Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omständlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
OMS
OMV
o-er? Foga sig efter o-erna. Vid så
beskaffade o-er. Han skall dömas efter o-erna. Vid
straff efter o-erna. Hon mår vål efter o-erna,
säges om en nyligen förlöst qvinna. — Syn.
Befinnande. — b) Förmögenhelsvilkor. Svåra,
knappa o-er. Han år i släta, i goda o-er. —
c) Invändningar, omsvep. Göra o-er. Bruka
många o-er. Ulan vidare o-er. — d)
Formaliteter. Iakttaga alla nödiga o-er. — e)
Obehaglig. kinkig, svår ställning; lcdsamheler,
vidlyftigheter. Sälla sig i o-er.
OMSTÄNDLIG, a. 2. 4) Som upptager,
meddelar alla omständigheter. O. berättelse,
beskrif-ning. — Syn. Detaljerad, Utförlig. — 2) Se
Vidlyftig.
OMSTÄNDLIGEN, adv. Se Omständligt.
OMSTÄNDLIGHET, f. 3. 4) Egenskapen alt
vara omständlig. Berätta något med mycken o.
— 2) Se Vidlyflighel. En Irötlande o.-
OMSTÄNDLIGT, adv. 4) Med anförande af
alla omständigheter. O. berätta, anföra,
bc-skrifva. — Syn. Dctaljeradt, Utförligt. — 2) Se
Vidlyftigt.
OMSTÖPA, v. a. 2. 4) Stöpa pä nytt, lill
förbättring eller i annan form. — 2) (fig.) Se
Omskapa. — Äfv. Stöpa öm. — Omstöpande,
n. 4. o. Omslöpnin g, f. 2.
OMSTÖRTA, v. a. 4. Störta omkull. Brukas
mest i bildlig mening. O. staten, samhället, de
beslående förhållandena. — Syn. Störta,
Kull-störta. — Omstörtande, n. 4. o.
Omslörl-ning, f. 2.
ÖMSVARFVA, v. a. 4. Svarfva på nytt, till
förbättring eller ändring. — Äfv. Svarfva öm.
— Omsvarfva ndc, n. 4. o. Oms va rf ni ng,
f. 2.
OMSVEP, n. 5. Tal, ord, hvarigenom rnan
söker undvika en förklaring, besvarandet af en
fråga o. s. v.; äfven handling eller uppförande,
hvarigenom man söker undvika något, derlill man
vore skyldig; omväg i ord eller handling. Bruka
o. Svara ulan o. på min fråga. Nyttja o.
och undflykler. — Syn. Omväg, Undflykt.
OMSVEP, m. 2. (l. Umschweif) Infattningen
af elt lås på de tre andra sidorna utom
låsblecket.
OMSVEPA, v. a. 4. o. 2. Svepa omkring. —
Äfv. Svepa öm — Omsvepande, n. 4. o.
Omsvepning, f. 2.
OMSÄGA, v. a. 2. (böjes som Säga) Säga ännu
en gång. — Äfv. Säga öm. — Syn. Upprepa.
— Omsägande, n. 4. o. Omsägn ing, f. 2.
OMSÄTTA, v. a. 2. (böjrt som Sälla) 4) Sälta
på annal ställe. — 2) Se Omplantera. — 3)
(boklr.) Uppsätta på nytt (något felaktigt eller
som galt sönder). — 4) O. ett lån, förnya det
efier lånelidens slut. O. ell kapital, placera del
på annal håll. O. penningar, nedlägga dem i
andra förelag. — Äfv. Sätta öm. —
Omsättande, n. 4. o. Omsättning, f. 2.
OMTAGA, v. a. 3. (böjes som Taga) 4) Taga,
falla omkring. — Syn. Omfatta. — 2) Älcr
upprepa från början, återgifva. O. clt musikstycke.
O. en melodi cflcr gehör.
OMTALA, v. a. 4. o. 2. Tala om; berätta,
förtälja. Man o-r. atl krig nyligen utbrutit
emellan Danmark och Preussen. — Syn.
Omnämna, Omorda, Omröra. Omförmäla, Berätta,
Förtälja. — Part. pass. Omlalad ell. Omlalt
brukas adjektivt på samma sätt som Bemåll. —
Omtalande, n. 4.
OMTANK A, f. eller OMTANKE, m. sing.
Tankarnes riktning på allt hvad som är nödigt,
för alt vinna sina syften. Med o. och
försig-lighcl. — Syn. Omhugsan, Omlänksamhet.
OMTRENT, åmmtrännt, prep. o. adv. Se
Omkring. 2.
OMTRYCKA, v. a. 2. Låla ånyo trycka (en
skrift, bok, o. s. v.). — Äf. Trycka öm. —
Omtryckande, n. 4. o. Omlryckn ing, f. 2.
OMTRÄNGA, v. impers. 2. Fordras, behöfvas.
I fall så o-ger.
OMTUGGA, v. a. 4. 4) Tugga ånyo. — 2)
(fig. fam.) Alltjemt omtala ell och samma,
återkomma på samma ämne. — Syn. Omsagga. —
Omtuggande, n. 4. o. Omluggning.f. 2.
OMTVIST A, v. a. 4. Tvista om. Mest i
part. pass. O-d, brukadt adjektivt: En o. fråga.
— Om tvistande, n. 4.
OMTYCKT, a. 4. Som man tycker om. Jfr.
Tycka. Han är myckel o. af alla. Väl o.
Illa o , som man ej tycker om.
OMTÄCKA, v. a. 2. Täcka ånyo. — Äfv.
Täcka öm. — Omlåckande, n. 4. o.
Om-läckning, f. 2.
OMTÄNKSAM, a. 2. Säges om den, som
länker på allt hvad som är nödigt, för all vinna sina
syften. En o. man. — Syn. Omhugsam.
OMTÄNKSAMHET, f. 3. Se Omlanka.
OMTÄNKSAMT, adv. Med omtanka. Gå o.
lill väga.
OMTÄNKT, a. 4 Se Betänkt. Vara o. på
utvägar.
OMTÖCKNA, v. a. 4. Omgifva med töcken.
Mest i fig. mening. Så länge ruset o-r ditt
förstånd.
OMUTLIG, a. 2. Se Obeslicklig. —
Omutlig het, f. 3.
OMVAL, n. S. (nytt ord) Förnvadt val.
OMVALKA, v. a. 4. Valka på nytt. — Äfv.
Valka öm. — Omvalkning, f. 2.
OMVECKLA, v. a. 4. Veckla omkring. —
Äfv. Veckla öm. — Omvec k lande, n. 4. o.
Omveckling, f. 2.
OMVEXLA, v. a. 4. 4) Byta om det ena
med det andra. Då man o-r förhållandena. —
Syn. Ombyta, Omskifta, Vexla. — 2) Göra något
vexelvis med elt annat. O. läsning med
promenad. — N. n. 4) Vexla, förändra sig. Lyckan
o-r läll. — Syn. Skifta om. — 2) Vexelvis ske,
göras, inträffa, vara rådande, o. s. v. Ljus och
mörker o-de der beständigt. Vackra och fula
trakter o. alltjemt. Stark nattlig kyla o-r med
en qväfvande daghella. — Äfv. (för både v. a.
o. n.) Vexla öm. — O-nde, part. pres. Brukas
adjektivt i samma mening som Föränderlig. En
o. väderlek. — Omvcxlande, n. 4. [Omväxla.j
OMVEXLING, f. 2. Vexelvis inträdande
förändring. Eli nöje, som erbjuder många o-ar.
Lyckans o-ar. — Syn. Skifte, Omskifle,
Vex-ling, Förändring. [- växling.]
ÖMVIGA, v. a. 2. Viga på nytt. — Äfv.
Viga öm. — Om vigan de, n. 4. o. Om v i
g-ni n g. f. 2.
OMVITTNAD, a. 2. H va rom blifvit vitlnadt.
I rältegångsstil. 0-e förhållande.
OMVRIDA, v. a. 3. (böjes som Vrida) Vrida
omkring. — Äfv. Vrida öm. — Omvridande,
n, 4. o. Omvridning, f. 2.
OMVÅRDNAD, m. 3. 4) Vård, som någon
liar om person eller sak. Guds o. om
mcnni-skan. Hafva o. om något. — 2) (fig.) Personer,
om hvilka man har vård; familj. Han har
blifvit bortryckt ifrån sin o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
