Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 17. Tor. - § 18. Balder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den stora salen. »Hvi äro Fröjas ögon så vilda? Det
brinner ur hennes blick likt eld.» Den sluga tärnan
sade: »Fröja sof icke i åtta nätter, så trängtade hon till
jättarnes verld.» In kom jättens arma syster för att bedja
om brudgåfva, sägande till den förmenta Fröja: »lemna
dina röda ringar från händerna, om du vill vinna min
vänskap och huldhet.» Då qvad Trym: »bären hammaren
in att bruden viga, läggen Mjölne i möns knä, vigen oss
samman med Vars band!» Hjertat log i Lorrides bröst,
då han, hård i hugen, kände sin hammare. Trym dräpte
han först, och krossade derpå hela jätteslägten. Den gamla
jättesystern, som bedt om brudgåfva, fick slag för
klingande guld, hugg af hammaren för ringars mängd. Så
fick Odins son sin hammare åter (Sæm. E.: Hamarsheimt
1. þrymskviða).
þrymr, den larmande, dånande, af þruma, larma, dåna.
Få eddadikter hafva så, som denna, genomträngt,
folket öfver hela norden. När Tor hvilar, d. v. s. när
sommaren med sitt åskväder är förbi, larmar och rasar
den lösta jättekraften i oväder och stormar; hon har
röfvat Tors hammare, d. v. s. hon tror sig kunna
efterhärma Tor. Men Tor far och hemtar sin hammare och
bringar jättekraften till ro. Den i denna myt omtalade
huvudprydnaden, brudelin, är ännu i bruk på Island.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
