Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 11. Vaner - § 12. Nornor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När asar och vaner ingingo förlikning, gåfvo de
hvarandra gislan. Vanerne gåfvo åt åsarne Njord
och hans barn Frö och Fröja (se § 22), hvilka
sålunda upptogos bland asarne, och dessa gåfvo åt
vanerna Höne (§ 7), med hvilken de sände Mime,
och för honom fingo de sjelfva Quåse (se § 21).
Vanir pl. af samma rot som vinr, vän.
Från vattnet utgår jordens fruktbarhet, och vattnet
eller det flytande elementet i allmänhet är ett oundgängligt
vilkor för allt organiskt lif. Vid haf och floder
utvecklar sig lifvet mägtigare och betydelsefullare, och fisket,
det äldsta näringssättet, är fästadt dervid. Först sedan
asarne förbinda sig med vanerne, vattnets guddomligheter,
utvecklar sig gudaverksamheten i sin fulla glans och
utgjuter sitt ymnighetshorn öfver jorden. Jfr öfriga
personligheter, i hvilka hafvet framträder (se § 23).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
