Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hildarlek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hildarlek
— 373 —
Hinderhåld
Hildarlek, m. Krigslek, kämpalek, strid,
drabbning. [Isl. hildarleikr.] hildarleken
som skarpast påstod. Dalin Arg. 1, n. 7.
Inhämten kloka soldaters förfarenhet, fast
än I liggen i den roliga skuggan, och lären
ehr midt i hvilan hvad I skolen giöra och
låta midt i hildarleken. Ders. n. 31.
Hill? Hilla? Svepskäl, svekligt
föregifvande? [Jfr Rietz Hilla, med svek
narra.] j bære hiller före (i afs. på
eganderätten till ett gods). Gust. 1 reg. 3: 328.
Hill, Hilla, f. Hylla. Hill, Repositorium,
Pluteus, Buchbrett. Schroderus Lex. 36.
Bokhilla. Lind Ord. Hillor i et kjök. Ders.
Hillebårder, m. Stånddrabant. [T.
hellebardier.] jag då var en hillebårder
ibland min prinses lifvackt. /Is. Ban. 1:41.
Hillika, Hyllika, f. Hilka, hufvudbonad,
hufvudkläde. stånde däm innom Rådet
(rådmännen) och dheras iämnlijke frijt att
hafva på dän dödas hufvudh en hatt hillika
eller huffvudh klädhe. HSH 31:71 (1661).
Hyllicka, Calyptra, Haube. Schroderus
Lex. 28. Öfver hufvudet hängde en hvilka
eller et fyrkantigt linnet hvitt armekläde.
Linné Sk. resa 42.
Hillring, m. Hiller (Mustela putorius).
Schroderus Lex. 56.
Himberdag, m. Fastedag. [Isl. [-im-brudagr.]-] {+im-
brudagr.]+} dessa äro de 4 Himberdagar:
den första, Odensdagen näst efter Askodag;
den andra, Odensdagen näst efter
Pinges-daga; tredie, Odensdagen näst efter H. Kors
exalrationis; fierde, Odensdagen efter Luciæ.
Raimundius127. Hymberdagafasta. L. Petri
Kyrkost. 36 b.
Himlabloss, n. Jag seer the himlablås
(stjernorna), iag seer them liufligt brenna.
Spegel Guds verk 153.
Himlaglob, m. Himlahvalf. På thenna
himla glob ringränner soolen klara. Spegel
Guds verk 54.
Himlisk, Hirn melisk, adj. Himmelsk.
[T. himmlisch.] Siälen i allom är. .. utaf
himmelisk ädli. Stjernhjelm Here. 422.
Alsköns dygder och himlisk vet dit hierta
bekröna. Ders. 445. hennes himliska
skönhet. Lagerström Tart. 55.
Himmelsbröd, n. Manna, lät regna
Man til them til maatz. och gaff them
himmels brödh. Ps. 78:24.
Himmelskonst, f. Stjernkunskap,
stjerntyderi. een mann i himmelskånst fast vijs.
Messenius Disa 4.
Himmelskön, adj. the himmelsköne niyo
Heliconiske systrar. Stjernhjelm Parn.
tr. ini.
Himmelsskri, n. Verop. . Lind Ord.
Himmeltungel, n. Himlakropp. [Isl.
himintungl.] himmeltunglen (solen och
månen), som regere werldena. L. Petri Sal.
vish. 13:2.
Himmelvärts, adv. Mot himlen. [T. =]
Bält sin våg uhr bottnen böriar ... kasta
himmelvärtz. Rudeen 314. Min’ suckar
himmelvärts sig vända. Frese 256. Æneas
himlavärts nu sträcker händren båda.
Cel-sius_ Æn. 4.
Hin, 1. pron. Den andre, den förre,
förstnämnde, hwadh Konung wil giffua sigh
til örljgs, och stridha emoot en annan
Konung, sitter han icke först och tencker, om
han förmå ... Annars mädhan hin än nu
longt bortto är, serider han bodhskap til
honom och bedher om fridh. Luc. 14:31,32.
Arcken ... j hwilkom fåå bliffuo frelste
genom watnet, Hwilket nu ock oss saligha gör
j dopet, som genom hijnt betydt är. 1 Pet.
3: 21. Thetta är werre än hint. L. Petri
Sir. bok 39:40. molnstodhen ... kom
emellan the Egyptiers och Israels läghre... så
at tesse och hine ... icke kunde komma
til samman. 2 Mos. 14:20. Hine predica
Christum aff kijff... Men thesse aff kärleek.
Philipp. 1:16. Thessa haffuer tu förmanat
och bepröffuat såsom en fadher, men hina
såsom en streng Konung straffat. Vish. 11 :
il. theras galenskap warder allom vppenbar,
såsom ock hijnas war. 2 Tim. 3: 9. hinom
som Tyranniskligha handladhe, skulle sådana
brist wedherfaras, .. . Men thessom skulle
allenast betees, huru theras fiendar wordo
plåghadhe. Vish. 16:4. Så äro rinnande och
strömmande vatn bettre än de stillastående,
ty hine rensa sig sielf. U. Hjärne Anl. 4.
Gudlige vänta med hopp, ogudlige vänta med
ängslan: Hine det eviga lif, men desseden
eviga plågan. A. Nicander Vitt. 229. — 2.
best. art. Den. Ogräset äro hijns Onda barn.
Matth. 13: 3$. hins Ondas glödhande skott.
Eph. 6:16. Hin Store Gustafs stam.
Stjernhjelm Fägnesång.
Hinder, n. 1. Svårighet, the hadhe fram
före honom en döffuan man, then ther och
hinder hadhe j målet (xarföv jaoyiX^ov). NT
1526 Marc. 7: 32. — 2. Skada, förfång. Wij
wilie intet hinder göra tigh, vthan wij wilie
allenest binda tigh,... och wilie intet dräpa
tigh. Dom. 15:13. Gack bortt jfrå migh,
tu Satan, Tu äst migh til hinders (sxav&aXov).
Matth. 16:23.
Hinderfat, n. wij fruchtadhe, at thet
(skeppet) skulle komma på sandräffuelen,
och kastadhe the vth itt hinderfaat, och läto
så wräka. Ap. gern. 27:1". (x«X«cavTs<; xo
gxsöoi;; Vulg. summisso väse; Luth. lieszen
das gefesze hin. Spegel Ord.: "Hinderfaat
synes vara thet samma som man nu på
jach-terne kallar svärdet, hvilket hindrar vågarna".
Öfv. 1882: de ströko seglen.)
Hinderhåld, n. [T. hinterhalt.] 1.
Bakhåll, reservtrupp; eftertrupp. thenne litzle
hopen haffuer itt mechtigt hinderhåld. L.
Petri 3 Post. 89 a. en hoop Smålandz
knechter ... skutte på theres (Danskarnes)
hinderholdh,... Then Jutske Fånen var efterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
