- Project Runeberg -  Ord för ord : svenska synonymer och uttryck /
763

(1984) [MARC] Author: Johan Palmér, Herbert Friedländer With: Nils Hänninger - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - ö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

• •

o

ö holme, 1 skär 1, (ibl.) ’kalv’, aloll
ö-insulär

öda 1 [öda borl| se förslösa 2 (om tid) se
förlora 1 3 (om exv. kraft) se offra 3

1 öde (subst.) Iförsyn, fatum, anan’ke,kismet;
lott, skickelse, predestination; tillfällighet,
slump 1; [ödetj (även) händelseutvecklingen,
omständigheterna 2 se 2 lycka 1; olycksöde,
olycklig skickelse, undergång, fördärv 3
levnadsöde, levnadslopp, liv 2, (ibl.) framlid;
[öden] upplevelser, livserfarenheter,
ante-cedentia; hävder 4 (vard. för) otur, olycka
— bli ngns öde falla 1. komma på ngns
lott - förena sina öden se slå sig ihop under
2 slå, jfr gifta sig — lämna åt sitt öde se
övergiva, strunta i — möta sitt öde jfr besegras —
ödets ironi oberäknad o. gäckande
händelseutveckling — ödets nyck se slump 1

2 öde (adj.) ensam, enslig, avskild, övergiven,
ödslig, obeboelig; obebodd, obefolkad,
folktom, (människo)tom; (om åkerjord)
ouppodlad, förfallen, (ligga) i lägervall 1. för fäfot
I. (ibl.) i ödesmål; (om natur 1. landskap) kal,
dyster, vild, naken 1, steril 3 — lägga öde
lägga för fäfot, se ödelägga

ödelägga nJ se husera 2, härja 1, nedbränna |U,
lägga i ruiner 1. i (grus och) aska 1. i spillror,
rasera, i grund fördärva, vandalisera, (vard.)
göra 1. ta kål på; utrota (befolkningen),
avfolka, spilla (människoliv) — ödeläggas se
rasa 1 — ödeläggande se förstörande
ödeläggelse ödeläggning, förstörelse, förödelse,
tillintetgörelse, utplåning, bortradering,
förödelsens styggelse; sabotage; 1 skada 2,
destruktion; (ekonomisk) ruin; undergång, död,
förfall 1

ödemark ödebygd, ödslig trakt, öde vidder,

vildmark, (afrikansk) bush, obygd; öken
ödesdiger skickelsediger, betydelsefull, jfr
2 avgörande; se katastrofal, fördärvlig,
olycksbådande, jfr olycksbringande — bli ödesdiger
få betydelsefulla 1. olycksaliga följder 1.
konsekvenser
ödesgudinna [ödesgudinnor] (i nordisk mytol.)
nornor, diser; (i klassisk mytol.) parcer,
moirer

ödmjuk blygsam, modest, självutplånande,
självförgäten, obemärkt, (bibi.) fattig i
anden 1. (åld.) i andanom; saktmodig,
undergiven, respektfull, underdånig, vördnadsfull,

vördsam; djup (bugning), foglig, ’mjuk’,
’krypande’, servil, devot: kuvad, kuschad,

spak, botfärdig; ringa, anspråkslös — göra
(ngn) ödmjuk se kväsa
ödmjuka se förödmjuka, kränka 2 — ödmjuka
sig (motsats: förhäva sig) icke längre visa
sig stolt 1. stursk 1. motsträvig, förödmjuka
sig, förnedra sig, kasta sig 1. ligga för ngns
fötter, stå 1. ligga på näsan 1. på magen för,
böja 1. falla på knä för, kyssa riset, kasta
sig 1. ligga 1. krypa 1. kräla 1. rulla sig i
stoftet för, slicka stoftet, falla ned för,
falla till föga, ta(ga) till bönboken, gå till
Ganossa, tömma kalken, underkasta sig,
böja sig, krypa till korset, supa den soppa
man spottat i, göra bot och bättring, slå 1.
stämma ned 1. sänka tonen, lägga bort alla
stora låter, stämma ned anspråken, lära sig
mores, lära sig veta hut, falla till fota (för),
’krypa’ (för), ’böja knä’ (för), se foga sig 4;
(ibl. nära) ångra sig
ödsla se slösa, förslösa
ödslande se frosseri 2

ödslig se 2 öde; (om natur 1. landskap) kärv,

ogästvänlig, naken 1
ödslighet (folk)tomhet, ensamhet,
övergivenhet, tröstlöshet, tristess
öga 1 synorgan, ögonglob; [ögon] (si.)
jack-(l)er, tiror, glysor, (korp)gluggar 2 blick,
ögonkast, (vard.) ’getöga’ 3 ’prick’ (på
tärning); märke (på spelkort); kvisthål;
(potatis- 1. grodd)knopp 4 nålsöga; hål, pipa (i
ost); (sjö. för) ögla (på tåg 1. vajer) —

ögon- okulär–det svartnar för ögonen ngn

är nära att svimma, jfr svindla 1 — falla i
ögonen påkalla ngns uppmärksamhet, vara
uppenbar, se framträda 2, frappera 1 —
fjällen faller från ngns ögon ögonen öppnas,
ngn kommer underfund med ngt, jfr komma
underfunil med — få upp ögonen för få upp
blicken för, upptäcka 2, märka 3 — få
ögonen på få uppmärksamheten riktad på, få
upp blicken för, (få) se, se upptäcka 1 — fästa
ögat på fästa blicken på, se 1 se på 1 — fästa
ögonen på se se 1 — för ngns vackra ögons
skull för ngns skönhets 1. utseendes skull, för
intet, för ingenting — göra stora ögon bli
förvånad, häpna —• ha 1. hålla ett öga på
hålla ett vakande 1. vaksamt öga på, hålla
uppsikt, akta på 1, bevaka 1, passa på 1,
speja, iakttaga 1, passa 1, se efter 2, övervaka
— ha ett gott öga till 1 se med vänskapliga
ögon på, vara vänligt sinnad 1. stämd mot,
tycka om, ha en viss svaghet 1. fäbless för,
vara förtjust i, svärma för 2 längta efter att

(763

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordforord/0785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free