Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som förklarade sig ha order att anhålla mig och föra mig till
poliskontoret.
Jag ville naturligtvis ha reda på orsaken härtill, ty jag visste
mig icke ha något otaldt med vederbörande, men konstapeln
förklarade att han ingenting visste. Det skulle jag nog få reda
på vid ankomsten till poliskontoret, menade han. »Men det är
nog inte så farligt», tilläde han tröstande.
Med tämligen godt samvete följde jag därför med till
poliskontoret, nyfiken efter att få veta orsaken till detta anhållande
tidigt på söndagsmorgonen. Man underrättade mig där om, att
jag hade att betala en summa
af 62 kronor i böter, dels för
öfverträdelse af
korsbandsförord-ningen och dels för det jag
ute-blifvit från Trelleborgs
rådhusrätt, dit jag varit instämd.
Jag har förut omtalat, att jag
i min okunnighet om svenska
lagar och postförordningar skrifvit
i marginalen på tidningar, som
sändts i korsband utan att veta
att jag därigenom hade begått
något orätt. Flera gånger hade
jag gjort detta och en del af
förseelserna hade försonats genom
det vatten och brödstraff, jag
genomgått strax innan jag
började min stora agitationsresa.
Det fanns emellertid mera som
var oförsonadt, men detta hade jag nästan helt och hållet
glömt, då nära ett helt år förflutit sedan jag blifvit dömd. Jag
hade trott att man alldeles glömt bort det hela, ty jag visste ju
att fru Justitia är blind då det gäller de stora brotten, och antog
i min enfald att hon denna gång slagits af blindhet äfven
beträffande min lilla förseelse.
Jag märkte nn att så icke var förhållandet och då jag
uppfordrades att genast betala, kunde jag det naturligtvis icke.
Detta hade vederbörande fullkomligt klart för sig och
fångför-passningen låg därför färdig, lydande på nio dagars vatten och
bröd. Jag hade naturligtvis klart för mig att den bittra kalken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
