Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättsalen, i det han mumlade något mellan tänderna om
»kringflackande uppviglare», hvarigenom jag förstod att jag nu var känd
af den herrn.
Några blekingsbönder kommo ut och skyndade efter mig.
När de upphunnit mig, gåfvo de sig genast i samtal med mig,
deras anleten skeno af förtjusning och den ene yttrade, sedan
han lagt in en väldig mullbänk och betraktat mig med en viss
respekt: »Han ä allt en riktig kar han, som inte var rädd för
länsman.»
Att jag egnade dem en kort stund, hvarunder jag fortsatte
den »uppvigling», som jag i rättsförmaket begynt mot
länsmannen bland dessa allmogemän, behöfver jag väl icke tillägga. Så
slöt min dag i Lyckeby.
I Kalmar höllos flera möten. Där hade för öfrigt redan
1882 bildats en socialistisk förening. Att det gått så fort i Kalmar
berodde på, att vid cigarrfabriken Fama — sedermera nedlagd
— arbetade en del cigarrarbetare, som förut vistats i Tyskland
och Danmark oeh därifrån kände socialismen. Snart kommo
äfven kakelugnsmakarne med och ett ganska energiskt
agitations-arbete bedrefs af den visserligen lilla, men entusiastiska skaran,
till stor förargelse för de styrande, i hvars ledband stadens
kälkborgare troget traskade.
Från Kalmar har jag många angenäma minnen från striderna
under den första tiden. Mötena voro mycket lifliga och mer än
en af »gubbarne» måste å dessa bita i gräset, livilka segrar sedan
i den trängre partikretsen firades med en bägare samtidigt med
att de på mötena inträffade roliga episoderna diskuterades.
Myndigheterna brydde sig icke om att ingripa på mötena,
förmodligen därför att det var en offentlig hemlighet att
cigarr-arbetarne och en del af kakelugnsmakarne voro mina
menings-vänner, hvadan jag icke stod ensam, hvilket i sin ordning ingaf
respekt.
Mötena voro således fredliga, om jag undantager ett, somen
afton hölls på den s. k. betäckta vägen, nuvarande Sveaplan, å
hvilket det gick tämligen bett till. Det gällde den Smithska
ringrörelsen. En trio, bestående af en skräddaremästare, en
lito-graf och en hattmakare, ställde till spektakel och då de häri
uppmuntrades af ingen mindre än den ditkommenderade
öfver-konstapeln, blefvo de allt hänsynslösare, trots protesterna från
den till flera hundra personer uppgående åhörarskaran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
