Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tretusen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tRE TM «61
TRETUSEN, grundtal. Tre gånger tusen.
TRETUSENDE, ordningstal. Som följer i
ordningen näst efter den tvåtusende niohundrade
nittionde nionde.
TREUDD, m. 2. Gaffel med tre uddar.
TREVÄGAMOT, n. 5. Ställe, der tre vägar
mötas.
TREVÄLDIG, a. 2. (bot.) T-e kallas växter
med sex ståndare, tre längre och tre kortare.
TREÅRIG, a. 2. 1) Tre år gammal. — 2)
Som varat tre år eller kommer att räcka så länge.
T-t arbete.
TREÖRSSLANT, m. 2. Slant, som gäller tre
rundstycken. Eljest Bankovilten.
TRIAD, - åd, f. 3. (grek.) Tretal, trehet,
treenighet.
TRIANDRIA, trianndrfa, f. sing. (grek.) Tredje
klassen i Linnés växtsystem, innefattande växter
med tre ståndare.
TRIANGEL. triånng’l, m. 2. pl. trianglar. 4)
Tresidig figur. Trchörning. — 2) Elt slags
musikinstrument af stål i form af en triangel, som
slås med en stållen, för att beledsaga annan
musik.
TRIANGULÄR.–––––-ä’r, a. 2. Trevinklig.
TRIBAD, - åd, f. 3. (grek.) Qvinna. som
drif-ver otukt med sig sjelf eller med andra af sill kön.
TRIBUN. -ün, m. 3. I. (lal. Tribunus)
öf-▼ersle. Se äfv. Folklribun.
TRIBUN, - ün. m. 3. IL (lal. Tribunal) i)
Talareslol. — 2) Hög. upprest ställning för
åskådare. — 3) Altan eller balkong på en offentlig
byggnad, hvarifrån man talar till folket eller
utdelar prisbelöningar.
TRIBUNAL, - -ål, n. 3. o. 3. (lat.) Domstol,
rätt.
TRIBUT, -üt, m. 3. (lal.) Skall; gärd,
skyldighet.
TRICK, n. 3. (engelskt ord) I whist och
träkarl. hvarje spel utöfver sex.
TRICOT. trikå’, m. (franskt ord)
Sticktyg. — Skrifves äfv. Trikå. — Tricoler (ell.
Trikåer), lätt åtsittande strumpbyxor.
TR1CTRAC, tricklråck, n. sing. oböjl. (eng.)
Elt slags brädspel.
TRIENNIUM, triä’nniumm, n. 3. pl. — ier.
(lat.) Tid af Ire år.
TRIFOLIUM, triföliumm, n. sing. Örlsläglc,
på svenska kalladt Väpling eller Klöfver.
TRIFVAS, v. dep. 2. o. 3. Impf. Trifdes och
Trefs. Sup. Trifvils och Trifts. 4) Befinna sig
väl, erfara en känsla af välbefinnande, finna sig
nöjd och tillfredsställd. Jag Irifs ej på landet.
Han trifdes ej länge der. Barnet l-ves icke,
saknar välbefinnande till följe af bristande
omvårdnad. oljenlig föda. o. s. v. T. ihop med, se
Förlikas, v. dep. — 2) Säges äfv. om djur och
växlcr med afseende på de mer eller mindre
gynnsamma förhållanden för deras lif. hvaruli de
befinna sig. och deraf härllytande större eller
mindre grad af helsa, kraft eller växtlighet.
Boskapen t-ves väl der. Fåren l. bäst på slätterna.
Träden l. icke i denna jordmån. Vinrankan
Irifs ej i norden.
TRIFVEN, sc Trefven.
TRIGLYF, - yT. m. 3. (grek.; byggn. k.) Eli
slags prydnad på frisen öfver kolonner, isynnerhet
öfver de doriska.
glyph.l
TRIG0N0METR1, trigånåmetri’, f. 3. (grek.)
Den del af matematiken, som lärcr. alt genom
tre kända delar (vinklar ell. sidor) af en triangel
finna de tre öfriga obekanta. Plan t., som [-hand-Il.
lar om rälliniga trianglar. Sferisk t., om sferiska
trianglar.
TRIGONOMETRISK. a. 2. Som hörer till
trigonometrien. T-a beräkningar. —
Trigo-nomelriskl, adv. Genom irigonometriens
till-bjelp.
TRILLA, v. n. 4. (fam.) Rulla, hvälfvas. Klo*
let l-de ur banan. T. i diket, utför trappan. —
Trillande, n. 4.
TRILLA, f. 4. Liten cnspannig, vanligen
tvåsitsig vagn.
TRILLING, m. 2. ^T-ar kallas syskon, som
äro födde på samma gång af samma moder.
TRILL1ON, –ön, m. 3. Tusen gånger tusen
billioner.
TRILLVAL, m. 2. Slaf i en trälla. —
Rättare Trällval.
TRILOB1T. –fl, m. 3. Ell slags petrifikal
af Crusiaceernas klass.
TRILSK. a. 2. (prov.; beslägtadt med Tredsk)
Ovillig, tredsk, envis, trög, lat.
TRIMESTER lrimä’sl’r, m. 3. (lat. Trimeslris)
Tre månaders lid, elt fjerdedels år.
TRIMMA, v. a. 4. (sjöt.) T. ell segel, ställa
del efter vinden.
TRIND, a. 2. Rund som ett klot eller som
cn vals, stock. T-a kinder. T-a armar. T. i
ansigtel. T. och fet. (Fam.) T. som en rofva,
myckel fet.
TRINDHET, f. 3. Egenskapen atl vara trind;
trind form.
TRINDKANT1G, a. 2. Som har trinda kanten
De l-a benen i handlofven.
TRINDLAGD, a. 2. Trind i ansigtel.
TR1NDSNÖ, m. sing. Hård snö, som faller i
trinda korn.
TRINTTATIS-SÖNDAG, m. 2.
Trefaldighets-söndag.
TRINITET, –él. f. 3. (lat. Trinitas)
Treenighet. irefaldighet.
TRIO, tri o, n. 4. (ilal.) 4) Treslämmigt
musik-eller sångstycke. — 2) (fig.) Tre personer,
förenade genom vänskap, intressen, verksamhet eller
lika tänkesätt.
TRIOL, -61. m. 3. (i musik) Notfigur,
bestående af trenne toner, som gälla lika med tvenne
af samma valör.
TRIPEL, lri’pp’l, m. 2. pl. triplar. (af lat.
Triplex) Trefaldigt tal ell. storhet; antal af tre.
TRIPELALLIANS, lripp’l-alliånngs, m. 3.
Förbund emellan Irc makter.
TRIPLERA, v. a 4. Tredubbla.
TRIPLETT, -plätt, m. 3. Afskrifl af en
kopia.
TRIPLICITET, - –él. f. 3. Trefaldighct.
TRIPOD, - på’d, m. 3, (grek.) Trefot.
TRIPPA, v. n. 4. (fam.) Gå fort på
fram-föllerna med små, lälta, nästan hoppande steg.
Füza fåglar l. T. fram, in, förbT, m. m.
Komma l-nde. — Trippande, n. 4.
TRIPPEL, tri’pp’l, m. sing. (ital. Tripolo) Ett
grågult mineral, som brukas till metallers
polc-ring. bestående af kiscl, jern och något lerjord.
TRIPP TRAPP TRULL, –trüll, s. sing.
oböjl. Elt slags sällskapsspel. Spela l. l. l. —
Säges äfv. om föremål, som i storlek äro efler
hvarandra. isynn. om barn.
TRIREM, trirém, m. 3. (lat.) Treroddarskepp*
TRISETT, sc Tresell.
TRISSA, tri ssa, f. 4. (af Trind) 4) Liten
rund, svarfvad skifva, hvarmed gossar roa sig. då
de med påkar sälla den i en stark, löpande fart.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
