhet. Oförsynthet,
Oblyg-het. Tilltagscnbel, Oförskämdhet, Närgångenhet,
Påflugenhet.

NÄSVISING, m. 2. (fam.) Näsvis menniska.

NÄSVIST. adv. Med näsvishet. Svara n. —
Syn. Tilllagset, Oförsynt, Oblygt, Oförskämdt,
Påfluget, Närgånget, Djerft.

NÄT, n. 5. Af garn bundet redskap af olika
storlek och med olika stora maskor, hvilket
utlägges i sjö eller flod, för att dermed fånga fisk,
cller utställes för att fånga vilda djur eller fåglar.
Knyta, binda n. Utställa n. för rofdjur. Lägga
ut n., utlägga nät i sjön till fiskfångst. (Fig.)
Lägga ul n. för någon, lägga försal. Fånga
gös i n. (Fig.) Fånga, snärja någon i n-el, i
utlagdt försåt. Falla i n-el, låta fånga sig i en
snara. Locka i n-el, i snaran. Hon har
honom i sina n., han är fångad i hennes snaror.
Han har fastnat i eget n.. fallit i den snara
han sjelf utlagt. — Bildar flera sammansätlnin-

NÖD

gar, såsom: Lägg- ell. Lång-, Skott-, G&dd-,
Braxen-, Gös-, Sik-, Löjenät. m. fl. — Syn. Garn.
— 2) Smärre, af garn bundet redskap alt deri
lägga eller bära hvarjehanda saker, t. ex. fisk. o.
s. v. — 3) Af tråd, silke o. s. v. med små maskor
knutet arbete till hvarjehanda behof. Eli näl af
silke omslöt hennes lockar. Bruka n. öfver
hästen vid slädåkni/ig. — 4) (anal) Tunn och
tät väfnad af blodkärl, nerver, n. s. v. N-et, en
dubbel hinna, genomväfd af fett och blodkärl,
liknande ett nät. upptill Tast vid magen, colon
och lefvern, nedåt löst utbredd öfver tarmarna.
Malpighiska n-et, del slags nät, som de färgade
vätskorna bilda under öfverhudens genomskinliga
yta. — Si. N-formig, -formighel, -lik.

NÄTBINDARE, m. 5. En, som binder
fisk-cller jagtnät.

NÄTBINDNING, f. 2. Bindning af fisk- eller
jagtnät.

NÄTBRÅCK, n. S. (kir.) Bråck, bildadi af
nätet Öfver tarmarna.

NÄTGISTA, f. 4. Se Nolgista.

NÄTHINNA, f. 4. (anat.) 4) ögats innersta
hinna, en ganska tunn, lös och slemaklig
utvidgning af den ifrån hjernan kommande synnerven.
— 2) Se Malpighiska nätet (under Näl, 4).

NÄTJA, v. n. 4. (pop.) Fiska med nät. —
Näljande, n. 4.

NÄTKAFLE, m. 2. pl. — kaflar. Liten smal,
glatt kalle, hvaromkring vid nälbindning maskorna
bindas.

NÄTKNYTARE. m. 5. Se Nätbindare.
NÄTKNYTN1NG, f. 2. Se Nälbindning.
NÄTKORALL, m. 3. Ell slags korall med
nätformigt genombrutna blad. Relepora.

NÄTMAGE. m. 2 pl. — magar. En af de
fyra magarna hos Idislande djur, emellan Våmben
och Blodmagen.

NÄTNÅL, f. 2. Se Bindnål.

NÄTPÅSE, m. 2. pl. — påsar. Litet näl
(hem. 2) i form af påse.

NÄTSTICKNING, f. 2. Stickning af nältyg,
som lörrältas rned tvenne tjocka nålar.

NÄTSTÅNG, f. 3 pl. — slänger. Slang att
skjuta ut nät mcd.

NÄTT, a. 4. 4) Liten, täck och finbildad;
liten med fina och prydliga former; liten, men fint
och prydligt arbetad; liten, men behaglig. En n.
flicka. Eli n. arbete. En n. berättelse. N.
stil, lätt, prydlig och intagande. — Syn.
Små-täck. — 2) d) Nog liten, nog sparsamt tilltagen.
N. vigt. — Syn. Knapp. — b) (om person)
Alltför hushållsaklig, alltför sparsam. Hon är
alltför n. emot sill Ijenslefolk. — Adv. 4) Fint,
prydligt och mcd smak. Eli n. gjordl arbete.
— 2) Alltför sparsamt. Lefva n. Väga n., så
att det knappt räcker lill. N. och jeml, knappt.
— Syn. Knappt.

NÄTTELDUK, m. sing. 4) Ett slags fint tyg,
som fordom väfdes af nässelgarn. — 2) Se
Mus-selin.

NÄTTHET, f. 3. Egenskapen att vara nätl.
Jfr. Nält, begge bem.

NÄTTELN. nä’l-téln, m. 2. Af hår snodt
rep. hvarvid ett näl upptill eller nedtill är
fä-stadt.

NÄTTING, m. 2. Sc Nejonöga.

NÄTTYG, nä’t-ty’g, n. 3. Nätformigt,
slic-kadt tyg.

NÖD. f. sing. 4) Tillstånd af lidande, då inan
i någol afseende har högsta behof af bjelp. Vara
i n,, i högsta n., i yttersta n. Stor, allmän

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free