Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Åbo som kulturstad. Av Axel Haartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A b o som kulturstad
Åbor u m met i Åbo stads historiska museum.
studier vid Kungliga Akademien för de
Fria Konsterna i Stockholm, men endast en
av dem, Ekman, återbördades till
hemlandet. Den närmaste anledningen till att
han, som nått en i viss mån erkänd
ställning i Sverige och hugnats med titeln
hovmålare, 1854 utbytte Stockholm mot Åbo,
är karakteristisk icke blott för den stad
han kom till utan även för hans lätt
entusiasmerade personlighet. Inom de för
Åbos fornminnen intresserade kretsarna
hade planer uppstått på prydandet av
domkyrkans kor med fresker, en plan vars
ursprung väl står att söka i Uppsaladomens
utsmyckning av Johan Gustaf Sandberg,
Ekmans lärare. Arbetet kom även till
utförande, och Ekmans målningar, i vilka
han bland annat skildrade biskop Henrik
döpande finnarna vid den strax utanför
Åbo belägna Kuppis källa, mottogos med
samma översvallande hänförelse som allt
konstnären under dessa triumfens år
frambragte. För Åbo blev Ekmans verksamhet
av utomordentlig betydelse. Denne »vår
Michel-Angelo», som han i tidens mer
väl-menade än lyckliga bildspråk kallades,
icke blott kastade glans över staden, han
samlade även kring sig de modiga
ungdomar, vilka med hans exempel för
ögonen vågade beträda konstnärsbanan, och
han skapade ett konstintresse, livskraftigt
nog att än i dag göra sig gällande. Vid hans
sida stod målaråldermannen Carl Gustaf
Söderstrand, som även han satts i tillfälle
att under en kortare tid idka studier vid
Akademien i Stockholm och vars varma,
uppoffrande kärlek till konsten på ett så
vältaligt sätt röjer hur djupt rotad känslan
för kulturens värden var hos alla
med-borgarklasser i Åbo. Redan 1830 hade
stadens målarämbete på hans initiativ
grundat en för lärlingarna i yrket avsedd
ritskola, nu ombildad och utvecklad av
Ekman, som i sin okuvliga optimism
drömde om en konstakademi. Liksom så
många andra av hovmålarns drömmar blev
denna aldrig verklighet, men skolan,
landets äldsta konstundervisningsanstalt, äger
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
