- Project Runeberg -  Ur en agitators lif /
10

(1904) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då min plågoande en och annan söndag gick till någon längre
bort aflägsen kyrka för att höra någon riktigt schartauansk
hel-vetespredikant, hvars rykte nått till hans öron. Vid sådana
tillfällen kunde han till fots traska 2 ä 3 mil, ja, ibland hände det
till och med, att vägen var så lång att han icke kom tillbaka
förrän måndags middag.

O, himmel, hvilka festdagar för mig! Då hade jag hela
söndagen- fri, ty hans hustru, som visst icke var läsare, utan en
beskedlig, menlös och sjuklig stackare, gaf mig då lof att gå ut
och leka, blott jag passade på att vara hemma då mannen kom
hem. Ibland glömde jag mig och då gick hans vrede icke
allenast ut öfver mig, utan äfven öfver hans stackars hustru, hvilken
han ofta, om också lindrigt, misshandlade.

Efter sådana långbesök hos helvetespredikanter sökte han
alltid att införa nya metoder för sin enskilda husandakt. En
gång tillsades vi sålunda att endast hålla handen för pannan och
böja hufvudet då han höll sina bönestunder för oss och en annan
gång erhöllo vi order att resa oss upp medan han bad. Vid ett
tillfälle, det var samma vinter jag gick till prästen för att
konfirmeras, kom han hem efter ätt ha åhört ett nytt andligt ljus
samt befallde oss att falla på knä på golfVet med hufvudet
hvi-lande på stolsitsen, medan han bad. Hustrun och de båda
gesällerna efterkommo, dresserade som de vöro,,befallningen’, men
jag protesterade genom att bli sittande. Jag hade nämligen länge
känt mig upprörd öfver de galenskaper, han hittade på.

Det blef en förskräcklig uppståndelse, som slutade med, att
jag sökte skydd hos en i närheten boende bonde, som gaf mästaren
en sådan uppsträckning, att han lofvade att för framtiden befria mig
från dylik dressyr, ehuru han på samma gång framhöll som sin
orubbliga mening, att den eviga fördömelsen säkert väntade mig.

Jag har här i korta drag skildrat min mästares
uppfostringsmetod, en metod, som på mig hade precis motsatt verkan mot
hvad som beräknats. Jag var af ett gladt, lifligt lynne, gud stod
för mig som ett mysterium, som något stort, godt, upphöjdt och
outgrundligt. Jag hade förut icke haft någon motvilja mot att
läsa väre sig bibel eller salmbok, men under mitt vistande där,
med dessa evigt enahanda, långa och tråkiga predikningar jämte
därtill hörande för mig obegripliga utläggningar om synd och
evigt helvete, återlösning oeh pånyttfödelse samt salighet för ett
utvaldt fåtal, blef alltsammans vämjeligt för mig. Och så hörde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paagitator/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free