- Project Runeberg -  Ord för ord : svenska synonymer och uttryck /
xii

(1984) [MARC] Author: Johan Palmér, Herbert Friedländer With: Nils Hänninger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruksanvisning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

återfinns också upplysningar om prepositionsbruk i förekommande fall, t. ex.
frikostig (på 1. med), samt ord eller fras till stöd för konstruktionen, sålunda i
artikeln bryderi: (stå i) valet och kvalet. Parentes begagnas även vid dubbelformer
såsom dra(ga), ta(ga). En parentesupplysning syftar i regel framåt, sålunda i
artikeln fader 1 (vard.) (fars)gubbe. I motsatt fall anges i artikeln gubbe 2 bl. a.
(vard. för) far. Någon gång kan en parentesupplysning syfta såväl framåt som
bakåt, så i artikeln riddare 1: (om äldre förh.) riddersman, ädling osv., eller i
artikeln remmare 2: (sjö.) utsjöprick, flytande sjömärke. Parentes kommer vidare till
användning för att markera tvåfaldig användningsmöjlighet, så i artikeln ändra:
byta (om), vilket innebär att man kan begagna såväl byta som byta om; på
liknande sätt anger i mara 1 formuleringen ångest(känsla) att såväl ångest som
ångestkänsla kan ersätta uppslagsordet. Formuleringen över huvud (taget) anger,
att man antingen kan skriva över huvud eller över huvud taget. I vissa fall anger
en parentes även varierande stavningsmöjlighet, så exempelvis sym(p)tom.

Klämmer begagnas huvudsakligen i fyra fall. Inom klämmer sätts
uttalsbeteckning, substantivs bestämda singularform respektive pluralformen. Artikeln
folk 6 med tillhörande utbytesord avslutas sålunda med [folket], där sådana
betydelser redovisas, som den bestämda formen har utöver grundformen. Artikeln
bonde 1 anger först en rad utbytesord, därefter följer inom klämmer [bönderna]
med därtill hörande synonymer. På samma sätt återfinns adjektivs pluralformer,
där sådana ansetts behövliga, inom klämmer. Artikeln sparsam 2 med utbytesord
avslutas med [sparsamma] jämte synonym. Klämmer begagnas kring
konstruktioner och fraser efter uppslagsord, t. ex. i artikeln meddela sig, där avdelning 1
följs av [meddela sig med] jämte synonymer som (sam)tala med osv., och
avdelning 2 följs av [meddela sig till] sprida sig till osv. Artikeln rå för ger bl. a. (inte
kunna) hjälpa och avslutas med frasen [det rår han inte för] med bl. a.
utbytesfrasen det är inte hans fel. Slutligen har mer speciella varianter satts inom
klämmer, så exempelvis i artikeln mantel 1 bl. a. [(arabisk) burnus, (indisk) sari,
(romersk) toga].

Enkelt anföringstecken kring en synonym anger, att ordet används i bildlig eller
eljest någon speciell betydelse, t. ex. ’vika’ = markera (en plats).

Uttalsbeteckning har utsatts endast i särskilda fall, markerad med enkel
omskrivning med latinska bokstäver. Lodstreck (efter den betonade stavelsen) används
dels i löpande text för att ånge accent, dels inom klämmer för att skilja
homonymer av typen 1 falla på [fall’a på] = tillfalla, och 2 falla på [falla på ] = lysa på.

Ordklassbeteckning har använts enbart för att skilja homonymer av typen 1 slå
(subst.) = ribba, och 2 slå (v.) = smälla till osv.

XII

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordforord/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free