Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gosse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gosse—grann là t
(som en handhund), domdera, (vulg.) Uäfla,
rya
gosse se pojke, sven; (glad) garsong, prisse,
’gynnare’; (gamle) vän, (vard.) kamrat,
(rask) karl, ’gubbe’; (en flickas) boy friend,
fästman, älskade, älskling
gott so lindor god
gotta sig se gona sig; njuta (av ngt), glädja
sig (åt ngt), frossa (i ngt), (vard.) ha sig
gotter godsaker, ’gott’, sötsaker, slisk, klifs,
(vard. o. barnspr.) godis, gottis, namnam,
snask, ’snarr’; [karameller, konfekt, [-choklad];-] {+chok-
lad];+} läckerheter, (vard.) mums
gottfinnande se godtycke 1 — efter gottfinnan-
de efter (eget) välbehag, efter behag
gottgöra 1 se ersätta 1, vedergälla, utjämna,
uppväga, ge igen, återge, betala 1. erlägga
1. gälda (skuld); hålla (ngn) skadeslös (för),
ersätta (ngn för ngt), tillfredsställa, satisfiera
2 göra gott igen, ställa till rätta, avhjälpa,
’reparera’, bättra, göra bot för, (för)sona, ge
lön för, belöna 3 räkna 1. skriva (sig) till
godo, gottskriva, kreditera, rembursera,
tillgodogöra (sig) ersättning för, tillgodoräkna
(sig), tillgodoskriva ru (sig)
gottgörelse se ersättning 1
gottköpsvara billig 1. tarvlig 1. sekunda vara,
dussinvara, enklare fabriksvara, kram
gottskriva se gottgöra 3
gourmand [gormangU] 1 kräsen person,
läckergom, matvän, finsmakare, gourmé 2
storätare, frossare, matvrak, goddagspilt,
festprisse, ingen kostföraklare, glupsk
person, gluper, filfras, (bibi.) en som har buken
till sin gud
gourmé [go-| so gourmand 1, matkännare,
gastronom, (vin)kännare, Lucullus
goutera si’ gutera
grabb (vard. för) pojke
grabba tag i (vard. för) hugga för sig, rycka
åt sig, riva till sig
grace [gra’s] 1 intagande väsen, gratie, so
behag, charm, elegans, ’stil’; fägring, skönhet
2 ynnest, gunst, bevågenhet, nådigt
välbehag, ’nåd’; ynnestbevis — dela sina
gracer ägna sin uppmärksamhet lika åt alla
gracil smal, spenslig, fin(lemmad), späd-
vuxen, sylfidisk
graciös se behagfull, lätt o. mjuk (i rörelser
o. linjer), smidig, vig, välavvägd (rörelse),
sirlig, eterisk, sylfidisk; (små)näpen,
(små)-nätt, söt, behändig
grad 1 mått, ’steg’, ’trappsteg’, etapp; (i
samma) måtto 1. mån, nyans, utsträckning,
omfattning, se 1 styrka 2, nivå, potens;
(i algebra:) dimension 2 enhet, ’streck’,
(ibl.) temperatur(grad); (typogr.) typgrad,
(stil- 1. gravyr)storlek; (tekn.) vinkelgrad;
inhugg (på fil); (metall.) gjutrand; (tekn.)
(vass) kant, vass upphöjning; (snickeriterm
för) fåra 3 rang, värdighet, rangklass,
(tjänste)klass, ’ordning’, (ibl.) instans;
lärdomsgrad, doktorsgrad, doktorsvärdighet,
doktorat — i hög grad so mycket 3, oerhört,
högeligen — till en viss grad i viss utsträck-
ning, till en viss punkt, lill ett visst stadium,
1 viss mån, till en del, delvis, med vissa
inskränkningar, på visst sätt — tredje
graden misshandel 1. tortyr under
(polisförhör
gradera 1 (in)dela i grader, uppgradera ni,
förse med skala 2 ordna efter förtjänst,
värdesätta, uppskatta, värdera, bestämma
ordningen för, avpassa efter storlek, (ibl.)
klassificera
gradvis se småningom, grad för grad, gradu-
ell(t skeende)
grafisk skriflmässig, ritad, tecknad; grafik-;
tabellarisk, överskådlig; skrift-,
skriv-grafolog handstilsforskare, (ibl.) skriftexpert
grammatikalisk grammatiskt riktig,
språkriktig; distinkt, (ibl.) uppstyltad
gramse se förargad
grand 1 solgrand, atom, (stoft)partikel,
stoftkorn, (damm)korn, smolk, fnugg, fnyk
2 (vard.) grann — inte ett skapat 1. skapande
grand inte en smul, se ingenting — litet
grand en smula, se under 1 smula
grandezza [-ess’a| (överdriven) värdighet (1
uppträdandet), stolthet, (påfallande) elegans,
ståt
grandios i-å’s] storslagen, storstilad,
(stor)-ståtlig
grann 1 se vacker 1, prydlig; färggrann,
(färg)glad, färgrik, (färg)skimrande,
färg-klar, färgstark, färgmättad, prunkande,
prålande, braskande, starkt lysande,
skinande, brokig, mångfärgad, bondgrann,
yppig, prålig, bjärt, gräll, parant, ’livlig’
(i färgen); fint klädd, utstyrd, utstofferad,
sprättig, ’påsmetad’, (prov.) fiffig;
praktfull, ståtlig, präktig, ’stilig’, ’skön’; (om
språk 1. fraser) full av grannlåter 1. lull(ull),
högtravande, ’klingande’ 2 (motsats: grov)
(fackspr. för) tunn, fin, smal, klen, finhuggen
(ved) — grant (adv., även) (vard. o. prov. för)
tydligt, nogsamt, (mycket) väl, alltför väl
granne närboende, (prov.) nabo; grannfolk,
grannland, grannmàkt; (ibl.) bordskamrat,
bänkkamrat, knäkamrat, sidokamrat —
vara grannar bo vägg i vägg 1. dörr om dörr
granneligen (åld. för) mycket 1. ganska 1.
alltför 1. (åld.) fuller väl, till fullo, tydligt,
noga, nogsamt
grannlaga 1 taktfull, korrekt, hänsynsfull,
finkänslig, diskret, skonsam, just, ’gentil’;
jfr granntyckt, (ibl.) kritisk, skrupulös,
försiktig, jfr samvetsgrann 2 som kräver
diskretion 1. takt 1. varsamhet, ömtålig, delikat
grannlåt 1 prydnad(s-föremål); grann
utstyrsel, granna kläder, stass; galanterivaror,
nipper, (ibl.) smycken; bjäfs, krafs, pynt,
(vard.) krimskrams, luU(ull),
dingel(i)dang-(el); prunk, prakt, glitter, prål, flärd;
(värdelös) utsmyckning 1. dekoration,
krusiduller, krus, (värdelöst) flitter, (ibl.) tom ståt;
snirklar, sirater, ornament, utsirning
2 granna 1. grant klingande ord, (retoriska)
prydnader, (bombastiska) fraser, se under
fras 1, svulst, klingklang, artigheter, koinpli-
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
