Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska idrottens organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modell af Stadion.
DEN SVENSKA IDROTTENS ORGANISATION.
Idrotten i Sverige är mycket fast organiserad, i det man
lyckats förena de olika specialförbunden för de idrottsgrenar,
som utöfvas utan dyrbara anordningar och redskap, i ett
gemensamt förbund, Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas
Riksförbund, hvilket stiftades år 1903. På detta sätt bar man
kunnat införa gemensamma bestämmelser, befordra godt
samarbete samt genom enhetlig öfvcrledning stödja, främja och
utveckla den svenska idrotten.
Pdksförbundsmötet är högsta myndighet inom den akliva
svenska idrottsrörelsen och består af representanter, dels från
sektionerna, som sända två hvardera, och dels från
distrikts-förbunden, som sända ett ombud för hvarje 500-tal idrottsmän,
dock minst ett och högst tolf ombud hvardera.
Riksförbunds-mötet afgör alla stadgefrågor och andra ärenden af
genomgripande betydelse och grundlagsenlig natur.
Riksförbundsmötet utser en öfverstyrelse på trettio personer,
hvilken öfverstyrelse utgör landets högsta myndighet i
idrolts-1’rågor. Dessutom tillsätter riksförbundsmötet ett stadgeutskott,
hvilket har att granska och afgifva yttranden i ärenden
angående ändring af stadgar och öfriga bestämmelser.
Öfverstyrelsen bereder ärenden för riksförbundsmötet,
fastställer instruktioner, bestämmelser och täflingsregler i alla
idrottsgrenar, samt beslutar i frågor, som ej höra under
riks-förbundsmötet. Öfverstyrelsen tillsätter inom sig ett
förvaltningsutskott, som har att sköta de löpande ärendena och handhafva
Riksförbundets ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
