- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
428

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spegelbänk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428 SPE .

SPEGELBÄNK, m. 2. (artil.) Maskin af trä,
hvaruli speglarne till slyckpalroner förses med
refllor.

SPEGELDÖRR, f. 2. Dörr med infattadt
spegelglas.

SPEGELFOLIERING, f. 2. Spegelglasets
beläggning med folium.

SPEGELFOLIUM. spèg’l-föliumm, n. 3. pl.
— folier. Stanniol (se d. o.), hvarmed spegelglas
belägges.

SPEGELFOT, m. 3. pl. — föller.
Fotställning till en spegel.

SPEGELFÄKTARE, m. S. (fig.) En. som
utför en låtsad strid, helst i tal eller skrift.

SPEGELFÄKTERI, n. 3. (fig.) Låtsad strid,
belst i tal eller skrift.

SPEGELFÖNSTER, n. S. Fönster med
infattadt spegelglas.

SPEGELGJUTERI, n. 3. Inrättning, ställe,
der spegelglas gjutes.

SPEGELGLAS, n. 5. Det slags glas, som
begagnas till speglar, smält af jernfri kisel, renad
pottaska, ren salpeter, kalcinerad borax, arsenik
och brunsten.

SPEGELHVALF, n. 3. (byggn. k.) Hvalf med
jenin yta midt uti.

SPEGELLÅDA, f. 4. Låda under ramen till
en spegel; äfv. låda med lock, hvaruti en spegel
är infattad.

SPEGELMALM. m. sing. Se Jernglans.

SPEGELMETALL, m. 3. Metallblandning till
spegelteleskoper, bestående af 400 delar koppar
och 30 delar tenn.

SPEGELPOLERING, f. 2. Polering af
spegelglas.

SPEGELRAM, m. 2. 4) Ram kring en sppgel.
— 2) Ram eller infattning kring en dörrspegel.

SPEGELSKIFVA, f. 4. Skifva af spegelglas.

SPEGELSKIMMEL. m. 2 pl. — skimlar.
Apelkastad skimmel, merendels med svarta ben,
hvit man och svans.

SPEGELSLIPARE, m. 3. En, som slipar
spegelglas.

SPEGELSLIPMNG, f. 2. Slipning af
spegelglas.

SPEGELSPANT. n. 5. (skepp.) Aktersta spantet
i ett fartyg.

SPEGELSTEN, m. 2. Se Selenil.

SPEGLA SIG, v. r. 4. 4) Se sig i spegeln. Hon
s-r sig gerna. — 2) (fig.) S. sig i, hämta
lärdom af, låta något tjena sig till lärdom. S. er
i mill öde.

SPEGLOSA. f. 4. (fam.) Spefullt ord, yttrande.

SPEIS, spä js, m. sing. Hvitgrå, spröd,
kobolt- och arsenikhaltig tunn skifva, som vid
ut-smällning af bly ur koboltmalmer sätter sig på
ytan af arbetet.

SPEISKOBOLT, spä’jsköbällt, m. sing. En
art arsenikbuiiden kobolt, i allmänhet tennhvit
och metalliskt glänsande.

SPEJA, v. n. 4. Hemligt och noga, i
fiendt-lig afsigt, gifva akt på någon eller något, söka
utforska en fiendes ställning, styrka, o. s. v. I
fråga om krig säges äfv. Rekognoscera. S. ut, se
Utforska. — Spejande, n. 4.

SPEJARE, m. 5. En. som spejar.

SPEKEMAT, SPEKESILL, se Spickcmal,
Spickesill.

SPEKTAKEL, späcktåk’1, n. 5. (lat.
Specla-culum) 4) (fam.) Skådespel. Gå på s-klel. Jag
har varit på s-klet. — 2) Föremål för allmän
uppmärksamhet; hvad som väcker allmänt
upp

SPE

seende; buller, oväsen, larm. Eli rysligt s.
Hvilket s.! Ställa till s. — 3) Spe. ållöje. Göra
s. af någon. — Syn. Se Begabberi. [Spectakel.]

SPEKTAKELMAKARE, m. 3. (fam.)
Gycklare. — Syn. Se Begabba re.

SPEKTAKLA, späcktåkla. v. n. 4. (fam.) Göra
spe af någon. — Syn. Se Begabba. [Spect —

SPEKULANT, - - ånnt. m. 3. En, som
spekulerar i handel, eller som har för afsigt att bjuda
på något, som är till salu. [Spec —.]

SPEKULATION,––––-tschön, f 3. 4) Djupt
begrundande. Filosofisk s. — 2) Beräkning i
fråga om handclsalTärer. Han är ulan all s.—
3) Handelsföretag. En lyckad s. [Spec —.]

SPEKULATlONSHANDEL.y-tschönshånnd’1,
m. sing. Det slags handel, då man söker att
profilera af särskilta konjunkturer, tillfällen, o. s. v.
[Spec —

SPEKULATIV.––––-i v, a. 2. Djupt
begrundande. [Spec —.[

SPEKULATÖR.––––-ö’r, m. 8. Se Spekulant.
[Spec —.|

SPEKULERA, v. n. 1. (lat. Speculari) 1)
Grunda, tänka djupt, forska. — 2) Uppgöra
han-delsplaner. [Spec —.]

SPEL, n. 3. 4) a) Spelning på
musikinstrument; äfv. sättet att spela derpå. Hennes s. på
forlepiano vann allmänt bifall. Näckens s. —
Deraf Strängaspel, m. 11. — b)
Musikinslrumen-terna vid en trupp af krigsfolk. Med klingande
s., se Klinga. Böra på s-et, låta trummorna
gå, trumpeterna skalla, o. s. v. (Fam.) Rör på
s-et, skynda er. fort! — c) Musikanterna vid en
trupp af krigsfolk. — 2) a) Spelande med kort,
tärning, schack, dam. i bräde, med käglor, biljard,
o. s. v. Vinna, lappa på s. Inlåla sig, gifva
sig. deltaga i s. Silla i s., hålla på att spela.
Spela högt, lågt s., om mycket eller litet
penningar. Hel i s., se Hel. Draga någon med
i s-et, äfv. (fig.) förmå någon alt deltaga i en
sak. Sälla på s., utsätta, våga i spel; äfv. (fig.)
våga, äfventyra. t. ex.: Sälla sin ära på s.
(Fig.) Hans lif, egendom o. s. v. slår på s.9
ür i fara. Komma med i s-el, börja att deltaga
deri; äfv. (fig. fam.) inlåla sig, blanda sig i något.
Vara med i s-et, deltaga i spelet; äfv. (fig. fam.)
deltaga, hafva sin hand med i något. (Fig. fam.)
Dra sig ur s-el, laga, att man kommer ur en
svår, äfventyrlig belägenhet. Vara ur s-el, hafva
dragit sig undan ur en fara, förlägenhet, o. s. v.
— b) Hvarje slags särskilt uppfunnet lidsfördrif
eller sätt alt roa sig genom spelning (med kort,
tärning, o. s. v.). Man har sålunda Kort-,
Tärning-, Bräd-, Schack-, Biljard-. Kägelspel, m. fl.
Boston, Vira, Whisl, äro olika slags kortspel.
— c) Särskilt parti, som spelas. Eli s. boslon.
Låt oss spela ell s. Gifva en vunnet s.,
erkänna sig öfvcrvunncn i spel; äfv. (fig.) erkänna
sig besegrad, underlägsen; afslå från täflan med
någon, från att motverka honom. Han har
vunnet s., vinner med säkerhet; (fig.) vinner sin
afsigt, lyckas i sitt förehafvande. Vanligen säges
för denna bem. Parti. — d) Spelning efter hvarje
särskilt gifning med kort. Vi ha ej hunnit mer
än tre s. af partiet. — c) Spelningen af den
person, som, efter verkställd gifning af kort och
passning, blifvit spelare (bem. 4). Herr N. har
s-el; vi äro hans motspelare. Hans s. är i
ruter. Ha frill s., obebindrad af motspelare
kunna taga in stick med sina kort; äfv. (fig.
fam.) vara obehindrad i sitt görande och låtande.
Lemna frill s. ål någon, låta honom obebindradt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free