- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
160

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nödvändighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

NÖD

NÖT

NÖDVÄNDIGHET, f. 3. 1) Egenskapen att
vara nödvändig. N-en af detta behof tär ej
kunna bestridas. N-en af en åtgärd. — Syn.
Nödighet, Oumbärlighet* Bchöflighet,
Erforderlighet. — 2) Läge, tillstånd, då man är nödtvungen
att göra något; oundvikligt tvång. Befinna sig
i n. all ...» Del var en nödvändighet för
honom atl laga afsked.

NÖDVÄNDIGT, adv. Med nödvändighet,
oundvikligt, oeftergifligl. Det måste n. ske.

NÖDVÄNDIGHETSVARA, f. 1. Sådan vara,
som tjenar att tillfredsställa något af de nödvändiga
lefnadsbehofven. Bröd är en n.

NÖD VÄRJA SIG. v. r. 2. 1) Försvara sig,

då man angripcs till lifvcl. — 2) (fig.) Försvara
«ig emot anfall, som hotar ens heder eller
timliga välfärd.

NÖDVÄRN, n. 5. Tillåtet försvar af egna ell.
andras rättigheter emot orättmätigt anfall, då
man ej kan vänta skydd af den offentliga
makten.

NÖJA SIG. v. r. 2. o. NÖJAS, v. d. 2. Vara
nöjd, belåten. N. sig med litet. N-s med del
besked man fåll. — I lagstil säges N-s ål,
t. ex.: N. ål rättens afkunnade utslag. — Låta
sig nöja, har samma betydelse sorn Nöja sig,
men innebär derjemte begreppet af ofrivillighet,
nödtvång, t. ex.: Del är bäst all låta sig n.,
då med yttring af missnöje ingenting kan
vinnas. — Syn. Benöja sig, Åtnöja sig, Åtnöjas,
Låta sig behaga. Låta sig vara behagligt.

NÖJAKTIG, a. 2. Som gör nöjd;
tillfredsställande. N. förklaring, säkerhet. N-l svar.

NÖJAKTIGT, adv. På ett nöjaktigt,
tillfredsställande säll. N. förklara något.

NÖJD, a. 2. (af Nog.) Som finner och
erkänner sig hafva nog af något; tillfreds, belåten.
Vara n. med hvad man fått. N. med litet.
N. med sin lott, med sitt öde. N.mcd sig sjelf.
Lefva n., belålen med sin lott. Man säger äfv.
Lefva n-a dar. Lika n., se Liknöjd. — Syn.
Belåten, Förnöjd, Tillfreds, Tillfredsställd.
Förnöjsam.

NÖJE, n. 4. (af Nog.) Den angenäma känsla,
som man erfar, då man finner ett behof
tillfreds-stäldt eller något plågande, besvärande,
inskränkande afiägsnadt. Uppfyllelsen af denna hans
Önskan gjorde honom ell slorl n. Finna n.
i läsning, vara road deraf. Sälla sill n. i all
stifta ondl, finna glädje dcri. Göra sig ett n.
af att hjelpa någon, göra det med nöje, glädje.
Del är ell n. ali höra honom, man hör honom
med tillfredsställelse. Med n. Se, höra med n.
Bereda, förskaffa någon ell n. Göra till n-s,
göra så, alt någon blir nöjd. t. ex.: Jag bjuder
till all i alll göra honom till n-s. Ingen kan
göra alla till n-s. — Syn. Förnöjelse,
Tillfredsställelse, Behag. — 2) Tillställning, för alt roa.
I Stockholm är godt om n-n. Söka n-n. N-n
och njutningar upplaga hela hans lid. En
resa för n. skull, lustresa. Lycka Ull godt n.!
säges vid afskedet till den, sorn ärnnnr besöka
någon förlustelse, är borlbjuden på något nöje,
o. s. v. — Syn. Förlustelse, Förströelse,
Lustbarhet, Muntration.

NÖJSAM, a. 2. 4) Sorn gör nöje. Eli n-l
lif. N. orl. N. berättelse. N. lek. Del är n-t
all höra honom. Ha n-l, finna sig road. —
Syn. Rolig, Lustig, Glad, Angenäm, Roande. —
2) Nöjd, belålen. Ell n-t sinne.

NÖJSAMHET, f. 5. Egenskapen alt vara
nöjsam.

NÖJSAMT, ådv. På ett nöjsamt s^L N.
tillbringa tiden.

NÖT, n. 6. L 1) Boskapsdjur, boskäpskreatur.
De sju magra och dc sju fela n-cn, — 2) (fig.
fam.) Se Ed, 2.

NÖT, f. 3. pl. nöUer. II. 1) a) Frukten af
hassel-busken. med elt hårdt. träaktigt, af grönt fnas
betäckt skal, hvaruti en kärna af behaglig smak
innehålles. Hasselnöt. Plocka, knäppa nötter.
— b) Sjelfva kärnan deruli. Äta nötter. (Ordspr.)
Del är cn härd n. atl bita på, säges om något
svårt, obehagligt, förödmjukande, sorn någon
måste underkasta sig. — 2) (bot.) Benhårdi
frö-gömme. som tätt sluter sig intill kärnan eller
fröet. Se Valnöt, Kokosnöt, m. fi.

NÖT. f. 3. 4), (på skjutgevär). Den låsdel,
hvarpå hanen är fästad, och hvari kotorna äro
infriade. — 2) (skeppsb.) En i ell timmer gjord
inhuggning. för att passa tvärs öfver elt annat
timmer.

NÖTA, v. a. 2. 4) Genom fortfarande
gnid-ning småningom under längre tid borttaga små
partiklar från ylan af ell föremål. Slipning
nöter slipstenen. N. af, börtl se Af nöta,
Bortnöta. (Fig.) N. bort liden, se Förnöla. N.
sö nder, göra söndrig genom nötning. N. upp,
ut, se Utnöla. — 2) Småningom försämra genom
bruket Kläder n—s genom dagligt bruk. —
N-ndc, part. akt. Har passiv betydelse i
ul-Iryckel N. varor: sådana, som äro underkastade
nötning. — Nött, part. pass. Brukas stundom
nästan adjektivt. l. ex.: N-a kläder.

NÖTANDE, n. 4. Handlingen, verkningen,
hvarigenom något nötcs.

NÖTAKTIG, a. 2. (fam.) Dum som ell nöt. —
Nölakligl, adv.

NÖTAKTIGHET, f. 3. (fam.) t) Fäaklig
dumhet. — 2) Dum, oskicklig handling, dumt
beteende.

NÖTBOSKAP, m. sing. Boskapskreatur (i plur.).
Se d. o._

NÖTBRUN,
valnötträ.

a. 2. Af samma bruna färg som

NÖTFNAS, n. 5. Fnasel på hasselnötter.

NÖTFÄRG, m. sing. (föga brukl.) Nötbrun
färg.

NÖTFÄRGAD, a. 2. Se Nötbrun.

NÖTHINNA, f. 4. Hinnan, som bekläder en
nölkärna.

NÖTHÅR, n. 5. (mest i sing. kollektivt) Hår af
hornboskap, som användes till åtskilliga behof.

NÖTJERN, n. 5. Se Svarfklofve.

NÖTKLASE, m. 2. pl. — klasar. Flere I
klase samsittandc nötter.

NÖTKNÄPPARE, m. 5. 4) Litet verktyg,

hvarmed hasselnötter knäckas, för alt utbekomma
kärnan, utan alt behöfva sönderbila dem. — 2)
(fam. skämtv.) Kärf, vresig, knarrig gubbe.

NÖTKNÄCKA, f. 4. Se Nölkraka.

NÖTKRAKA, f. 4. Slägte af Sparffåglarna,
4 fot 2 tum lång, med lång, kägelformig, rak
näbb; lefver i synnerhet af ollon och nölier.
Caryocaclus gullalus.

NÖTKÄRNA, f. 4. Kärnan, som inneslutes
inom skalet af cn nöt.

NÖTKÖTT, n. sing. Kött af djur utaf
Nöl-släglel.

NÖTMASK. m. 2. Se Nölvifvel.

NÖTNING, f. 2. Sc Nötande.

NÖTOLJA, f. sing. Eli slags fet, söt. hvitgul
olja, som pressas af valnötter.

NÖTPACKA, f. 4. Se Nölväcka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free