Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Strandkål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 STR
STRANDKÅL, m. sing. Örten Crambe
maritima.
STRANDLING, m. 2. Ett grässlag på
sjöstränder. Littorclla lacuslris.
STRANDMOLLA, f. sing. Ett slags Molla,
på hafsstranden. Atriplex Litloralis.
STRANDNING, f. 2. Händelsen, då ett fartyg
strandar.
STRANDPIPARE, m. 3. Sc Sandrulling.
STRANDRIDARE, m. 5. Beriden kuslvakt.
STRANDRÅG, m. sing. Ett grässlag, som
trifves bäst på sandmark och är tjenligasle
fäst-ningsmedlet för flygsand. Elymus arenarius.
STRANDRÄTT, m. sing. (fordom)
Landsher-rens eller af honom privilegierade personers
rättighet lill strandgods.
STRANDRÖR, n. 3. Se Vass.
STRANDSITTARE, m. 3. 1) Se Strandbo. —
2) Se Drillsnäppa.
STRANDSKAL. n. 5. En ätbar mussla, två
lum lång, med blått ska); spinner sig fast vid
klippor. Mylilus cdulis.
STRANDSKATA, f. 4. Fågel af Vadarne, <6
tum lång, svart, med bröst och mage hvita; vistas
på hafs- och sjöstränder. Hæmotopus ostralegus.
STRANDSKJURA, f. 4. Se Strandskata.
STRANDSVALA, f. 4. En arl af Svalorna,
vid åslrändcr, gråbrun, under hvit. Hirundo
ri-paria.
STRANDSVINGEL, m. sing. En foderväxt.
Festuca arundinacea.
STRANDSÄTTA, v. a. 2. (böjes som Sälla)
4) Sälta på strand. — 2) (fig.) Sätta i förlägenhet
genom undandragande af väntad hjelp; öfvergifva
i fara, nöd, o. s. v. — S Irands all, part. pass,
(fig.) Nödställd, stadd i förlägenhet.
STRANDSÄTTNING, f. 2. 4) Handlingen, då
man strandsätter. — 2) Dam, vall vid stranden.
STRANDVAKT, f. 3. 4) Bevakning af strand
eller kust. — 2) Trupp, som derlill användes. —
S. m. Person, tillhörig en sådan trupp.
STRANDVIPA, f. 4. Elt fågelslägle med lång
eller medelmåttig näbb, smala ben och temligen
kort stjert.
STRANDVRAK, n. sing. Gods, vräkt i land
från strandade farlyg. — Syn Strandgods,
Strand-fynd.
STRANDVÄG, m. 2. Väg, som löper utmed
stranden.
STRANDÄGARE, m. 3. Ägare af cn strand.
STRANDÄRTER, f. 3. pl. En ärtväxt med
rödblå blommor, på hafsstränder. Pisum
mari-limum.
STRANDÖRT, f. 3. 4) Ört, som växer på
stränder. — 2) Ört med brungula blommor, på
våta ställen. Bidens tripartila. Eljest Rak
Brun-skära
STRANGURI, —rf, f. 3. (grek. Slranguria)
Se Vrinslämma.
STRAPATS, strapåtts, m. 3. (ital. Slrapazzo)
Ganska tröttande ansträngning, svår möda. [-[Stra-pas]-] {+[Stra-
pas]+}
STRAPATSERA, strapallsèra, v. n. 4. I hög
grad anstränga, trötta, möda. — V. n. Anstränga
sig, möda sig. — Slrapalsering, f. 2.
[Stra-passcra, Strapsera.]
STRATAGEM, —schä m, n. 3. (gr.) 4)
Krigslist. — 2) List, konstgrepp.
STRATEGI, –schf, f. 3. (gr.) Läran om
planer för krigsföretag.
STRATEGISK, - tégissk, a. 2. Som tillhör,
har afseende på strategien.
STR
STRAX, adv. (I äldre språket Sträcks, af
forntyska Slrack, rak) 4) Genast, i denna stund,
utan uppskof, innan kort. Del börjas s. Jag
är s. färdig. Del är s. middag. S. efler
skörden. S. i början. — Syn. Genast, På stunden.
På ögonblicket, Prompt, Flux, Durk, Bums, Bus,
Burdus, Bus bas, På eviga minuten. På stående
fot. — 2) Näst. Del ledet, som följde s. efler.
— 3) Tätt intill. S.ulmed. S. under. — 4) Ulan
förberedelse. Han spelte, öfversatte del s. [Siraxt.]
STRECK, n. 3. I. (isl. Slrik) 4) Smalt rep.
Hänga kläder på s. — 2) (t. Slrich) Snara.
Har denna bem. endasl i äldre språket. — 3)
(fig.) a) Svek, knep, skälmstycke, spratt. Listigt,
nedrigt, full s. Spela någon cll s. Han gjorde
mig cll full s — b) Handling. Alllid i dålig
bem. EU dumt s. (Iron.) Ell vackert s. —
Deraf Galg-, Bof-, Nidings-, Tjufstrcck, m. fl.
[Slrek.]
STRECK, n. 3. II. (af Stryka) 4) Drag,
som göres på ytan af cn sak med penna, o. s. v.;
sålunda dragen linie. Draga ell s. med
blyertspennan på papperet. Göra, draga ell s. öfver
något. (Fig. fam.) Göra ell s. i räkningen för
någon, tillintetgöra ens beräkning, planer, afsigler.
Hälla s., bestå profvct (talesättet hämtadt ifrån
guldets probcring genom dess strykning på
prober-slcn). — 2) (sjöt.) Se Kompass-streck. Eli s.
på kompassen. Magnetnålen deklinerade elt
hal fl s. i öster. S. i seglen säges man hafva så
många som dem man seglar mera rumt än
bidevind. — 3) Se Väderstreck. — 4) Fåglars
flygande fram öfver samma ställ? vid viss tid på
dagen, t. ex. Morkullsstreck. Säges i dylik
mening äfven om vissa djur. — 5) Se Malmgång.
[Strek.]
STRECKA, v. a. 4. Med slag af kritadt o.
s. v. streck utmärka. — Streckande, n. 4. o.
Slrcckn in g, f. 2. [Slreka.]
STREKA, v. impers. 4. Del s-r, är streke.
Der s-r starkt.
STREKE, m. 2. pl. slrekar. Se Strömdrag.
STREKNÄT. n. 5. Ett slags nät med grofva
maskor. som utlägges i strömstrcke, vid brokistor.
STRETA, v. n. 4. (fam.) Slräfva med alla
krafter. S. och arbeta. Häslarne s. med lasset.
S. mot strömmen. S. emot, göra ifrigt motstånd.
— Stretande, n. 4.
STRETIG, a. 2.* (fam.) Som fordrar mycket
stretande, ganska svår.
STRICKLA. f. 4. Fågclslägtet Charadrius.
STRID, a. 2. (isl. Slril ur) 4) Ganska häftig.
S. ström, bäck. S-l regn. Fälla s-a tårar,
gråta bittcrligcn. — 2) S-l hår. rakt och siräft.
S. säd. med fulla korn. S-a ax, väl matade.
STRID, m. 3. 4) Personers eller truppers
anfall emot bvarandra med vapen o. s. v. En s.
på lif och död. S-cn varade i Irc dagar. Han
föll i s-en. — Syn. Slagsmål, Fäktning, Envig,
Duell, Tvekamp, Träffning, Drabbning, Aktion,
Fältslag, Batalj. — 2) Krig. S-en emellan
Ryssland och England — 3) Tvist, oenighet
emellan personer eller partier, lefva i sländig s.
med hvarandra. Partiernas s. — 4) (fig.) a)
Förfäktande af stridiga meningar, åsigter. En
teologisk, lärd s. — b) Motsats i verkning,
riktning, syftning, vilja. Passionernas s. Vara,
råka i s. med sig sjelf.
STRIDA, v. n. 2. Irnpf. äfv. Stred. 4)
Kämpa med vapen o. d.; kriga. S. mol fienden för
fäderneslandet. S. med blanka vapen. S. med
någon. S. om ägandet af en provins. — Syn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
