Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Visa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VJS
VIS
691
Jag gaf honom ord och inga visor. — 2)
Salo-mos höga v., en af G. Testamentets böcker,
författad af konung Salomo.
VISA, v. a. o. n. 4. o. 2. (Ursprungi.: Göra,
att någon vet något; af Vela, t. wisscn, hvaraf
weissen.) 4) Låta se; med tecken eller ord fästa
ens uppmärksamhet på någol; framhålla, framle,
framlägga, framställa för ens ögon. V. cn tafla
för någon ell. v. någon en tafla. F. med
fingret på någon ell. någol. F. sina varor.
Klockan v-r på tio, visaren slår på tio. F. allt
hvad man har, äfv. (i lägre språket) visa de
kroppsdelar, som böra döljas. F. fråm, upp, se
Framvisa. Uppvisa. F. omkring, föra någon
omkring, för att visa honom hvad som förljenar
alt ses. V. üt, se U/visa. l. ex.: V. mig ul nå*
gon, som..., låt mig få se, nämn mig någon,
som... — Syn. Framvisa, Framle, Förete,
Förevisa. — 2) Genom tecken, ord eller skrift antyda
någon, hvart han skall begifva sig. vända sig, i
och för något ärende, o. s. v. V. någon, hvari
han skall gå, hvilken väg han skall följa. F.
en vägen, den väg lian bör taga. F. en lill
någon. Hvem har vist er lill mig? F.
honom dil. F. någon ifrån sig, antyda honom
alt aflägsna sig. (Fig.) F. ifrån sig någol, afslå,
vägra, ej anlaga det. F. en ur huset, .antyda
någon att aflägsna sig ur huset. V. en på dörrn,
äfv. v. ül en, be någon gå sin väg. V. åf, bårl,
se Afvisa, Bortvisa. V. fråm, visa någon vägen
fram lill elt ställe. V. cn fram och lillbaka,
hil och dit. F. hem, Tn, néd, upp, visa vägen
hem, &c. V. lill rätta, se Tillrättavisa. F.
üt, se Utvisa. — 3) Ådagalägga, bete, bevisa,
gifva prof på; utvisa, tillkännagifva, röja. F. sin
vältalighet, sin lärdom, sina behag. V. någon
vänskap, erkänsla, aktning. Han v-de mig
all faderlig godhet. Han v-r mycken
likgiltighet derför. V. sanningen af en sats. Han
v-de, all saken är sjuk. Tiden skall v. del.
Jag skall v. honom (ell. v. honom på), all...,
jag skall låta honom få se, atl... Detta
förhållande v-r, all... Ett ställe hos Tacilus
v-r, all... Erfarenheten har v-l, all... F.
sig vara karl, ådagalägga, all man är karl. F.
sig vara för, emot. — F. sig, v. r. 1) Framle
sig för synen, låta se sig, synas. Solen har ej
v-l sig i dag. Konungen v-de sig för folkel.
Han lörs ej v. sig. F. sig för penningar. —
2) Bele sig. Utbildas i denna mening alllid med
adjektiv. V. sig glad, ledsen, vänlig, ovänlig.
F. sig frikostig, uppriktig, oegcnnyilig,
ådagalägga frikostighet &c. F. sig otacksam mot
någon. Säden v-r sig vacker i dr, har ell vackert,
lofvande utseende. — 3) (fig.) Utmärka sig. Få
fingo i delta krig tillfälle all v. sig. — 4) Yppa
sig, röjas, förnimmas, spörjas. Eli tillfälle v-de
sig alt godlyöra felet. Det skall snart v. sig.
Del v-r sig väl med liden.
VISANDE, n. 4. Handlingen att visa.
VISARE, m. 5. 1) En. som visar. Mest i
sammansättningar. såsom Förevisare, Vägvisare,
m. fl. — 2) Slift, spets eller nål. som utvisar
någol. V. på ur, på limslcnar, på kompasser.
Se f. ö. Urvisare, Timvisar e.
VISARETÅNG, f. 3. pl. — tänger. Ell slags
spänntång hos urmakare.
V1SARHJUL, n. 5. Del hjul i elt urverk,
som drifver visarne.
VISARTAFLA, f. 4. Tafla med visare, som
medelst hjul kringdrifves. för atl utvisa någol,
l. ex. på elt ur, cn haspel. Jfr. Urtafla.
VISARVERK, n. B. Den del af elt urverk,
som drifver visarne.
VISBOK, f. 3. pl. — böcker. Bok,
innehållande en samling af visor.
VISDOM, m. sing. Se Vishet.
VISpOMSTAND. f. 3. pl. — länder.
Benämning på hvarje af dc fyra oxelländcr, som silla
längst inål i munnen.
VISE, vfse, m. 2. pl. visar, (i formspråket:
Anförare) Del enda honbiet i en bikupa.
VISERA, v. a. 4. (fr. Viscr) Påteckna bevis,
alt man genomsett och granskat någol. —
Vise-ring. f. 2.
VISGUBBE, m. 2. pl. — gubbar, och
VISGUMMA, f. i. Gubbe, gumma, som
försäljer visor.
VISHET, f. 3. 1) Klokhet, så vidt den
föresätter sig eget och andras fullkomnande till högsta
ändamål. V-ens bok, en af G. Testamentets
böcker. — 2) (i allin.) Klokhet; ändamålsenlighet.
V-en af dessa åtgärder kan ej förnekas.
VISHETSLÄRA, f. 4. Se Filosofi.
VISION, visebön. f. 3. (lal. Vision) 4)
Andeuppenbarelse. andesyn. — 2) Fantasibild,
dåraktig inbillning, inbillningsfoster.
VISIONÄR, vischonä’r, m. 3. 4) En som
inbillar sig ha syner eller uppenbarelser;
andeskå-dare. — 2) Svärmare.
VISIR, - fr, m. 3. (turk. Vesir) Statsminister
i Turkiet.
VISIR. - i’r, n. B. (fr. Visiére) 1) Fällgallcr
på en hjelm. — 2) Korn på skjutgevär.
VISIRKONST, visi’rkå’nnsl, f. sing. Se
Sle-reomelri.
VISIRLINIE. visi rli nje. f. 3. Se Sigllinie.
VISIRSKOTT, n. B. Skott, som i visirliuieri
träffar målet.
VISIRSTAF, visfrståv, m. 2. pl. — stafvar.
Slaf, indelad efter stereonietriska grunder i
regel-messiga delar, så alt man kan beräkna
kubikinnehållet af ett kärl, om man dermed mäter dess
längd, djup och vidd.
VISIT. - fl, m. 3. (fr. Visilc) Besök. Gå på
v. Göra v. hos någon. Vara på v. Betala,
besvara, återgälda ens v., besöka en tillbaka.
(Fam.) Fransysk v., ccrcmonivisit. Göra en
fransysk (spansk) v., kort visit. — Bildar några
sammansättningar, såsom: Ceremoni-, Höflighels-,
Barnsängsvisil, m. fl.
V1SITATI0N,–––––tschön, f. 3. Handlingen,
då inan visiterar; besigtning, undersökning.
VISITERA, v. a. 4. (lat. Visilarc) 4)
Bcsig-tiga, syna, uudcrsöka. V. vakterna. V. ett
fartyg, undersöka, om dess dokumenter äro i
ordning. — 2) Leta i hus, rum eller cn persons
på-hafda kläder efter något, såsom stulet gods,
kontraband, o. s. v. V. någon. Man lät v. hans
rum. V. en på kroppen.
VISITERING, f. 2. Se Visilalion.
VISITERNÅL, –crnå’l, f. 2. Besökares spjut.
VIS1TERRUND, m. 3. Rund, som göres, för
all visitera vakterna.
VISITKORT, visflkört. n. B. Lilen blankett
med påtecknadt eller tryckt namn, som, då man
vill göra visit hos någon och oj träffar honom
hemma, aflemnas i hans boning, för alt komma
honom tillhanda.
VISITLÅDA, visiTlå’da, f. 4. Lilen,
vanligtvis i förstugan uthängd, tilläst låda med en
öppning upptill, hvari besökande, som ej träffa den
sökta personen hemma, kunna ucdsläppa
visitkort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
