- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Sednare delen. L-Ö /
531

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - The ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THE

TiD

531

THE. THEATER, THEMA, m. fl., se Te,
Teater, Tema, m. fl.

THE, se De.

THEM. sc Dem,

THEMIS, lémiss, nom. prop. f. (grek.)
Rättvisans gudinna.

THEN, se Den.

THEORB, se Teorb.

THER, se Der.

THESS, THESSE. se Dess, Dessc.

THIGNARMAN, se Tignarman.

THOR, nom. prop. m. Åskans och styrkans
gud, öfverguden hos de götiska och flera andra
forntida folk. Romarnes Jupiler (Juve pater,
Hehreernes Jchova ell. Juva). Ännu säges i
folkspråket: T. kör, åskan går. — Asalhor, den i
Aosarnes religion upptagne guden Thor. Se äfv.
Åkelhor.

Anm. Thor betyder i del gamla språket:
Dri-stigbel, djerfhel.

THORBAGGE, m. 2. pl. — baggar.
SeThor-dyfvel. — Skrifves äfv. Torbaggc. (Tornb-.J

THORDYFVEL, tordyVI, m. 2. pl. — dyflar.
(af Thor och Dyfvel, djcfvul) Bekant insekt af
Skalbaggarna. Enligt fabeln, Thors körsven.
Geo-irupes stcrcorarius. — Skrifves äfv. Tordyfvel.
[Tornd —

THOR BÖN, tordö’n, n. B. Åskans dån. —
Skrifves äfv. TordÖn. [Torndön.]

THORDÖNSRÖST, s. f. S. — STÄMMA, f. 4.
(fig.) Dundrande röst, stämma.

THORIT, m. 3. Mineral, som innehåller
Thorjord.

THOR JORD, f. sing. (kem.) En i nyare lider
upptäckt jordart.

THORSDAG, lörsdåg, m. 2. Femte dagen i
veckan, benämd efter guden Thor och svarande
mot Romarnes Dies Jovis. — Skrifves af några
äfv. Torsdag.

THORSMÅNAD, lörsmå’nadd, m. 3. Januari
månad.

THORVIGG, m. 2. (i södra Sverige) Åskstråle,
blixt, ljungeld. — Skrifves äfv. Torvigg.

THRON, sc Tron.

THUNFISK, se Tonfisk.

THY. pron. Gammalt ord, som ännu
stundom brukas för: Det, Dessa, helst i biblisk och
lagslil. Efter t., efter del. För l., brukligare
Förty, För l. atl. I l. ell. I l. all, alldenslund,
emedan. / l. mål, i t. full, i sådana mål, fall.

THYR, nom. prop. m. Krigets gud, enligt
Asaläran.

THYRS, ty rrs, m. 3. eller THYRSUS,
tyrr-suss, m. (grek. Thyrsos) Med murgrön och
vin-rankor omvirad staf, som Bachanlinnorna buro i
handen vid Bacchi fester. — Skrifves af några
äfv. Tyrs.

THÄDAN, sc Dädan.

TIA, ti‘a, f. 4. 1) Siffra, som betecknar talet
tio. — 2) Spelkort med tio tecken ell. s. k. ögon.
— 3) Bankosedel på tio riksdaler. En t. banko,
riksgälds. Grön, gul l.

TIAR. tiår, m. 3. (grek. Tiara) 4)
Hufvud-prydnad för konungarna i det fordna Persien. —
2) Den tredubbla påfliga mössan. — 3) (fig.)
Påf-liga värdigheten.

TI BAST, libasst, m. sing. Barken af
Tibast-busken, hvilken begagnas som dragmedel.
[Tid-bast.J

TIBASTBUSKE, m. 2. pl. — buskar,
Busk-växlen Daphnc Mezercum. Kallas äfv. Källarhåls,
Pepparbuske.

TIBET, -él, m. 3. Elt slags tyg af flnaslo
kamull.

TICKA, f. 4. Svampslägtet Bolelus.

TICK TACK, tFcktack. Ilärmningsord för
ljudet af en klockas knäppningar.

TID, m. 3. 4) Den oafhrutna forlgången af
på hvarandra följande ögonblick, antingen i
allmänhet. ifrån vcrldens upphof, eller inom vissa
bestämda gränser. Formen för våra
föreställningar om det på hvart annat följande. / t-ens
morgon, då intet var. T. kan ej lunkas ulan
varande. Den gamla l en, från verldens
skapelse till Chrisli födelse. Nyare l-en, från
reformationen till närvarande tid. Fdr l., den lid, i
hvilken vi lefva; äfv. (fig.) våra samtida. I l-en,
här i verlden, i det timliga. Gå ur l-en, dö.
I fordna l er. I äldsta t-cr.-. En l. af 100
år, af en limma. Hundra års, en limmas t.
Lång, kort t. På kortare l. än en dag. På
samma t. Den gyldene l-en, se Guldålder;
äfv. (fig.) den lyckliga liden. Någon t., en
obestämd, kortare tid. Han dröjer der endast
någon l. Sedan den l-en. Under l-en, medan
detta tilldrog sig. T. efler annan, flera gånger
med vissa mcllanskof. För knrl l. sedan, ej
lång tid före delta. Då för l en, på den l-en
ell. den l-en. Vid den l-en. Nu för l-en, i
närvarande lid. Med l-en, under tidens lopp, i
framliden, framdeles. Till en t., för en l., under
någon tid. En l. bort ål, för någoh lid. Han
repar sig ej på lång l., det dröjer länge, innan
han repar sig. Hvarföre har han ej gjort del
på så lång l.? under hela denna liden. Nu på
en t. har det varit bättre, på sednarc liden, &rc.
Ej ännu på en l., det dröjer ännu nägon tid.
För alla l-er, för beständigt, l alla t-er,
alltid. (Pop.) Kors i alla l-er! utrop af häpnad.
God, svår l., se God, Svår. God t. sedan, lång
tid sedan. Dyr l., se Dyr. T-ens bchof,
behof-ven för en viss ifrågavarande tid; äfv. närvarande
tids behof. T-ens lopp, dess fortgång. Fordna
l-ers minnesmärken, som i fordna lider
upprättades. 1 min t., under min lifslid. På min
l., då jag var med. Hans l. är förbi ell. han
har sett sin bästa l., del är snart förbi med
honom. Nyttja, använda, bruka l-en rätt.
Använda sin l. på lappri Förlora, spilla l-en.
Skicka sig efler l-en, rätta sig efler
omständigheterna. Draga ul på l-en. se Draga. (Fam.)
Del är på de sista t-er, verldens slut nalkas.
— 2) Viss, bestämd lid; räit, tjenlig. passande
tid; tillräcklig lid att göra någol. På viss,
bestämd t. Inom viss, förelagd t. Förelägga t.
Efler den utsatta l-en. Jag lemnar er åtta
dagars l. derlill, T-en är förfallen.
Behaglig l, se Behaglig. När l. blir, när rätta liden
kommer; äfv. när del blir tillfälle. I rätlan t.,
se Räll. I sinom l.. i rätlan tid, när som
behöfs eller det bör ske. I l., medan ännu lid är,
innan det hörjar blifva för senl. I god l.,
tillräckligt tidigt. I t. och otid, både vid passande
och opassande tillfällen; enträget och ulan all
urskilning. Allt har sin l., bör göras på rätt
tid; äfv. allt har en öfvergång. Del har sin t.,
går väl öfver. Arbete har sin t., man skall
arbeta. när man bör, men äfven taga sig lid till
hvila eller förströelse. Del måste ha sin l.,
fordrar cn viss tid (för att hinna till mognad,
fullbordas, göra verkan, o. s. v.). Dröja öfver l-en,
längre än man bort. Ha. få. ge ell. taga sig t.
till något, alt göra något. Nu är ej l. atl
tänka derpå. Del är ännu t. dcrtill, kan ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/2/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free