Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Bergmans läroår, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lenhet att uttrycka sig’ i skrift hade sålunda inte uppenbarat sig
under de första gymnasieåren, åtminstone var den i så fall
fördold för hans lärare.
Vår kännedom om dessa tidiga ungdomsår är sålunda mycket
ringa. Vi veta att Hjalmar Bergmans förståndsgåvor voro
stora, och att han i vissa avseenden verkade lillgammal. Systrarna
kunna berätta om hans förmåga att i samtal lämpa sig efter
personer med vitt skilda intressen och kunskaper. Av vissa
omständigheter att döma förefaller det som om hans teoretiska
intressen vaknat ganska tidigt. Hans konfirmationslärare,
dåvarande pastor Strandberg (sedermera prost i Arboga) har
berättat, att hans elev på grund av sin frågvishet beredde honom
vissa bekymmer — han hade trots sin ungdom läst en del
spekulativa filosofer. (Se Ruben G:son Berg, Hjalmar Bergman,
Verd. småskr.) Hjalmar Bergmans systrar minnas, att
Strandberg yttrat till familjen, att det verkligen var tur, att hans
vanliga konfirmationselever inte hade denna läggning. I ett
föredrag 1928 inför Estetiska föreningen i Uppsala, »Karikatyr och
Kliché», senare tryckt i den postuma boken »Det har berättats
mig» (1935), ger Bergman luft åt den övertygelsen, att
mottagligheten för estetisk påverkan vanligen inträder i
pubertetsåldern. Man får väl antaga, att även Bergmans egna konstnärliga
intressen — vilka i tjuguårsåldern voro verkligt omfattande, inte
minst beträffande bildande konst — börjat vakna under
gymnasieåren. Två omständigheter kunna — även om de på intet
sätt äro att ta högtidligt — antyda detta. Den ena är en
formulering i ett brev till systern Ester från den 12/12 1897, då hon
vistades i Paris. Den 14-årige brodern skriver och frågar henne, om
hon sett Pantheon, som skall vara så vackert och märkvärdigt —
»särskilt stilen, har jag hört». Den andra omständigheten är
friherrinnan von Friesendorffs berättelse om hans teaterintresse.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
