Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spiknykter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
SPI
SPI
SPIKNYKTER, se Spicknykler.
SPIKOLJA, f. 4. sing. Olja, gjord af
terpcn-tinolja med litet lavendelspiritus, dislillerade
tillsammans. Har sin benämning af Lavendelns
latinska namn, Lavandula Spica.
SPIKSJUK, a. 2. (sjöt.) S-t kallas ett fartyg,
hvars jernförbindningar äro förrostade.
SPIKSKO, rn. 3. pl. — skor. S-or kallas ett
slags skor, hvilka tillverkas på det sätt, alt skons
alla delar skäras hasligl med maskiner och
sam-mannådas nästan lika hasligt med nådar eller fina
nubbar.
SPIKSMED, m. 3. Smed, som smider spik.
SPIKSMEDJA, f. 1. Smedja, der spik smides.
SPIKSMIDE, n. 4. Tillverkning af spik
genom smide.
SP1KSTÄD, n. 5. Städ, hvarpå spik smides.
SPIKTEN, m. 2. Ten, hvaraf cn spik smides.
SPIKTUNNA, f. 4. 4) Tunna, hvari spik
förvaras. — 2) Tunna, inuti besatt med spikar.
SPIKTÅNG, f. 3. pl. — tänger. Tång,
hvarmed spikar urdragas.
SPILKUM, spfllkumm, m. 2. (t. Spülkumm)
Större eller mindre halfklolformigt kärl af porslin.
Deraf Sås-, Mjölkspilkum.
SPILLA, v. a. 2. 4) Genom oaklsamhet råka
att utgjuta något lilet af ett flytande ämne eller
alt låta falla något af ett fint fördeladt fast. S.
vin på sig. S. sall på bordet. S. bort, se
BortspiUa. — 2) (fig.) Se Förspilla. —
Spillande, n. 4.
SPILLAGE, spillåsch, n. sing. (af Spilla, med
fransk äudelseform) Hvad som vid arbete
förspil-les, alTaller.
SPILLERNAKEN, -NY (af Spillra), se
Split-ternaken, —ny.
SPILLKRÅKA, f. 4. Se Svarta Hackspetten.
SPILLKUM, se Spilkum.
SPILLNING, f. 2. 4) Uthällning genom
ovård-samhet. — 2) (fig.) Förspillning, aflall, afgång,
förlust. — 3) En mera slädad benämning på
Dynga.
SPILLO, gam. böjd kasus af numera obrukliga
substantivet Spilla, sköfling. Gifva Ull s.y gifva
till sköfling, lill pris, blottställa. Gifva sill lif
Ull s. Vara Ull s. gifven, vara förlorad,
öfver-gifvcn, lemnad till plundring.
SPILLRA, f. 4. Tunt, spetsigt stycke, som
blifvit hugget eller spjelkadt af ett föremål. Gå
i s-ror, spillras, söndersplittras.
SPILLRA, v. a. 4. S. ell. s. sönder, hugga,
klyfva, spjelka sönder i spillror. — S. sig, v. r.
ell. S-s, v. d. Springa sönder, krossas i spillror.
SPILLSÄD, m. sing. Urrunnen säd.
SPILLVATTEN, n. 3. 4) Utspildt vatten, —
2) Qvarnvatten, som rinner bort onyttigt.
SPILLVÅG, m. 2. Lång rad af något spildt,
såsom af säd, mjöl, aska, o. s. v.
SPILNOT, f. 2. Eli slags fisknot.
SPILTA, f. 4. (af Spjela) Afbalkadt rum
för en häst, i ell stall.
SPILTBALK, m. 2. Balk på hvardera sidan
om cn spilla.
SPILTBOM, m. 2. pl. — bommar. Bom ell.
slor slang emellan hästar, i ett stall, der ej
spil-tor finnas.
SPILTRÄ, spi’Ilträ’, n. 4. Målkärl för torra
varor.
SPINAT, se Spenat.
SPINDEL, spi nnd’1, m. 2. pl. spindlar. I.
(i äldre språket Spinnet, af Spinna) Benämning
på dem af Spindelkräken, som höra till första
ord
ningen, och spinna fina nät, hvari de fånga sitt
rof. Aranea. — Sä. S-arlad, -lik.
SPINDEL, spi’nnd’1, m. 2. pl. spindlar. II.
(t. Spindel) I allm.: lång smal kropp. 4) Den
rörliga delen af en skruf. — 2) Nötens ena tapp
i ett flintlås. — 3) Axeln för oron i cll ur. —
4) Smal ihålig messings- eller jerncylinder, som
kringdrifves emellan dockorna på en svarfslol. —
3) Se Dorn, 2.
SPINDELBEN, n. 3. 4) Ben af en spindel.
— 2) (fig. fam.) Ganska small ben.
SPINDELKLOFVE. m. 2. pl. — klofvar. Elt
slags filklofve, som begagnas af urmakare.
SPINDELNÄT, n. 5. eller
SPINDELVÄF, m. 2. pl. — väfvar. Det slags
fina nät eller väfnad, som spindlar spinna, för alt
deri fånga insekter.
SPINDELÖRT, f. 3. Örtslägtet Thesium.
SP1NELL, spinä’ll, m. 3. En glasglänsande,
genomskinlig stenart, vanligen röd, beslående
huf-vudsakligen af lerjord och talk.
SPINETT, spinä lt, m. 3. (ilal. Spinelta) Elt
slags klaver, der hvarje hammare anslår blott en
sträng.
SPING SPÅNGANDE, a. 4. (fam.) S. s. ny,
alldeles ny, splitterny.
SPINK, spi nngk, n. sing. AfTall vid skafning,
skärning, klippning, o. s. v.
SPINKIG, spi nngkigg, a. 2. (fam.) Mycket
tupn och smal lill växten. S. kropp. S-a
armar. — Spin kighel, f. 3.
SPINNA, v. a. 3. Impf. Spann; pl. Spunno.
Sup. Spunnit. Part. pass. Spunnen. 4) Medelst
slända, spinnrock eller spinnmaskin sno lin,
hampa, ull, bomull o. s. v. till garn. S. lin, hampa,
o. s. v. S. åf, ihop, se Afspinna, Hopspinna.
S. ihop, äfv. blanda ihop genom spinning. S. in,
se Inspinna. S. omkring, genom spinning
om-gifva med. S. upp, ut, ö fver, se Vppspinna,
<Scc. S. ut, äfv. fullborda spinningen af något. —
2) S. lobak. hopsno tobaksblad till elt rep, hvaraf
slutligen formeras en rulle. — V n. Säges orn
det egna ljud, liknande surrandet af en
spinnrock, som kaltor låta höra, då de trifvas väl och
silla i ro och stillhet. — Spinnande, n. 4.
SPINNARE, m. 3. 4) En, som spinner. —
2) Ell slägle af Nattfjärilarna. Bornbyx.
SPINNA RLÖN, f. 3. Lön för spinning.
SPINNEL, se Spindel.
SPINNERI, n. 3. Fabrik, der garn spinnes.
SPINNERSKA, f. 4. Qvinna, som spinner;
spinnande arbeterska på cll spinneri.
SPINNGODS, n. sing. (sjöt.) Skamfiladt tågvirke.
SPINNHUS, n. 3^ Tukthus för qvinnor.
SPINNMASKIN, –scbi n, m. 3. Maskin,
hvar-medelsl spinning verkslällcs med större
noggrannhet och skyndsamhet.
SPINNROCK, m. 2. Maskin med hjul, som
sältes i rörelse antingen med handen (såsom på
Långrocken) eller genom Irampning, och som
begagnas alt spinna med. — Ss. S-s hjul.
SPINNROCKSRULLE, m. 2. pl. - rullar.
Se Bulle. 2.
SPINNVÅRTA, f. 4. Vårta, bvarur vissa
insekter draga tråden, som de spinna.
SPINT, se Spink.
SP1NTA, v. a. 4. S. cll. s. sönder, klyfva i
små spjelor eller stickor.
SPINTISERA, v. n. 4. (fam.) Se Grubbla.
SPION, -ön, m. 3. (fr. Espion, ital. Spionc)
4) En, som hemligen skickas till fienden, för alt
kunskapa. — 2) En, som spionerar på andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
