Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spets ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spets
— 791 —
Spilare
men i brist derpå af furu. Adlersparre
Afh. 225. giöre låte Ett tusend spettzer
(spets-stakar)I och ther till vdder . . . och hwar
samme spettzer icke aff asketrää alle giorde
bliffwe kunne, szå må the well giorde bliffwa
af fure och annett trä. RR n/« 1545. Ingen
sköll eller spesz wart seedd. Dom. 5: 8.
skola the medh jern och spetz platt
för-derffua them. 2 Sam. 23: 7. han ... toogh
then Egyptien spetzen vthu handenne, och
slogh honom j hiäl medh sin eghen spetz.
23:21. — [Jfr D. lade løbegennem spidsen,
"lade løbe mellem 2 rækker med spyd
be-væbnede". Kalkar.] huar thet packet (det
upproriska krigsfolket) ingelunde vela lata
seya sig, ath man thå ingeledis szeer genom
finger med them, vtan låter them löpa dorghck
{= igenom) then longe spedtz. Gust. 1 reg.
9: 318. Hade mann ... låtit en hoop löpa
igenom then longa spetz, the hade vell lärt
ther epter ath bliffua hoss theris feneke.
9: 338. —• 2. Skara af krigsfolk, slagordning.
gresligen som en schikkat spijtz för slotin.
Tideb. 12. The Chaldeer giorde tree spetzer,
föllo til Camelanar och togho them, och
slogho drengenar medh swerdz ägg. Job 1:17.
the slogho j speeszen på markenne widh
fyra tusend män. 1 Sam. 4: 2.
Spets, Spits, adj. [T. spitz.] 1. Spetsig.
du veest intet, eller kanst förstå, Huad Musa
kan, och hennes lärde spitze (hvässta) fieder.
Stjernhjelm Parn. tr. 2: 7. (Stjernbilden
Skytten) skiuter ut stoor köld ... Hans
skek-tor (ispiggarne) allestädz kring taken spetzse
hengia. Spegel G. verk 162. Soolen gåår
i söder Och gör at hetan oss så mykket ej
bemödar, Emedan strimorna nedskiutes ej
så spitza, Men komma brutne fram. Ders.
155. En häst skal hafva spetsa öron.
Carleson 173. theras tänder äro spessare än
pijlar. Schroderus Kors. 463. — 2.
Spetsfundig. han hade et spits och ilfundigt
hufvud uti många politiska saker.
Raimun-dius 10.
Spetsa. Spetsa sig på, bespetsa sig
på. [T. sich spitzen auf] annat spetzade
vij oss uppå, när vij resan i förstone
begynte til edert land, än at gifva eder konung
skatt. Peringskiöld Vilk. 265. Jag hade
spetsat (betänkt) mig på et svar. Lind Ord.
Spetsbofveri, n. [T. spitzbüberei.] Men
han fick uthi längden skam För sitt
spitz-bofverij. Olfson Christiern 120.
Spetsbuk, m. Bedragare, listighe,
otrogh-ne Rådh, foszsvantzare och spitzbukar. R.
Foss företal 3 b.
Spetsfinger, n. man måste hålla
för-säckringen af Hallandz possession uthi 25
åhrs tijdh, medh spetzefinger (hålla noga,
strängt på?). Stjernman Riksd. 2: 1085
<1645).
Spetsfundig, adj. Skarpsinnig, then
verld-berömde spitzfundige Florentiniske mäte-
konstneren Galilæus. Stjernhjelm Arch.
H 3 a.
Spetsglas, n. Spetsglans. [T. spitzglas.]
Spissglas. Comenius Tung. 104. spisseglas.
Ders. index.
Spetshjerne, m. Slughufvud, klippsk,
slipad person. Altså äre ock the listige
spitz-hiernar, öghnetienare och fuchssvantzare i
hofvet täckelighe. R. Foss 2.
Spetshosor, f. pl. Ett slags byxhålkar
på spetsar [pikar). Spetsehosor. Spetsar
och hillebårdar voro stundom vid udden
försedda med sammetshosor och fransar af
re-garn. Adlersparre Afh. 226, 234.
Spetsig, adj. Spetsfundig, thenne
speet-zighe Anden. L. Petri Exorc. E l a. kättare
medh theras spitzigha sophistrij och
lögn-böker. P. Erici 3:85 a.
Spetsmakare, ni. Skaften eller stakarne
till spetsarne (pikarne) gjordes af enskilde
handtverkare (äfven kallade spetsmakare).
Hamilton 121.
Spetsränna, intr. Tornera. Sylvius Er.
01. 490.
Spetssmed, m. Spetsuddarne
tillverkades vid factorierna af s. k. spetssmeder.
Hamilton 121.
Spickelera, f. Blålera. Blå leera eller
spickeleera är altid mager. Risingh 14. Jfr
Ihre G loss. spekelera.
Spierfdräng, m. Spjutbärare?
(tryckfel? Af T. speer, Fsv. spicer? jfr T.
speer-gesell.) red aldrafrämst... Hertigens
understallmästare, och näst efter honom nio utaf
Hertigens Spierfdrängar. J. Werwing 2:160.
Jfr Spisdräng.
Spik, m. 1. Käpp, staf. (Jfr
Handspik.) Hr David låtte giöra skräppa och
spijk, Gåer omkring landet en pelegrim lijk.
Sv. forns. 1:179. — 2. Brodd. Kornet har
gådt i spik och sielfva brådden visade sig.
Carleson 368. — 3. Membrum virile,
ståndare. (Se Stån dar e; Rietz spik.) Kring
blommans styl (pistill) sex spikar, Som bära
på sin topp en dallrand tväreslå. Rudbeck
d. y. 134.
Spikanard, m. Lavendel. [Spica nardi.
T. spikenard.] Spijkanard (Nardus).
Comenius Orb. piet. 33. Spik-nardus. Lind Ord.
Spikdraga, tr. Lät tiära tina båtar och
spijkdraga them. Colerus 1:79.
Spiker, Spik, m. Magasin,
spanmåls-bod. [Mnt. spiker, T. speicher.] Han hade
rijkt visthuss, och en lång spijker, Ther
mången fläsksidha uthi lågh. R. Foss 122.
opretta i städerne visse spijker och
korn-huus och der uthi på nödfall och infallande
dyr tijdh hafva liggiandes godh provision
af spannemåhl. Stjernman Riksd. 2:1146
(1649).
Spila, f. Spjele. [Isl. spila.] Lind Ord.
Rietz.
Spilare, m. Packare. [Af Mnt. spilen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
