Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sko ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sko—skolmässig
1 sko (subst.) 1 skodon, fotbeklädnad;
san-dal(ett), mockasin; jfr taffel 2 hylsa, beslag;
skoning, doppsko, hovjärn, hovbeslag —
i ngns skor (inte vilja vara) i ngns ställe —
veta var skon klämmer veta var det onda
Sitter, se vidare under 2 klämma
2 sko (v.) 1 ta(ga) 1. sätta på (sig) skodon 1.
kängor 1. skor(na), ta(ga) på (sig) om
fötterna; hålla 1. förse med skodon; sätta (järn)skor
1. hästskor på 2 förse med beslag, (för)stärka,
beslå, belägga (med skoning 1. skyddskant),
förse med skoning, kanta — sko sig rikta
sig på andras bekostnad, profitera, göra sig
oskälig 1. olovlig vinst, förse sig 1. håva åt
sig mer än tillbörligt, jfr hugga för sig, ge
sig (själv) till godo mer än tillbörligt,
missbruka andras situation 1. (nöd)läge, leva
högt på andras bekostnad, skära breda
remmar ur andras hud 1. rygg, (vard.) åka
snålskjuts, se rikta sig under 1 rikta, skära
pipor i vassen, passa på (tillfället), hålla sig
framme
skoband se skosnöre
skock se 1 flock 1, mängd 1
skocka se hopa — skocka sig 1. skockas samla
sig 1. samlas i stort antal 1. svärmar 1.
flockar, se flocka sig, tränga ihop sig, till
trängsel (upp)fylla, packa sig; stocka sig
skodon fotbeklädnad; [skor, pumps, sandaler,
kängor, pjäxor, stövlar]
skog skogstrakt, skogsbygd; utmark;
(skogs)-dunge, lund, (i högre st.) (skogs)hult;
plantering; urskog, jfr snår — barka 1. gå åt
skogen se misslyckas 1 — dra åt skogen dra
åt helvete, jfr försvinna 1
skogig skogbevuxen, skogbeväxt,
skogbeklädd, skogbekrönt, skogrik
skogsbryn skogsrand, skogskant
skogsrå se huldra
skogsskövling baggböleri
skoj 1 se gyckel, skojeri, rolighet(er),
lustigheter) 2 fuffens, spjuveri, ofog, upptåg,
(vard.) spex, bus; uppsluppenhet,
munterhet, stoj; nöje, galej, (vard.) kolifej, (åld.)
muntration; drift, nojs, spektakel 3 se
bedrägeri, charlatanen, gyckelverk,
rötmånadshistoria, (tjuv)knep, illojal reklam 4 (vard.
för) skojigt, roligt — på skoj för ro skull, se
under 1 ro
skoja 1 se skämta, säga ngt (bara) på skoj 1.
på skämt 2 [skoja med] se gyckla (med)
3 föra liv 1. (o)väsen, ha fyr för sig, stimma,
rasa, stoja, galnas, väsnas, flamsa, (prov.)
gantas, (vard.) lattja, (si.) spexa 4 se 1 lura 2,
svindla, se pungslå, vara oredlig (i affärer),
humbuga, ’vingla’, (vard.) fiffla
skojaraffärer se bedrägeri 1
skojare 1 se skämtare, skalk, spjuver,
odygds-påse, rustibus(s), skälm, filur, luv(er),
krabat, gyckelmakare, spektakelmakare,
’spelorre’, pajas; lurifax, galgfågel, kanalje,
gynnare, ravaillac, (vard.) rackare,
ill-maring, illparing, klippare 2 se bedragare,
skurk, ’köpenickare’, (vard.) sjajas
skojfrisk full av upptåg, uppsluppen
skojig se glad 3, rolig 1, livad 2; löjlig
skokräm skosmörja, blanksvärta,
(blank)-smörja, skopasta, läderbalsam
1 skola (subst.) 1 undervisningsanstalt,
läroanstalt, bildningsanstalt, lärosäte, (vard.)
plugg; utbildningsanstalt; skolhus, skollokal,
skolbyggnad 2 skolväsen 3 (vetenskaplig)
meningsriktning, konstriktning,
vetenskapligt system, vetenskaplig doktrin 1. lära 1.
teori; meningsgrupp, smakriktning, krets
(av lärjungar) 4 skolning, underbyggnad,
utbildning, uppfostran, fostran, handledning,
träning, dressyr 5 (ridk.) (högre) ridkonst,
hästdressyr — skol- undervisnings-,
pedagogisk — av gamla skolan av gamla
stammen, av gammal (o. fin) uppfostran, jfr
gammaldags; [vara av gamla skolan] ha
gamla 1. föråldrade 1. (ibl.)
samhällsbevarande åsikter — bilda skola få efterföljare,
samla elever kring sig — genomgå en hård
skola få pröva på, gå igenom ekluten, härdas,
bli garvad — ha god skola ha god skolning,
vara väl skolad 1. förfaren 1. införd 1. insatt
1. fostrad 1. utbildad — ha gått i skola hos
ha fått sin utbildning hos, ha tagit lärdomar
av, ha lärt av, ha tagit arv från, ha lärt
metoden 1. tekniken 1. metodiken hos, ha
stått under (ngns) färla — ha skolor ha gått
igenom vissa kurser, ha (fått) viss skolning
1. utbildning — skvallra ur skolan sc skvallra 1
— ta sin mats ur skolan sc draga sig undan 2
2 skola (v.) 1 se undervisa, fostra, öva (upp),
dressera, (ibl.) disciplinera; (ibl. nära)
instruera, leda 2 (om plantor) omplantera ra,
sätta om 3 (byggn.) fastkila ni 1. utfylla ra
(med småsten 1. skärv) — skolad utbildad,
övad, tränad, rutinerad, (väl) förfaren,
kultiverad, skicklig
3 skola (v.) 1 komma att, stå i begrepp att,
(i högre st.) gå att 2 se ämna 3 vara avsedd
för, vara ämnad till att, ha till uppgift (att)
4 böra, se måste 5 se 3 lära ■— skall det vara
får det lov att vara, vill ni ha, önskar ni —
vad skulle han där att göra vad hade han för
anledning att gå dit, varför behövde han gå
dit
skolastisk ordklyvande, (alltför) spetsfundig,
livsfrämmande
skolexempel typexempel, standardexempel,
’klassiskt’ exempel
skolfux (vard. för) lärare, jfr pedant
skolka undandra(ga) sig (arbete), hålla sig
undan 1. från, vara frånvarande 1. borta
(utan giltigt förfall), (förfallolöst) utebli,
(vard. o. si.) ta(ga) (sig) ledigt, hålla
frimåndag, ta(ga) bondpermission, bonna, ’ta
semester’, göra sig osynlig, smita (undan 1.
från), ’fira’, tryna, skubba, ’sticka’; (vid
allmänna val) vara en soffliggare; vara
skolsjuk, jolla, jolka, jfr lata sig, simulera
skolla se skålla
skolmässig (bl. a.) metodisk; pedantisk,
do-cerande, torr; (om översättning) slavisk,
osjälvständig, bunden vid originaltexten
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
