Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hus- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus—huvud
furstehus, fursteätt, kungahus, dynasti
6 etablissemang, se firma 7 (skydds)fodral,
behållare, överbyggnad, huv — hus- huslig
—■ beställa om 1. ordna för sitt hus se om 1.
sköta om 1. ordna sina angelägenheter (före
ett uppbrott 1. med tanke på sin hädanfärd),
ordna för sig — fullt hus se utsålt — föra
stort hus ha stort umgängesliv, se vidare
under föra — Guds hus se kyrka 1, tempel,
jfr missionshus — gå man ur huse avtåga
1. rycka ut mangrant 1. allesammans —
göra rent hus (med) ’sopa rent’, se vidare
under 2 ren — ha öppet hus hålla salong,
se vidare under öppen — hålla hus uppehålla
sig, vara, vistas, hålla till 2; hushålla (för) —
som barn i huset se hemmastadd
huså se hembiträde
husbehov — till husbehov för eget behov, så
att det förslår, så att man reder sig,
någotsånär, någorlunda, nödtorftigt, lagom
husbonde (motsats: underhavande,
underlydande) familjens överhuvud, husets herre,
herrn i huset, husfader, familjefader; herre,
ägare, (vard. för hunds) husse; (prov. för)
bonde, hemmansägare, gårdsherre, ’patron’;
(vard.) ’gubbe’, jfr arbetsgivare
husdjur tamdjur, boskap, (nöt)kreatur,
krit-ter, fä(nad)
husera 1 se hålla till 2, dväljas, gästa,
kampera 2 fara hårt o. vilt fram, uppträda
brutalt o. obehärskat, icke ålägga sig ngt
band, härja, föröda, ödelägga, hemsöka 1,
rumstera; gå på, rasa, ’regera’, ’riva’ (i),
’rusta’, väsnas, larma, stoja, föra oväsen 1.
oljud; härska (obundet o. fritt), breda ut sig,
’göra sig bred’, grassera; förfoga (över), göra
vad man vill (med), handskas (med), fara
illa (med)
husesyn laga syn, av- 1. tillträdessyn, syn —
gå husesyn (skämts, för) gå och se på
rummen, gå en (inspektions)rond
husfolk gårdsfolk; tjänstefolk, tjänare,
(tjänste)personal
husfru se husmoder
husgeråd bohag, lösöre, mobilier; köksredskap,
(köks)utensilier
husgud 1 skyddsande, (av)gudabild; (om
fornromerska förh.) lärer, penater 2
älsklingsförfattare, ’idol’
hushåll 1 hemmets skötsel, hushållsbestyr,
hushållsgöromål, (stå för) rusthåll(et);
matlagning 2 familj 3 (gemensamt) matlag —
hushålls- huslig
hushålla 1 sköta 1. förestå hushållet (för),
(åld.) hålla hus (för), ha martasbekymmer
(för) 2 (motsats: slösa, misshushålla) vara
sparsam 1. hushållsaktig (med), ransonera,
rätta mun(nen) efter matsäcken, se spara
(på); handskas (väl 1. illa med), ta(ga) vara
(på), förvalta 1. sköta (ngt väl 1. illa)
hushållerska se husmoder, jfr hemhjälp
hushållning 1 hushåll 2 sparsamhet, ekonomi,
hushållsaktighet 3 skötsel, vård
husjungfru se hembiträde
huslig 1 tillhörande hemmet o. hushållet;
hus-, hem-, familje-, (syssla) inom hemmet,
hushålls-(ekonomi), marta(s)-(bekymmer) 2
hushållsintresserad, duktig i hem- o.
hushållsgöromål
husly (prov. för) logi, tak över huvudet
husmanskost enkel vardagsmat, enkel kost
husmoder fru(n) i huset, husfru, matmo(de)r,
(folkl.) mor; värdinna, husföreståndarinna,
hushållerska; jfr hustru; kökschef, kocka
husrum se bostad 4, jfr logi, härbärge
hustru gift kvinna, fru, (äkta) maka, (kvinnlig)
gemål 1. äkta hälft, (bond)mora; (skämts.)
’bättre hälft’, ’lagvigda’, (åld.) viv; (vard.
o. skämts.) ’fruga’, ’gumma’, ’kvinna’,
mutter; ’tant’, ’regering’; jfr husmoder; (neds.)
se käring 2
husvill utan tak över huvudet, bostadslös,
utan rum, utan nattlogi, utan tillflykt,
hemlös 1 — vara husvill ströva omkring på
gatan, ’gå brandvakt’
husägare gårdsägare, fastighetsägare, se
1 värd 1
hut skamkänsla, se skam 2, anständighet 1,
hänsynsfullhet, aktning, respekt— lära (ngn)
att veta hut se kväsa — veta hut veta skäms,
vara hövlig 1. hänsynsfull 1. ödmjuk, uppföra
sig anständigt, ta(ga) 1. visa hänsyn, hålla
sig i styr, hålla sig på mattan, (lära ngn)
mores 1. folkvett 1. att sänka tonen, jfr foga
sig 4
huta åt 1. till be ngn veta hut, (skarpt)
tillrättavisa, ge snubbor 1. skrubbor, (vard.)
låta (ngn) veta vad hans frid tillhör; läxa
upp, ge en uppsträckning 1. en skrapa, fara
ut mot, bryta ut mot, snäsa (av 1. till),
näpsa, banna, klandra, kväsa, (ibl.) hun(d)sa
med
hutlös se skamlös, obillig, oförsynt, oförskämd,
fräck, otidig, närgången, påträngande 2,
(vard.) ’nosig’, mopsig; tilltagsen, trotsig,
respektlös, vanvördig — vara hutlös inte
veta hut, inte ha ngn levande hut i sig 1. i
kroppen, inte skämmas, sakna skamkänsla
huttia 1 vara svag 1. obeslutsam o.
undfallande, se genom fingrarna (med), krusa,
dalta, göra sig till, hymla; göra undanflykter,
vara villrådig, dröja, tveka 2 (inte låta)
driva gäck (med), (inte låta sig) behandlas
nonchalant 1. vårdslöst — huttia med (även)
1 göra narr av; behandla nonchalant,
nonchalera, negligera 2 vara undfallande mot
huttra skälva (till) 1. darra 1. skaka av köld,
rysa, hacka tänder, genomfaras av
frosskak-ningar 1. köldrysningar, småfrysa
huv (spis)kupa, spiskappa; hölje, fodral, ’hatt’,
’kappa’, ’kåpa’, ’hätta’, ’huva’, ’hus’, (tekn.)
dom; (skruv)lock, kapsyl, (sjö.) kapell,
’mössa’ (av segelduk 1. metall), (mil.) kapp
(på projektil)
huva se hätta 1, mössa, huv
huvud 1 (vard.) (huvud)skalle, skall(e)meja,
(huvud)knopp; hjässa, (ibl.) kranium; (vard.)
hjärnkontor, ’(sopp)rot’, ’kålrot’, ’klot’,
’flint’, ’planet’, ’loft’, ’boll’, ’nöt(en)’, (vissen
i) plym(en) 2 gott huvud, fattningsgåva, in-
257
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
