Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smultronklöfver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMU SM A 407
SMULTRONKLÖFVER, m. sing. En
foderväxt af Klöfverslägtel. Trifolium fragiferum.
SMULTRONSTÅND, n. 5. Stjclk af
smultron-växten.
SMULTRONVÄXT, f. 5. Lilen växt af fam.
Rosaceæ med små röda, välsmakliga bär, hvilka
kallas Smultron.
SMUSLA, smussla, v. n. 4. (af Smyga; fam.)
Göra något i smyg. S. bort, undan, i smyg
borttaga, undanföra. S. fram, in, smyga fram,
in. — Smuslande, n. 4. — Skrifves äfv.
Smussla.
SMUTS, smütts, m. sing. Något orent;
oren-lighet. S. på galor, vägar. Kasta s. på
någon. — Syn. Orcnlighcl, (fam.) Smörja, (lågt)
Skit, Lort.
SMUTSA, smüllsa, v. a. 4. Besudla, orena
med smuts. S. händerna vå något. Del s-r
ifran sig, sätter smuts pa det, som kommer
dermed i beröring. (Fam.) Jag vill ej s. mina
händer på honom, säges föraktligt om någon,
den man anser sig för god alt ge en handgriplig
tillrättavisning. — Syn. Besmutsa, Besmörja,
Besudla, Orena, (lågt) Skita ned. — S. sig, v. r.
Få smuts på sig. (Fig.) S. sig med något,
nedsätta, vanhedra sig dermed. — S muts ande,
n. 4.
SMUTSFLÅCK. m. 2. Fläck efter smuts.
SMUTSGRÅ, a. 2. neutr.— grått. Af samma
gråa färg som smuts på landsvägar.
SMUTSIG, a. 2. 1) Full af smuts; besudlad
med smuts. S-a galor. S. om händerna. S-t
aflryck, ej rent, suddigt. — 2) (fig.) a)
Oanständig. S-a uttryck. — b} Skamlig, neslig. S. sak,
En s. process. — 3) Säges om färger, som
genom tillblandning af dunklare färger förlorat sin
klarhet.
SMUTSIGHET, f. 3. Smutsig beskaffenhet.
SMUTSIGT, adv. 1) Osnyggt. —2) (fig.)
Oanständigt; skamligt, lågt.
SMUTSKASTA, v. a. 4. (fig.) öfverhopa med
ovctt. skymfa, smäda.
SMUTSTITEL, m. 2. pl. — titlar. En med
mindre stilar och förkortadt innehåll tryckt titel,
som sättes framför en boks hufvudlitcl, för att
bevara den för smuts.
SMUTT, m. 2. (fam.) Något litet, som
smul-tas af en dryck.
SMUTTA, v. n. I. (fam.) Dncka med
mellan-skof och blott helt litet hvar gång. —
Smullan-de, n. 4.
SMUTTARE, m. 5. (fam.) En, som gerna
smuttar.
SMYCKA, v. a. 4. Pryda på ett praktfullt,
dyrbart sätt. — Smyckande, n. 4.
SMYCKE, n. 4. (isl. Smog, ring, kedja) Liten
dyrbar prydnad för klädseln.
SMYG, m. 2. 1) Se Smyghål. — 2) Ram,
infattning för fönslcr, dörrar. — I smyg, adv.
Hemligen, lönnligen, obemärkt. Göra något i s,
SMYGA, f. 4. (fam.) Se Smyg, 1.
SMYGA, v. n. 3. Impf. Smög, mindre väl
Smygde. Sup. Smugil, mindre väl Smygil och
Smygt. Part. pass. Smygd. Helt sakta gå, röra
sig. förflytta sig. under bemödande alt förblifva
obemärkt. Gå och s. Komma s-nde. S. bort,
fram, in, ut, se Borlsmyga, &c. S. förbi’,
igénom, néd, upp, o. s. v. — Syn. Glida. —
lr. a. 1) Helt sakta och oförmärkt förflytta.
Pojken smög en svärmare i hans ficka.
Tjuf-ven smög näsduken ur fickan. S. något på
en, oförmärkt slicka något i ens fickor. S. bort,
fram, in, ut, se Borlsmyga, &c. S. in
för-budna varor, hemligen införa dem. S. undan,
hemligen. oförmärkt undanföra. — 2) (sjöt.) Lägga
ögat af ett tåg, eller en blockstropp, öfver
toppen af en stång eller ändan af en rå. — S. sig,
v. r. Helt sakta och oförmärkt förflytta sig. Han
smög sig bakom busken. S. sig bort. S. sig
efter någon. S. sig emellan begge husväggarna.
S. sig fram, förbi’. S. sig ifrån någon. S.
sig igenom vakten. S. sig in i slottet. S. sig
in Ull, hos någon. S. sig in, se f. ö. Insmyga
sig. S. sig ned på gatan. S. sig på en.
oför-märkl, helt sakta närma sig intill någon, vanligen
i elak afsigt. S. sig till någon. S. sig till
något, äfv. S. sig att göra något, laga så, alt
man i smyg kan göra del. S. sig tillbaka,
upp, ut.
SMYGANDE, n. 4. 1) Rörelsen eller
handlingen, då man smyger (för v. n. och v. a.) —
2) (fig.) Sätt all gå till väga i smyg, genom
omvägar, omsvep, ränker; hemliga anläggningar.
SMYGER, m. sing. (fam.) En, som gerna vill
göra allting i smyg.
SMYGERI. n. 3. (fam.) Smygande
handlingssätt. uppförande, sätt all gå till väga.
SMYGFIS, m. 2. (fam.) Fjert, som i tysthet
slappes.
SMYGFYRK, m. 2. (fam.) Liten biförljenst i
smyg.
SMYG H ANDEL, m. sing. Handel i smyg med
förbudna varor.
SMYGHANDLARE, m. S. En, som drifver
smyghandel.
SMYGHÅL, n. 3. 4) Häl, der någon kan
smyga sig igenom. — 2) (fig. fam.) Hemlig
und-flykt.
SMYGPENNING, m. 2. (fam.) Se Smygfyrk.
SMYGSPORTLER, smy’gspå’rrtl’r, 3. pl.
Otill-lålna sportler.
SMYGTRAPPA, f. 4. Se Lönnlrappa.
SMYGVIS. adv. I smyg.
SMYGVRÅ, f. 2. 4) Vrå, der man kan smyga
sig undan. — 2) Se Smyghål, 2.
SMYGVÄG, m. 2. 4) Hemlig väg. lönnväg.
(Fig.) Gå s-ar, genom hemliga medel, utvägar
söka uppnå sitt mål. — 2) (fig.) Hemlig utväg,
hemligt medel, omsvep. Tycka om s-ar.
SMYGÄLSKARE, m. 3. (fam.) Älskare i smyg,
hemlig älskare.
S MYSS LA, se Smusla.
SMÅ, a. neutr. smått; pl. små. Kompar.
Smärre; superi. Smärst. Nyttjas som plural till
adjektivet Liten, och förbindes i singular för det
mesta med kollektiva substantiven 4) Lilen, kort,
slackig, af låg växt, af ringa omfång. S. barn.
S. hus, berg, träd. S. bokstäfver. S-ll folk (se
äfv. bem. 2). S. ved. S. fisk. S-ll gräs. S.
säd. Stöta, skära, hugga, hacka små ell. smått,
i helt små stycken, bitar, delar. Hacka s-lt
som gryn. — Substantivt säges: De s., barnen.
S-ll och stort. Hvarken s-ll eller stort. —
I s-ll, i små partier, delar, stycken. Sälja, köpa,
handla i s-ll. I s-ll betyder äfv. det samma
som: 1 minialur (se d. o.). — 2) Ringa,
obetydlig. S. utgifter. S. summor. S-ll regn, fint
fördeladt, sakta och lindrigt. S-ll Iraf, sakta t.
S-ll gnabb. S-ll folk, ringa f. Del är s-tl för
honom, han är i klena vilkor. Hafva s-ll om
pengar, blott helt litet deraf. Hafva s-ll om
lid, ondt om 1. Hafva ell och annat s-ll all
tillägga, några obetydligheter att 1. — 3) (i
sedligt afseende) Låg, dålig, föraktlig. S. själar. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
