Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Ärtsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRT
ÄTT
ÄRTSTEN, m. 2. En stenart, ärtgul eller
brunaktig, en artförändring af kolsyrad kalk,
bestående af runda, ärtlika afsöndrade små stycken.
ÄRTSÅNGARE, m. B. Fågel af Sångareslägtet,
3^ tum lång, ofvan olivgrå med askgrålt hufvud,
inunder hvit. Sylvia Curuca.
ÄRTTRÄD, n. S. Det träd- eller buskartade
växlslägtet Robinia. Siberiskl Ä., cn art deraf,
som planteras till prydnad, med vackra gula
blommor.
ÄRTVÄLLING, m. 2. Supamat af kokta ärter
med sina skal.
ÄRTVÄXT, f. 3. 4) Växt med ärtblommor
(se d. o.). — 2) (i inskränkt mening) Växt af
ärtslägtet.
ÄRTÅKER, m. 2. pl. — åkrar. Med ärter
besådd åker.
ÄSKA, v. a. 4. 4) Fordra, begära. Ä. ljud,
begära tystnad af de närvarande, för atl tala till
dem. — 2) Säges om en gesäll, då han anhåller
hos embetet att blifva mästare. — Äskande,
n. 4.
ÄSPING, m. 2. 4) Elt slags fordom bruklig
tvåpundig kanon. — 2) En ganska giftig art af
Huggormssläglet, 4 till 2 qvarter lång, lill färgen
rostbrun. Colubcr Chersea. — Skrifves äfven
Esping.
ÄSS, n. B. 4) Se Ass. — 2) Spelkort med
blott ett tecken eller s. k. öga. — 3) (i brädspel)
Den sida på en tärning, som har allenast en prick.
Sex ä. Dus ä. Tres ä. Qvarl ä. Cinka ä.
— Har i plur. Ässer. i uttrycket Ässer all. det
kast, då begge tärningarnc uppvisa äss. —
Skrifves äfv. Ess.
ÄSSJA. f. 4. Bläslerugn, smideshärd. [Essja.]
ÄSTET1K, ÄSTETISK, se Estetik, Estetisk.
ÄTA, v. a. o. n. 3. Impf. Åt. 4) 1 munnen
införa, tugga och svälja något slags föda. Brukas
äfven för vissa djur. Ä. bröd, fisk, gröt och
mjölk. Ä. på en smörgås. Ä. gräs. A.
omåtl-ligt. Ä. sig mätt. Har du något all ä.? någon
mat, något som kan ätas? Hafva hvarken all
ä. eller dricka, vara utan både mat och dryck.
Ä. väl, larfligl, dåligt, vid sina dagliga måltider
hafva god, tarflig, dålig mal. (Fam.) A. som en
varg, som en häst, omåttligt. Han är så kär,
all han hvarken äter eller dricker, är alldeles
betagen af kärlek. (Ordspr.) Dens bröd jag äler.
dens visa sjunger jag, jag håller med och
berömmer den. i hvars tjenst jag är. — Ä. af, se
Afäla. — Ä. upp, se Vppäla. (Fig.) Ä. upp
sin egendom, genom fråsseri förstöra den. Ä. upp
hvarandra, ruinera h. Ä. upp sig, äta så, att
man återvinner kraflcr, får hull. (Fam.) Hon är
så söt. all jag ville ä. upp henne, hon är ytterst
behaglig. Del skall han få ä. upp, få umgälla.
Han skall få ä. upp de orden, de orden skall
han få plikta för. — (Fam.) Ä. ut, v. a. Sc Slicka
ut. Ä. ul, v. n. Upphöra alt äta. — 2) Intaga
någol af de dagliga målen, spisa. Ä. frukost,
middag, qvällsvard. Få vi inle ä. snart? Han
har ej ätit än. — 3) (med pron. rcll.) Gnaga.
Ä. sig in, igenom, ul.— 4) Fräta. Ä. undan,
fräta bort. Ä. sig in, fräta, bita in, nöta sig
in. — Ä. sig, v. r. 4) (om tyger) Nöta sig sjelf,
nölas af liggande. — 2) Säges om hundar, som
skafva sig till följe af skabb. — Ä-nde, part,
akt. Brukas äfv. adjektivt och substantivt. Tvenne
ä. herrar sullo vid ell bord. De ä. — Ä.
varor. säges någon gång passivt för: Ätliga varor.
ÄTA, n. sing. (fam.) Mat. Ge mig lilet ä. Ge
hönsen ä.
745
ÄTANDE, n. 4. Handlingen alt äta. Ä. och
drickande. — Bildar åtskilliga sammansättningar,
såsom: Kött-, Fisk-, Mjölkätande, m. fl.
ÄTA RE, m. B. En som äler. Mest i
sammansättningar, såsom: Kött-, Fiskälare, m. fl.
ÄTBAR, a. 2. Se Ätlig.
ÄTDAGS, ä’tdåggs, adv. (fam.) Tid all äta.
Är det inle ä. snart?
ÄTHÄFVA, f. 4. Se Vildpersilja.
ÄTLIG, a. 2. Som duger att äta. Ä-a varor.
Ä-a svampar.
ÄTSA. m. fl., se Elsa, &c.
ÄTSJUKA, f. sing. Ofta återkommandc, omått- •
lig och oordentlig hunger, åtföljd af maktlöshet.
ÄTT, f. 3. Furstlig eller adlig slägt.
Vasa-ätten. Ä-erna på Riddarhuset. Af god ä., af
god adlig börd.
ÄTTARBOT, m. 3. (ford.) Böter, som af en
dråpares frändcr gemensamt gåfvos åt den dödades
öfriga slägt.
ÄTTARGÄLD, c. 3. En årlig skall, som
fordom utgick i ortens produkter.
ÄTTARTAFLA. f. 4. Se Slamlafla.
ÄTTARTAL, n. B. Slägtregister. Hans ä.
gick upp lill Oden.
ÄTTBOREN, a. 2. neulr. — et. Af adlig börd.
ÄTTEBACKE, m. 2. pl. — backar. Se Ättehög.
ÄTTEBOT, se Ällarbot.
ÄTTEFADER, m. B. pl. — fäder. Se
Stamfader.
ÄTTEHÖG, m. 2. (ford.) Grafhög, som
tillhörde cn viss ätt. — Syn. Ällebacke, Ättekulle.
ÄTTEKULLE, m. 2. pl. — kullar. Se ÄllehÖg.
ÄTTESTUPA, f. 4. Hög, brant klippa, der
Nordens gamla inbyggare hade för sed, att, när
de blefvo ledsna vid lifvet, störta sig utför.
ÄTTIKA. ä’lticka, f. 4. En genom sur eller
ättikjäsning lill syra öfvcrgången vätska. Ä.
be-redes af vin. frukt, socker, honung, brännvin,
säd. m. m. Vin-, Cider- ell. Frukt-,
Socker-ell. Honungs-, Brännvins-, Ölällika, m. fl. —
I dagligt lal menas med A. vanligen Vinättika.
Äta något med ä. och olja. Inlägga i ä.
Försätta, blanda, lillaga med ä. Brygga ä..
bereda, tillverka ättika. — Sä. Ällikber edning,
-handel, -handlare, -tillverkning.
ÄTTIKBRYGGARE, m. 5. En som tillverkar
ättika.
ÄTTIKBRYGGD. f. 3. Tillverkning af ättika.
ÄTT1KBRYGGERI, n. 5. Inrättning, ställe,
der ättika tillverkas.
ÄTTIKFLASKA, f. 4. Flaska, hvari ättika
förvaras. — I enahanda mening säges äfven:
Äll i kbulelj, - kar a fin, -kruka, m. fl.
ÄTTIKFLUGA, f. 4. En mycket liten insekt,
som håller sig helst vid ättika och i jäsning
varande växtsafter. Mosillus cellarius.
ÄTTIKGURKA, f. 4. Gurka, inlagd i ättika.
— Brukas mest i plural.
ÄTTIKSHONUNG, m. sing. Sur
honungs-sirap eller honungssaft, hvartill någon älliksort
blifvit använd som lösningsmedel.
ÄTTIKSIRAP, m. 3. En af röd vinättika och
socker till siraps tjocklek inkokad sölsur vätska.
ÄTTIKSJÄSNING. f. 2. Den längre fortsatta
jäsningen af en vätska, som förut varit
underkastad vinjäsning.
ÄTT1KSKINN, n. 5. Mögel i form af skinn,
som sätter sig på skämd ättika.
ÄTTIKSROSOR, f. 4. pl. Vanliga trädgårds*
rosor. Rosa cenlifolia.
ÄTTIKSUR, a. 2. Sur som ättika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
