Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Saktmodeliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saktmodeliga
— 704 —
Samaria
Saktmodeliga, adv. nådheligha och
sacht-modheligha regera. St. af Esther 1:2.
Saktna, intr. Sakta sig. Striden
sacht-nar. Spegel G. verk 97.
Sakvaltare, m. Sakförare. [T. [-sach-walter.]-] {+sach-
walter.]+} en sådan som tager sig an, såsom
en trogen sakvaltare, then förtrycktas sak.
Svedberg Sabb. ro 2:1661.
Sakvåldare, m. Målsegare. [Mnt. [-sake-wolde.]-] {+sake-
wolde.]+} Begärer någon leygd till rätta, och
saakvålldaren icke vill gifva frijd.
Schmedeman Just. 165 (1615).
Sal, n. Försäljning. [Isl. sal, n.] the
uthi alt köp och säll skole bruke Svenskt
mynt. Stjernman Com. 1:469 (1602).
Salamander, n. itt Salamandra. L.
Laurent» Nyårspred. I 2 a.
Salat, n. plåckade ogräset uthur salatet.
Schroderus Hoflef. 251.
Salbader, m. "Orimlig taal".
Stjernhjelm Or dl. till Here. [T. salbader,
skräf-lare, pratmakare.] Stor-spräkerij, lame
Saal-bader. Here. 398.
Salfva, tr. Smörja med salfva. [Mnt.
salven, T. salben.] then helge Ande, med
huilkom hiertat moste saluat och smordt
warda. L. Petri Krön. pred. G 3 b. hon
sigh smyckiar, stofferar, stryker och gnijder,
sminkar och salvar. Schroderus Albert.
2:99. träder Erchie Biskopen fram och
salfvar Hennes M:t (vid kröningen). Stock.
Mag. 3:1S7 (1620). Du salfvades med helig
balsams smörja. Eurelius Vitt. 39.
Salig, adj. Lycklig. [Mnt. salich.] gud
... iak eder nåde befaler salig och swnd
iil ewig tiid. Gust. 1 reg. 1:45. saligt
regi-mentte. 4:377.
Salighet, f. [Mnt. salicheit.] wnske ider
lycke och salughet (framgång) met wictorie
och säger vtöffuer allés wore och rikenszens
hedzke fiender. Gust. 1 reg. 10:239. seer
til huilken een salugheet (hjelp, frälsning)
Herren warder görandes j dagh medh idher.
2 Mos. 14:13. Herren ... är mijn saligheet.
15:2. Then ther stoor salugheet bewisar
sinom Konung, och gör wel medh Dauid.
2 Sam. 22: 51. Skulle Jonathan döö then
een så stoor salugheet (seger) giordt haffuer
j Israel? 1 Sam. 14: 45. genom honom
(här hof vitsmannen) hadhe Herren giffuit
saligheet j Syrien. 2 Kon. 5: l.
Saligliga, adv. Saligt; lyckligt. [Mnt.
salichlike.] lära vngt folk, huru the
saligliga for gudi epter andanom, och wijsliga
for werldenne til persona och götz handla
skulle. Sal. ord. 1536 försp. skal man
saligligha regera menniskionar, så mötte thet
skee medh gudz ordh. O. Petri 1 Post.
42 a. wij eder... aff alle bedröffuilse och
widermöde åther igen till wälfardt, vtij frijd
och rolighett, saliglige insatt haffue. Gust.
1 reg. 12:254.
Saligmakare, m. Saliggörare. [Mnt.
salichmaker.] Christus wor salighmakare.
O. Petri Svar till P. Elice el a.
Salknekt, se Sadelknekt.
Salpeter. [Mlat. salpetra.] salpetther.
Gust. 1 reg. 2: 164. saltpetra, best.
salth-petran. 3: 153. saltpeter, saltpetter. 3:155;
Var. rer. voc. P5a; L. Petri Sal. ord. 25:
20; Comenius Tung. 104. Saltbittret.
Carleson 239.
Salsa, f. 1. Sås. [Mlat. salsa, Mnt. salse.]
skolen ätat (köttet) medh bitter salso. 2 Mos.
12: 8. the skola ätat medh osyrat brödh och
salso. 4 Mos. 9:11. (Öfv. 1878: beska örter.)
Man skal giffua oss ena beska salso. P.
Erici 1:181 a. godh starck senap ... Til
vil-brådh sådan ampra salssa tiener. R. Foss
93. At göra een godh Salsa, som man kan
bruka på resor eller elliest. Colerus 1:348.
een kostelig salsa, som gifver god appetijt
til at äta. Ders. (Se Fries Ordb. bitterkrasse.)
— 2. Sälta. Salsa, salsedo. Comenius
Tung. index.
Salser, n. Såsskål, saucière; saladier.
[Mnt. salser, saltzer; T. salzier.] Catillus,
saltzere. I^ar. rer. voc. G 8 b. salseer,
ace-tabulum, oxybaphum. Comenius Tung.
index. Ettickia ... uthi saltzer, såsom ock
sallat, upbohren varder. Ders. 302. På stekar
varda upsatte i saltzer (scutellis) doppkrydder,
salat, rättickia, pepparrot, och insyltat frucht,
oliver, cappris, gurckor, rödhbeeta. Ders.
566. Faat af tenn, steen, trä, både smörkar,
saltzer och saltkar. Stjernhjelm Bröl. 26.
Salt, n. wij haffue saa monge skepper
salth till hope ath wij vell kenne hwar annen
(skrifver erkeb. Jakob Ulfsson till Svante
Sture). HSH 20:292 (1510). han brukade
skendelige munnen på Konungen. Men han
bleff therföre afflöndt så att halsbenet brast.
Dock icke för än 8 åår ther effter. Man
plägar seija, thet ligger lenge saak i salte.
Svart Kr. 158. [Isl. i salti liggr sök.]
Saltaska, se Sadeltaska.
Saltkonst, f. Saltsjuderi. enn
neder-länder... tilbudett sigh att wele vprätte enn
saltkonst här i rijkedtt. Hist. handl. 13.
1:206 (1565).
Saltkälla, f. Wele wij och athij komme
thet mesta salth kellor tiil gongx som j
formegthen aastadt komma. Gust. 1 reg.
2: 204.
Saltstum, adj. ? äro onyttige saltstumme
hunde. P. Erici 2: 41 b. (Stället är
påtagligen korrumperat; i Erici’s manuskript
har trol. stått: äro onyttigt salt, stumme
hundar, motsvarande originalets sind das
tumme Saltz, stumme Hunde.)
Saltvelsk, ett slags kläde. Stendelsk
eller Saltvelsk. Hallenberg Hist. 3:4 (1613).
Saltvelsk, kläde för artilleristerna.
Hamilton 74. Fyrlodh eller Saltvälck.
Stjernman Com. 2:457 (1646).
Sam aria, f. Kaftan. Samaria, Kasjacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
