Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I hvad avseende är Hegel Pantheist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Båda dessa rigtningar ti ro enligt vår åsigt lika nödvändiga, och
att harmoniskt förena båda är just philosophiens förnämsta
problem. Det är just lösningen af detta problem, som vi anse
vara, om cj fullkomligt utförd, dock till sina hufvudpunkter
angifven, genom den Ilegelska philosophien; och att uppvisa
detta är ändamålet med denna uppsats.
Ibland alla pantheistiska systeiner i nyare tider har
Spi-nozas i synnerhet blifvit berömdt för sin stränga konsequens.
Tillika har man i Schellings och Hegels systemer vanligen velat
iterfinna Spinozismen med några modifikationer. Det synes i
anledning häraf vara för vårt ändamål tjenligt att till en början
bestämma åtskillnaden mellan Spinozas och Hegels system, samt
i och med detsamma kasta en blick på betydelsen af_
Spinozis-mens beprisade konsequens.
Differensen mellan Spinoza och Hegel angifves af den
sistnämnde1) så, att Spinozas Gud är det rent positiva,
affirmativa, som ifrån sig utesluter all negation; hvaremot Hegels Gud
är Negationens Negation och derigenom sann Affirmat ion. Detta
uttryck, ehuru fullkomligt träffande, har dock blifvit föremål
for ett så allmänt missförstånd, att ett närmare utredande af
dess betydelse är oundvikligt Så har t ex. Lector
Wenner-berg i sin dissertation: Num recte et verede Spinozismo
judicaverit Hegelius, invändt, att negationens negation endast
vore ett annat namn för den absoluta affirmationen. Detta
påstående vinner stöd icke allenast genom det vanliga ordspråket’
duo negativa affirmant, utan äfven genom mathematiken,
hvar-est o. a = —a. — a=s-{-a2f helt och hållet oberoende af,
huruvida den operation, hvarigenom mathematikem funnit
detsamma, varit positiv eller negativ. Men denna likgiltighet är
dock i sjelfva verket blott ett bevis på den mathematiska
vetenskapens ändlighet, alldenstund subjektet här är för objektet
yttre och främmande. Quantum a%i är derföre i åch för sig
rent positivt, och att dess finnande var förmedladt genom en
1) Hegels Wcrke, XV. S. 375. (! Aufl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
