Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skäl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha skal att—skämtlynne
med armarna 1 kors 1. med händerna i skötet;
(ibl.) äta duktigt 1. med glänsande aptit —
ha skäl att ha all anledning att, jfr behöva 2
— med skäl med allt 1. fullt skäl, med (fullt)
fog, med all rätt, på goda grunder,
rätteligen 1, rimligen, rättvisligen, gott — randiga
skäl goda grunder, se vidare under randig —
taga 1. ta skäl ta(ga) reson, vara resonlig, låta
tala med sig, (ibl.) lyssna till argument —
utan skäl se omotiverat, obefogat, (göra ngt)
1 onödan, med orätt, falskt, falskeligen,
osannfärdigt, oskäligt, jfr icke för intet
skälig 1 billig, rättvis, befogad, tillbörlig, (rätt
och) rimlig, väl tillmätt, tämlig, vederbörlig,
rättmätig, riktig, passande, inte oskälig;
måttlig, ej överdriven, hjälplig; (om pris 1.
begäran) resonabel, moderat, facil,
överkomlig 2 tillräcklig, förnuftig, vettig,
(fullgod 1. (väl)grundad 1. behörig (anledning),
giltig — skäligen (adv.) 1 ganska, relativt 1
2 se anständigtvis
skäll l (hund)skall 2 (vard. för) ovett
1 skälla (subst.) pingla, ringklocka, bjällra,
(vall)klocka, (prov.) tjuka — bli annat
ljud i skällan bli annan låt; [då blev det
annat ljud i skällan] då fick pipan ett annat
ljud, se under 1 pipa
2 skälla (v.) i ge skall 1. hals, gläfsa, bjäbba;
se tjuta 2 vara ovettig 1. otidig 1. oförskämd,
gräla, ’bråka’, gorma, ryta, (grovt) okväda,
smäda; kalla (för) 3 (prov. för) klucka —
skälla ut 1. ner (vard. för) fara ut mot
(ngn), ge (ngn) en ordentlig uppsträckning,
ta(ga) (ngn) i upptuktelse, ge (ngn) ovett 1.
snubbor, okväda, överösa med ovett 1.
skällsord), (storm)gräla på, träta på, mäta (ngn)
skäppan full, ge (ngn) huden full, (vard.) ge
(ngn) på huden 1. på pälsen 1. på tapeten 1.
på nosen 1. på moppe 1. på tafsen, ge ngn ett
glatt lag, ge (ngn) hans beskärda del, ge (ngn)
hans hyra, ta (ngn) under enskild behandling;
läxa upp, snäsa, sträcka upp, skrupensa upp,
banna 1, dyvla på, ’hyvla av’, läsa lagen för,
(vard.) läsa lusen av, tilltvåla ni, (si.)
bassa, hun(d)sa, (åld.) hundfila; förkättra,
hudflänga, (ned)kritisera, nedgöra ni,
fördöma, gå illa åt, (vard.) racka ned på, usla ut;
låta (ngn) veta vad klockan är slagen,
uttömma 1. utgjuta 1. utösa ni sin vrede 1. sin
vredes skålar över
skälbord se glåpord
skälm 1 se bedragare, (spets)bov, skurk,
lymmel, kanalje, (vard.) rackare 2 skälmunge,
skalk, spelorre, skämtare, skojare, filur,
lu-v(er), gycklare, spefågel, tjuvpojke,
odyg-ding, gynnare, byting, krabat, slughuvud
skälmsk skälmaktig, skalkaktig, gäckande,
odygdig, okynnig, maliciös, raljant,
gäcksam, kokett, tjuvpojksaktig, spjuveraktig,
yster, skojfrisk, (vard.) full i fan 1. sjutton 1.
beng; (ibl.) klipsk, se illmarig
skälmstycke i fult streck, bovstreck,
skurkstreck, tjuvstreck, bedrägeri 2 puts, skoj,
se gyckel, spratt, skälmeri, spjuveri, kanaljen,
564
tokeri, narrspel, narrstreck, upptåg,
spektakel, trick, practical joke, se knep 1, ofog
skälva se darra i, jfr skaka 2
skämd i (motsats: färsk) förskämd,
ruttnande, ankommen, angripen, anlupen,
härsken, sur, (ibl.) boken, se rutten, (prov.)
åmig 2 (om luft, motsats: frisk) osund,
oren, instängd, förpestad, illaluktande,
unken, ’dålig’ 3 (om smak) fördärvad, usel,
dekadent, depraverad, degenererad, falsk
skämma förfula, vanställa, misskläda,
förskämma, ’fläcka’, vanpryda, skada,
förstöra, jfr fördärva, förta(ga); beröva (en
kvinna) oskulden, kränka, förföra, vanära;
besmitta — skämmas l färdärvas, ruttna,
förfaras 2 känna sig 1. vara 1 bli skamsen 1.
besvärad 1. generad, känna blygsel, blygas,
känna skam 1. obehag, ’rodna’, (prov., om
barn) tykännas; (få) stå där med skammen,
stå i skamvrån; (utan att) genera sig, (utan
att) göra sig samvete, (inte) dra(ga) sig för,
(inte) veta skam 1. hut 1. tojs, (ibl.) (inte)
ångra — skämma bort klema bort 1. med,
fjäsa bort, kela 1. pjoska 1. dalta 1. pjunka 1.
sjåpa med, bära på sina händer 1. på
händerna, låta få ovanor, fjäska för, pyssla om,
jfr omhulda, förstöra, förklema, demoralisera;
förfuska 1. fördärva (ngt); jfr bortskämd —
skämma ut skandalisera, trakassera, förtala,
smutskasta, missfirma, bringa skam o. nesa
över, skada (ngns) goda namn och rykte;
vara en skam för (sin familj), vanära,
(söka) skada, misskreditera, kränka 2, ställa
i skamvrån, sätta på skampallen 1.
skambänken, låta schavottera, häckla, 1 lasta,
förödmjuka, jfr håna — skämma ut sig göra
skandal, göra sig till narr, bära sig illa åt,
förgå sig, sjaska ner sig, dabba sig
skämt se gyckel, spektakel, glam, ras, löje(n),
(åld.) skämtan; kvickt 1. spirituellt 1.
humoristiskt infall, rolighet(er), lustighet(er),
skämtord, kvickhet(er), attiskt salt, komik,
humor; rötmånadshistoria, vits;
(putslustigheter), gyckelverk, practical joke, skalk- 1.
tjuv(pojks)streck, spratt, badinage, (vard.)
ploj, gag(s), upptåg, (ibl.) ’galej’; (ibl.) fars,
skämtpjäs, humoresk — på skämt utan att
mena allvar, för ro skull, se under 1 ro, (vard.)
på låts 1. låss(as)
skämta driva skämt, glamma, gyckla,
spek-takla, släppa gäcken lös, skoja, raljera,
nojsa, skalkas, roa sig; (ibl.) tokas, odygdas;
[skämta med] göra sig lustig över, bry
(ngn) för (ngt), driva 1. leka med, (vard.)
tråka, se gyckla (med), jfr häda 1 — det är
ingenting 1. inte att skämta med det är
(blodigt) allvar, det kan vara farligt —
inte vara att skämta med inte vara att
leka med, böra behandlas med omtanke 1.
försiktighet, inte böra nonchaleras
skämtare humorist, komiker, muntergök,
lus-tigkurre, rolighetsminister, rolighetsmakare,
kvickhuvud, vitsmakare, spefågel,
spelevink, upptågsmakare, skojare 1, gycklare
skämtlynne se humor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
