Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon upprepade inom sig den lilla stadens
namn gång på gång: Kelbra! Kelbra! sjöng
det som ett halleluja inom henne. Hon älskade
själfva ljudet och lät det dröja som en
smekning på tungan, när hon i enrum sakta
hvi-skade: »Kelbra!»
Fru Tale såg till att det grönmålade
matsäcksskrinet med all sin präktiga förning stod
stadigt. Hon hade själf styrt om att allt
blif-vit behörigen nedpackadt, och hon uppmanade
sin lärda fränka att icke förglömma vare sig
pastejerna eller sylterna, utan låta sig väl
smaka.
Sophie tackade med många och hjärtliga
ord både för god undfägnad och behaglig ro,
men under det att meningarna stillsamma och
väl sirade gledo öfver hennes läppar, var
blicken redan långt borta; den gick med tankens
vingade bud.
Hela färden till Braunschweig föreföll henne
som en dröm, ur hvilken hon först vaknade
vid stadsporten. Det var sent på kvällen, och
vakten gjorde svårigheter att släppa in de
resande. Åndtligen lyckades det dock, och de
passerade genom de tysta, mörka gatorna,
förbi de sofvande husen.
I morgon kväll, tänkte Sophie Ottosdotter,
Sophie Ottosdotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
