Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig att hålla mötet på hans stora rymliga gård. Då Åvik är
beläget högst tio minuters väg från Sveden, hemställde jag till
de församlade, huruvida de voro villiga att gå med dit eller
de ville att jag skulle tala där jag var. Ett tusenstämmigt: »vi
gå med till Åvik!» ljöd i den härliga sommaraftonen och så bar
det i väg. På den nya mötesplatsen uppgick folkmassan säkert
till 3,000 personer och då stadens befolkning på den tiden
utgjorde omkring 4,500 själar, så kan man säga att så godt som
hela Hudiksvall var församladt där.
Inför denna talrika publik höll jag ett föredrag om
nödvändigheten af att folket organiserade sig samt därigenom satte
stopp för de härskandes tyranni mot folket och mot dem, som
gjorde sig till tolk för dess rättigheter. Då Åvik låg utanför
staden och följaktligen hörde nnder kronofogden, hämtades
Rehau-sen och han kom som afskjuten ur en kanon.
Genast efter det han lyckats tränga sig igenom den tätt
packade folkmassan fordrade han att platsens egare skulle
förbjuda mig att tala. Denne bad emellertid kronofogden erinra
sig att marken var hans (egarens) egendom och om kronofogden
icke kände sig väl till pass, stode det honom fritt att aflägsna
sig. Nu förbjöd kronofogden mig i lagens namn att tala.
Mitt tålamod var emellertid nu slut och jag förklarade att
alla deras intriger och försök att hindra mig att uppträda icke
skulle lyckas, ty jag ämnade tala så länge jag behagade.
Sedermera stode det kronofogden fritt att draga mig till laga ansvar
ifall han ansåg sig kunna göra detta.
Folkmassan började blifva synnerligen orolig och jag började
smått frukta för att det skulle sluta illa för kronofogden. Han
omslöts af en stor skara kraftiga arbetare, hvilka sågo ut som
om de hade lust att ge honom en grundlig minnesbeta.
Kronofogden blef också rädd, han stod där likblek och bad att de
skulle släppa honom fram. Ingen rörde sig och jag måste
uppbjuda hela min vältalighet för att förmå dem att lämna så mycken
plats att han kunde komma ut.
Sedan han sluppit ut ur folkmassan, aflägsnade han sig
skyndsamt från platsen, följd af prästen, som suttit i en vagn,
körd af en läsarekolportör, nära mötesplatsen.
Det var, som sagdt, ett väldigt möte, besökt af folk ur alla
stånd, åldrar och kön. Icke blott den rymliga gårdsplatsen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
