Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Serös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SER
SIA
339
SERÖS, -ö’s, a. 2. (fr. Séreux, af lat.
Serum; med.) Blandad med blodvatten.
SESAM, sèsamm, m. sing. En tropisk
skid-frukt. Sesamum orientale.
SESAMOLJA, sèsammå’llja, f. 4. En mild,
fet olja, som i österländerna nyttjas i stället för
olivolja.
SESSION, säschön, f. 3. Sittning (domstols,
o. s. v.). Börja, sluta s-en. — Ss. S-sdag,
-srum.
SESTERTIE, sässtä’rrtsie, m. 3. (lat.
Sesler-tius) Elt silfvermynl hos de fordna Romarne.
SEVENBOM, se Sävenbom.
SÉVIGNÉ (sevinnjé), m. 3. Ett slags
bröstsmycke för fruntimmer, benämdt efter franska
markisinnan de Sevigné.
SEX. sä’x, grundtal. Fem och en tillsammans.
S. gånger. S. månader gammal. Klockan s.
(I brädspelet) S. ess, en sexa och en etta; s. dus,
en sexa och en tvåa; o. s. v. (Skämtsamt
talesätt) Som s., ganska mycket, t. ex.: Äta som s.
— Ss. S-folad, -hörnig, -kantig,
-rådig, -sidig, -slafvig, -uddig, -vinklig.
SEXA, f. 4. 4) Siffra, som betecknar talet
sex. — 2) Kort, med sex tecken eller s. k. ögon.
— 3) Sida af en tärning, tecknad med sex prickar.
Sexor all, båda sexorna (i tärningspel). — 4)
(fam.) Aftonvard, lätt qvällsvard på slående fot.
Egentligen: en sup med lilltugg vid sexliden.
SEXAGESIMA, säxajèsimma, f. 4. (lat.) Åttonde
söndagen före påsk.
SEXBLADIG, a. 2. Som har sex blad. Säges
om blomkronor; äfv. om skärande verktyg.
SEXDUBBEL,*a. 2. 4) Sex gånger så stor.
— 2) Säges om något, som består af sex likadana
eller liknande saker, eller blott varande af samma
art, natur. Jfr. Dubbel, 2.
SEXDUBBELT, adv. Sex gånger; sex gånger
så mycket. S. så stor. Gifva s. igen.
SEXDUBBLA, v. a. 4. 4) Göra sex gånger
så stor. — 2) Upprepa sex gånger. — 3) Framte,
framställa, återgifva i sex lika exemplar.
—Sex-dubblande, n. 4. o. Sexdubbl ing, f. 2.
SEX ESS, n. sing. Ett slags enkelt
tärningspel, som spelas med brickor i ett vanligt
brädspel.
SEXFALDIG, a. 2. Se Sexdubbel.
SEXHUNDRA, grundlal. Sex gånger hundra.
SEXHUNDRADE, ordningstal. Som i
ordningen följer näst efter den femhundrade nittionde
nionde.
SEXHÖRNING, m. 2. Sexhörnig figur.
Re-gulier s., som har alla sex sidorna och vinklarna
lika stora.
SEXKANT, m. 3. Se Sexhörning.
SEXMAN, m. 8. pl. — män. Benämning på
polisuppsyningsmannen inom hvarje socken.
SEXMÄNNIG, a. 2. (bot.) Som har sex
ståndare. Brukas mest substanlivt, för att beteckna
växtklassen Hexandria. De s-e.
SEXMÅNNING, f. 2. (bot.) Växt, som tillhör
klassen Hexandria.
SEXPUNDIG, a. 2. S. kanon, som afskjuter
en kula om sex skålpunds vigt.
SEXPUNDING, m. 2. 4) Sexpundig kanon.
Se föreg. ord. — 2) Vigtlod, som håller sex pund.
SEXQVINNAD, a. 2. (bot.) Som har sex
pistiller.
SEXSTYFVER, sä’xsly’v’r, m. 2. pl. — slyfrar.
Svenskt kopparmynt = 6 slyfver.
SEXSTÄMMIG, a. 2. Som utföres af sex
stämmor. S-t tonstycke.
SEXTA, sä’xta, f. 3. (lat.) 4) (i musik) Sjette
tonen ifrån grundtonen. — 2) (i piketspelet) Sex
kort i följd efter hvarandra.
SEXTANT, säxlånnt, m. 3. Astronomiskt
instrument, som upplager sjeltedelen af en cirkel,
eller sextio grader.
SEXTERN, säxlä’rn, m. 3. (lat. Sexlerni,
sex i sender) Sex pappersark, lagda inuti
hvarandra. Skrifva s-er.
SEXTERNSKRIFVARE, säxtä rnskri’vare,m.5.
Se Renskrifvare, Pcnnfäktare.
SEXTETT, säxtä tt, m. 3. (ital. Sestcllo)
Sex-slämmigt tonstycke.
SEXTID, sä’xti’d, m. def. sing. S-en, tiden
omkring klockan sex.
SEXTIO, grundtal. Sex gånger tio.
SEXT10NDE, ordningstal. Som i ordningen
följer näst efter den femtionde nionde.
SEXTIONDEDEL, m. 2. En del af elt helt,
som är deladt i sextio lika delar.
SEXTIOTAL, n. 8. Anlal af sextio. Han
är på s-et, på sextionde året.
SEXTIOÅRIG, a. 2. 4) Sextio år gammal. —
2) Som varar eller varat sextio år.
SEXTON, sä’xtånn, grundtal. Sex och tio
tillsammans. — Ss. S-hör ni g, -sidig.
SEXTONDE, ordningstal. Som följer i
ordningen näst efter den femtonde.
SEXTONDEDEL, m, 2. En del af ett helt,
som är deladt i sexton lika delar.
SEXTONHÖRNING, m. 2. Figur, innesluten
inom sexton räta linien
SEXTUSEN, grundtal. Sex gånger tusen.
SEXTUSENDE, ordningstal. Som följer i
ordningen näst efter den femlusende niohundrade
nittionde nionde.
SEXUALSYSTEM, säxuålsystä’m, n. 3. (af lat.
Sexualis, af Sexus, kön) Benämning på Linnés
system i botaniken, enligt hvilket växterna indelas
efter deras könsdelar.
SEXÅRIG, a. 2. 4) Sex år gammal. — 2)
Som varar eller varat sex år.
SFER, sfä’r, m. 3. (gr. Sphaira, klot)
4)Him-melsklot, verldsklot. S ernas harmoni. — 2)
En himlakropps omloppsbana. — 3) (fig.) a)
Verkningskrets. — b) Vidd (af makt, kunskaper,
talanger, inflytande, o. s. v.). [Sphcr.]
SFERISK, a. 2. Klotformig, klotrund.
[Spbe-risk.J
SFEROID, sfäråfd, m. 3. (från grek.) Solid
flgur, som närmar sig formen af en sfer. [-[Sphe-roid.]-] {+[Sphe-
roid.]+}
SFORZANDO, sfårrsanndo. (ital.; i musik)
Betecknar hastigt ökad slyrka på en ton eller ett
ackord, men som genast aftager.
SHERARDSÖRT, scherärdsÖ’rrt, f. 5. örten
Sherardia arvensis, med blå blommor.
SHERIFF, scheri ff, m. 3. (engelskt, ursprung),
arabiskt ord) öfverdomare i ett grefskap i
England.
SHILLING, schflling, m. pl. shillings.
Engelskt mynt =□ ‘/,0 pund sterling.
SHIRTING, schä’rrling, m. sing. (af eng. Shirt,
skjorta) Ett slags fin, men tunn skjortväf af
bomullstyg/
SII int. Gammal imperativ af verbet Se.
Brukas ännu i den kyrkliga och högre stilen samt
i poesi. Bibehåller sig för öfrigt allmänt i
uttalet. (Fam.) S. och så, så der, tvetydigt, icke
rätt nöjaktigt. Del är s. och så med den saken.
SIARE, m. 8. 4) Spåman, profet. — 2) Skald,
filosof, vetenskapsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
