Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin hvisselpipa och började ett infernaliskt oljud genast jag
begynte tala. Jag försökte först vädja till deras bättre jag som
bildade människor, men det var som att slå vatten på gåsen.
De fortsatte lika intensivt som förut.
Då tog jag dem på annat sätt. Jag lät dem veta att de
voro några dåligt uppfostrade slynglar och frågade de talrikt
närvarande arbetarne och landtmännen, om de ämnade tåla detta
brott mot den fria yttranderätten. Det hjälpte, ty herrarne blefvo
tysta, då de märkte att folkmassan gjorde min af att
handgripligt tillrättavisa hvisselkonstnärerna. De troppade af, lika snopna
som en hund, hvilken fått en skopa kallt vatten öfver sig.
Förutom stationsinspektoren hade särskildt utmärkt sig en
af Elmhultspatronerna, en gammal utsugare som gick under
namnet »Snusis». Denne gamle syndare, som antagligen
erhållit en dylik benämning på grund af sitt snuskiga tryne, bad jag
gå hem och tvätta sin nasus ren innan han gick på
folkförsamlingar. Detta mitt yttrande kommo arbetarne och bönderna att
»grina som solvargar» och »Snusis» lomade efter sitt sällskap,
lika flat som stationsinspektoren och hans hvisselstab.
I Billesholm hölls den 26 augusti ett stort folkmöte,
anord-nadt af Helsingborgs socialdemokratiska förening. Det var
besökt af omkring 3,000 personer, däribland en massa landtmän
från den närliggande trakten. I skogsbrynet höllo långa rader
af åkdon och det trefligaste folklif utvecklade sig mellan talen.
Här träffade jag för första gången Janne Jönsson,
grofarbetare-förbundets välkända förtroendeman, som jag ofta stött tillsammans
med å uppviglingsfärder och kanske vid ett annat tillfälle får
anledning att närmare presentera
På kvällen, när vi foro till järnvägsstationen, som var
belägen ett godt stycke från festplatsen, såg den långa raden af
åkdon, som ringlade sig fram längs åt alla vägar, högst
imponerande ut. Det utbyttes hälsningar och utbraktes kraftigt
besvarade lefven för arbetare och småbönder samt för en god
förståelse dem emellan — lefverop, som säkerligen skulle ha skorrat
illa i deras öron, som påstå, att socialismen aldrig skall vinna
insteg bland Sveriges landtbefolkning. (Se illustr. å sid. 112.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
