Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sparka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sparka—spektakel
(vard. för) ge avsked (på grått papper), se
avskeda 2
sparka 1 måtta en spark åt 1. efter, sparka
till, ge ngn en fot i ändan 1. i baken, ge en
’känga’, (vard.) kicka, toffla (till); (om häst)
slå bakut 2 åka spark(stötting), skjutsa på
sparkstötting 3 sprattla 1. spritta 1. hastigt
svänga med benen 4 (vard. för) avskeda 2 —
sparkas sparka varann; (om häst) sparka
bakut, slå (bakut) — sparka boll spela
(fot)boll, (vard.) sutta 1. fjutta (en) boU,
kicka 1. lira (fot)boll, fota, ’skjuta’ — sparka
ut köra bort 1. ut, utesluta, vräka 2
sparlakan se sängomhänge
sparlakansläxa se ovett
sparlåga — hålla ngt på sparlåga (bi]dl. för)
hålla ngt på undantag 1. på lut
sparsam 1 (motsats: slösaktig, extravagant;
riklig) hushållsaktig, hushållsam, noga
med 1. rädd om slanten, ekonomisk,
förståndig 1. försiktig (med pengar), klok 1. sträng
(hushållare 1. ekonom), återhållsam (med
utgifter), njugghänt, se snål 1, (vard.)
tavar-sam, härpensnärp, (ibl.) aktsam (med),
varsam; frugal, spartansk, tarvlig, enkel,
ringa, karg, knapp, nätt, njugg, restriktiv,
torftig, anspråkslös, indragen, inskränkt,
mager (skörd) 2 (motsats: talrik, vanlig,
allmän) fåtalig, gles, tämligen sällsynt, jfr
enstaka; [sparsamma] se 1 få — leva
sparsamt förstå att begränsa utgifterna, kunna
hålla på slanten 1. på styvern, dra(ga) in på
staten, leva på indragningsstat, leva
asketiskt — vara sparsamt med vara ont om, so
under ond
spartansk 1 (motsats: luxuös) (nöd)torftig,
ytterst anspråkslös, förnöjsam, se sparsam 1
2 (om livsföring) härdande, sträng, stram
spasm se kramp, (ibl.) ryck; [spasmer]
krampryckningar, konvulsioner, grimaser
spasmodisk se krampaktig 1
spatiös 1 (typogr.) mellanslagen, spatierad,
gles 2 se rymlig
spatsera se promenera 1, gå 1
spe se hån; nojs, (driva) gäck, (göra) narr 1.
spektakel, (lida) smälek, (ådraga sig) löje
— på spe för att förlöjliga
speaker [spi1-] utropare, ’härold’; talare;
hallåman, konferencié, programledare,
kommentator
speceriaffär speceribod 1. -butik,
viktualie-handel 1. -affär, diversehandel,
kolonial-varuaffär, livsmedelsaffär, (åld.)
hökarbutik, hökeri(affär), hökarbod, kryddbod,
kryddkramhandel, (vard.) ’magasin’, ’bod’
specerier viktualier, livsmedel, kryddvaror,
kolonialvaror, (åld.) hökar- 1. hökerivaror;
kryddor
specerihandlare specerist, diversehandlare,
detalj- 1. minuthandlare, (åld.) hökare,
kryddkrämare, (si.) sillstrypare
special- särskild; speciell; extra; för särskilda
ändamål, sär-(behandla)
specialgjord ’skräddarsydd’
(592
specialisera sig på särskilt ägna sig åt, slå sig
på
specialist (motsats: lekman, dilettant) se
fackman, mästare, expert, sakkunnig; se
auktoritet 5, kapacitet 3, jfr förfaren under
förfara
specialitet 1 särskild (yrkes)gren, särskilt
fack, specialvetenskap, särområde 2
egendomlighet, egenhet, särdrag, utmärkande
drag 1. egenskap, karakteristikon 3 styrka,
starka sida, force 4 speciell vara 1. produkt,
patentmedicin
speciell (motsats: allmän, generell) särskild,
bestämd, viss, specifik, (ibl.) esoterisk;
synnerlig, randig(a skäl); extraordinär,
eminent, undantags-, exceptionell; special-,
sär-(lagstiftning), punkt-(beskattning),
individuell; egenartad, (sär)egen, egendomlig,
oefterhärmlig, utmärkande, karakteristisk;
sällsam, ovanlig — speciellt (adv., även) se
särskilt, framför allt, bara 1 — något
speciellt något visst
specificera noga o. detaljerat ånge 1. uppräkna
1. förteckna
specifik 1 arttypisk, se speciell; särskilt
tjänlig (till), särskilt tillhörig 2 (fys.)
egentligt värme)
specifikation noggrann o. detaljerad
förteckning 1. uppräkning, detaljuppgift,
designa-tion
speciminera (genom utgivna skrifter) meritera
sig, kvalificera sig
spedition befraktning, frakt, varutransport,
varuforsling; transport- 1. fraktförmedling
spefågel skämtare, filur, odygdspåse, (en)
Ulspegel; gycklare, pajas 2
spegel 1 trymå, ’pigtittare’, (ibl.) reflektor 2
spegelyta 3 avgränsat fält, (dörr)fyllning;
(jäg.) fläck (på lårens baksidor hos hjortdjur)
4 (åld. för) mönster, förebild, exempel,
föredöme
spegelbild (trogen) avbild, återsken, reflex
spegelfäkteri 1. spegelfäktning skenstrid,
skuggstrid, skenfäktning, skuggfäktning,
ordstrid 1. ordväxling utan allvar,
skenmanöver, undanflykter, förevändningar,
knep, tomma ord, fraser, (ibl.) sofismer;
humbug, taskspeleri
spegla återge bilden av, se återspegla, avspegla,
reflektera 1; (ibl.) (upp)visa — spegla sig 1
se sig i spegeln 2 te sig, visa sig, framträda,
avspegla sig, speglas
spegling 1 se reflex 1 2 (bildl. för) avbild,
(ibl.) sinnebild; troget uttryck, noggrann
återgivning
speglosa se glåpord, jfr sarkasm
speja se spana, (vard. för) se, ’kika’;
rekognoscera, kunskapa, spionera; [speja efter]
leta 1. forska efter, hålla utkik efter (ngn)
1. på (ngt), lura på, se 1 lura 1, spänna
blicken (mot 1. utåt), söka utforska; [speja
på] (spänt 1. kritiskt) iakttaga 1, ha 1. hålla
ett (vakande) öga på
spejare se spanare, spion
spektakel 1 (åld. för) (teater)föreställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
