- Project Runeberg -  Ur en agitators lif /
280

(1904) [MARC] Author: August Palm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och det var slut med pinan på detta ställe. Men då vaktknekten
fått allt klart och öfverlämnat mig åt gevaldigern, upptäcktes det
att man glömt att beställa hästar hos åkaren för verkställandet
af transporten.

Öf vervakt aren svor och väsnades.

— Det kan ta en timma eller mer innan åkaren kommer,
skrek han, hvar skola vi göra af honom under tiden?

— Skicka upp honom igen, sade någon.

— Det går inte, han är utskrifven, förmenade en annan
och slutet på bråket blef att jag, min olycksfågel, skulle placeras
i nr 18 tills hästarne kommo.

Och innan jag visste ordet af var jag placerad i precis samma
cell där jag tillbrakt den första natten. Jag hade inte väl kommit
underfund med detta förrän jag gick bort och gjorde en
undersökning i sängens nedre regioner. Och till min stora glädje fann
jag där hvad jag sökte, nämligen den halfrökta cigarrstumpen
jämte några tändstickor som jag placerat där på söndagsmorgoneu
innan jag förflyttades. Frestelsen var för stark, jag gaf hin både
fängelse och reglemente, tände cigarrstumpen och bolmade värre.
Tiden gick fort, då jag nu hade så angenämt sällskap och jag
kände mig i dessa ögonblick lika tillfredsstäld som den välnärde
storborgaren, då han efter sin splendida middag njuter den
doftande havannan. Jag tyckte jag befann mig i himmelriket,
då jag jämförde min nuvarande belägenhet med de stunder jag
tillbragt i den mörka otrefliga cellen däruppe med det lilla
förgallrade fönstret högt uppe vid taket.

Nycklar rasslade, dörren öppnades och fånggevaldigern
inträdde.

— Nu är det klart för affärd, var det glada budskap han
lämnade. Jag såg att han var sysselsatt med att sätta på sig
sabeln.

— Tror gevaldigern att det är beliöfligt för min skull ?
frågade jag skrattande.

o

— Ahnej, svarade han, äfvenledes skrattande, men se
reglementet, det måste följas!

Snart satt jag placerad i fångkareten och så bar det i väg
mot målet: Långholmen.

Efter de vanliga formaliteterna, såsom inregistering, mätning,
uppskrifning af signalement m. m. fick jag mottaga alla de saker
man fråntagit mig i stadshäktet. Till och med byxhängslena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/paagitator/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free