Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag tog min anmälan och gick, men stannade utanför och
inväntade en person, som varit inne hos borgmästaren samtidigt
med mig. När han kom ut, gaf jag mig i samtal med honom,
tog reda på hans namn och adress samt gick så åstad och
annonserade möte å den stora öppna planen vid
elementarläroverket, för öfrigt den bästa och centralaste mötesplatsen i hela
residensstaden. Vederbörande baxnade af förskräckelse, när de
fingo läsa annonserna och anslagen om möte på den platsen, en
polis kom löpande med andan i halsen efter mig på gatan och
bad att jag skulle komma in till stadsfiskalen på
polisvaktkontoret, ty han ville tala med mig. Jag följde med ditin och den
herrn sökte göra begripligt för mig att antingen vore jag galen
eller också den mest oförskämda varelse, som fanns i hela
kristenheten, som utlyste möte midt i stan. Jag svarade, som sant
var,-att borgmästaren förklarat, att jag fick hålla mina möten
hvar f—n jag ville samt att jag i anledning af detta löfte, —
för hvilket jag bad stadsfiskalen frambära mitt tack till borg-
mästaren, — hade varit ute och sett på stan, men inte funnit
någon plats mera lämplig än den jag utsett och att jag
naturligtvis icke ville underlåta att begagna mig af borgmästarens
godhet. Hans ord hade jag för öfrigt vittne på och komme att
vid behof använda mig däraf.
Nu skulle jag önska att läsarne knnnat se f—n, — nej,
jag menar stadsfiskalen. Han rasade värre än
aktieinnehaf-varne i ett bekant skoj arbolag, när de kommo underfund med
att aktiernas värde var lika med noll, och försäkrade i alla
af-grundsandars namn att mötet på den af mig annonserade
platsen aldrig skulle få hållas.
Jag gaf tusan stadsfiskalen, gick och vid den utsatta
mötestiden höll jag mötet på den bestämda platsen från en
provisorisk talarestol, bestående af en trälår. Mycket folk var
försam-ladt, några poliser höllo sig på lämpligt af stånd, det såg ut som
de smått skämdes. Stadsfiskalen var som bortblåst; han satt
under hela mötestiden, hörde jag sedan sägas, på en bättre krog
och svor ve och förbannelse öfver dumma borgmästare och
oförskämda skräddare, hvarunder han naturligtvis särskildt inbegrep
min värderade person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
