Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Röra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖR
armen, armbågen, med sin handske, sin hatt.
Han rörde honom med käppen. — Neutralt
äfven: R. på, vid. — Syn. (för begge bem.)
Beröra. Vidröra. — 3) (Neutralt) Komma, vara i
beröring med något. Han är så lång, alt
huf-vudel rör vid takel. — Syn. Beröra, Vidröra,
Nåkas, Nå. — 4) Sälta i rörelse, flytta ur stället.
R. armarna, benen. Han kunde icke r.
fingrarna. Han rör hvarken hand eller fot. R.
någol af, ur slället. R. en slen ifrån dess
plats. Hundra menniskor skulle icke kunna
r. denna slen. R. på sig, se R. sig. — 5)
(Neutralt) R. i, föra fingret, handen eller något,
som man håller i handen, omkring uti en vätska,
o. s. v. R. i vattnet med fingret, med handen,
med en slicka. R. i gröten med en slef. (Fig.)
R. i en sak, närmare granska, undersöka den.
(Ordspr.) Ju mer man rör i smutsen, ju mer
luktar den, i cn smutsig sak uppdagas allt flera
omständigheter, som slöta sedekänslan, ju mer
man sysselsätter sig med dess undersökning. —
R. i’, r, tn, inblanda under rörning. R. ihop,
se Hopröra. R. 6m, röra omkring. R. om
hvartannal, blanda om hvartannat, i det man
rör deri. R. om ibland, föra händerna fram och
tillbaka bland föremål, så att de komma i
oordning, t. ex.: R. om ibland kläder. R. upp, se
Uppröra — 6) (fig.) a) Tillfoga något slags våld,
lägga våldsam hand på, göra för när. Han
vågade icke r. honom. Jag har icke rört honom.
Blifva rörd af slag, få slaganfall. — b) Taga
af något. Dessa penningar äro aflagda lill
ell visst behof, dcrföre får du icke r. dem.
Allt befanns qvar; ingen hade rört något. —
c) (både aktivt och neutralt) Göra förändring i
något. Konungen ändrade nästan allt i sitt
rike, men grundlagarna vågade han ej r.
Man har icke velat r. vid denna artikel i
reglementet. — d) Väcka rörelse i ens själ, hjefla;
väcka känslor af sorg, medlidande, ånger, o. s. v.
Dessa ord rörde honom djupt. R. ens hjerta.
R. någon lill tårar, lill medlidande, ånger.
Han rördes ej af dessa bevekliga ord. — Syn.
Beveka, Gripa, Skaka. — e) Angå, beträffa. Del
rör er fördel. Saken rör en ganska vigtig
fråga. Det rör hans heder och ära. Del rör
mig icke alls. Hvad rör del mig? — Syn.
Se Angå. — 7) R. trumman, spelet, slå på
trumman, låta musiken spela. — R. sig, v. r.
i) Röra sin kropp. Han var så sjuk, alt han
ej förmådde r. sig. — 2) Förflytta sig ifrån
slället. Rör er ej ur fläcken. — 3) Taga
kroppsrörelse. Ni rör er för litet. — 4) Säges om
ting, då de förändra sin ställning till andra
kroppar. Molnen r. sig. Del är något, som rör
sig i busken. — 5) (fig.) a) Företaga någol, handla
sjelfsländigt. Han vågar ej r. sig för fadren.
— b) Inlåta sig i affärer, i näringsföreiag, o. s. v.
Han har mycket penningar all r. sig med.
Ha atl r. sig med, hafva penningar alt förfoga
om. — c) Verka, handla. Akta dig, alt han ej
börjar r. sig i den saken. — Rörd, pari. pass.
Djupt r. R. af slag. R. lill sina sinnen, se
Sinnessvag.
RÖRA, f. 4. III. 4) Hoprörd blandning, t. ex.:
Mjölröra. — Syn. Sörja, Mörja, Slask. — 2) (fig.)
Förvirrad, oordnad, oredig blandning. En r. af
ord. — Syn. Miscbmascb, Sammelsurium,
Biandfoder. Hackmal, Hackelse.
RÖRANDE, a. 4. (egentl. part. akt. af Röra)
Som går till bjertat, väcker känslor af medlidande,
o. s. v. En r. berättelse. Det är någol r. i
RÖR 313
hans lal. — Nyttjas ofta absolut, såsom prepo*
sition, i samma mening som Angående. Se delta
ord. R. denna sak äro meningarne delade.
RÖRBLOMSTRIG, a. 2. (bol.) Så kallas cn
blomkorg, när alla dess småblommor äro rörformiga.
RÖRDRUM, m. 2. Fågel af Vadarne, 2/4
fot lång, rostfärgad och brungul, hjessa och nacke
svarta, näbben spetsig som cn syl, benen gulgröna.
Ardea stellaris.
RÖRELSE, f. 3. 4) En kropps i hvarje
ögonblick fortfarande ombyte af läge. Komma, sälla
i r. Vara i r., säges om en kropp, när blott
dess delar förändra sin ställning emol andra
kroppar, t. ex. ett klot, som svänger kring sin axel.
Jfr. Röra sig. Verklig r., då den kropp, som
synes röra sig, verkligen gör det. Skenbar r.,
en synvilla, förorsakad af någon verklig rörelse,
som vi icke märka. Egen r., då en enda kropp
förändrar sitt läge mot andra. Gemensam r.,
då flera kroppar gemensamt röra sig, men
bibehålla silt inbördes läge. Enkel r., då en eller
flera krafter verka i en och samma rätliniga
riktning. Sammansatt r., då två eller flera krafter,
som icke ligga i samma rätliniga riktning, drifva
en kropp till rörelse. Jemn eller likformig
r., när en kropp på lika tider genomlöper lika
vägstycken, d. v. s. när den alllid bibehåller
samma hastighet. Ojemn, olikformig r., då
kroppen på lika tider genomlöper olika vägstycken,
d. v. s. då hastigheten är föränderlig.
Tilltagande r,, då de på lika tider genomlupna vägstyckena
tillväxa; aflagande r., då de minskas. — 2)
Säges i medicinen om hvarje kroppens förrättning,
som förändrar någon inre eller yttre kroppsdel»
läge, skapnad, storlek. Hjertats, lungornas,
in-elfvornas r. — 3) Säges äfven om en krigshärs,
en trupps marscher, manövrer, evolutioner. Gifva
akt på fiendens alla r-r. Arméen gjorde en
r. ål höger, vensler, framåt, bakåt. — 4) Det
omvexlande, rörliga lif af kommande och gående,
som företer sig på gator och offentliga platser.
På denna gala är mycken r. — B) Tecken till
oro, som visa sig ibland cn folkhop, genom
trängande fram och tillbaka, o. s. v. Del uppstod
en stark r. bland folkhopen. — 6) Uppståndelse
bland en mängd personer, till följe af någon
händelse eller nyhet, som väcker allmän förskräckelse,
oro, fruktan eller andra starka sinnesrörelser.
Allt kom i r. vid denna oförvänlade nyhet. —
7) (i dietetiskt hänseende) Hvarje slags handling,
hvarigenom kroppen får tillfälle att röra sig, och
som kan tjena till att stärka och bibehålla helsa
och krafter. Taga sig r. Hafva daglig r. —
Syn. Kroppsrörelse. — 8) Se Handelsrörelse.
Enkan fortsätter r-n efler sin man. — Se äfv.
Bruksrörelse, Penningrörelse, m. fl. — 9) a) I
allmänhet, hvarje förändring i själens, sinnets,
hjertats tillslånd, då den gör ett djupare intryck.
Se Själsrörelse, Sinnesrörelse. — b) Genom yttre
föranledning skedd väckelse af goda känslor,
såsom medlidande, ånger; innerligt erkännande af
det sköna, sanna och rätta. Man kunde ej utan
r. skåda delta uppträde. Delta lal väckte
djup r. hos alla. — 40) Säges äfven om tecken,
som förråda ovanligt stark verksamhet i sinnena,
då den har något visst politiskt mål.
Upproriska r-r. — 44) Lifligt sträfvande bland en
befolkning, för att genomdrifva samhällsförbättringar.
— Syn. Agitation.
RÖRELSEKAPITAL,–––––-al, n. 3. o. S.
Summan af de penningmedel, hvarmed någon drifver
sin rörelse. [— capitai.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
